Rapport - BrottsfÃ¶rebyggande rÃ¥det

More documents

Recommendations

Info

INFO TILL SOCIAL- NÄMN- DEN ÅTALS- UNDER- LÅTELSE MED- DELAS VILL- KORLIG DOM SKYDDS- TILLSYN ÖVRIGA PÅFÖLJDER ORD- NINGS- BOT UT- FÄRDAS MISS- TÄNKT MINDER- ÅRIG STRAFF- FÖRE- LÄGGAN- DE UT- FÄRDAS FÄNGEL- SE BÖTER BROTT KOMMER TILL POLISENS KÄNNE- DOM FÖR- UNDER- SÖKNING INLEDS PERSON MISS- TÄNKS FÖR BROTT ÅTALS- PRÖV- NING ÅTAL VÄCKS DOM- STOLSAV- GÖRAN- DE AVSKRIVNING FRIKÄNNANDE Figur 1. Förenklad beskrivning av flödet i rättskedjan. I hatbrottsstatistiken samlas data in vid ett tidigt skede, vid anmälningsstadiet, vilket resulterar i en mer extensiv statistik. Ytterst är det vid anmälningstillfället den enskilde personens subjektiva upplevelse som avgör huruvida handlingen betraktas som ett hatbrott – om händelsen är kränkande eller skapar otrygghet för den utsatta personen. Om data i stället samlades in över exempelvis personuppklarade hatbrott eller lagföringar vid hatbrott, skulle inte lika många incidenter fångas upp i statistiken. I stället skulle statistiken ha sin utgångspunkt i händelser som bedömdes som brott (hos polisen och åklagarmyndigheten i första fallet och hos domstolsväsendet i andra fallet). Grupper utsatta för hatbrott Personer som uppfattas vara av utländsk härkomst, muslimer, judar eller homosexuella kan utsättas för hatbrott. Likaså kan personer utsättas som representerar gruppen eller frågor som berör hatbrott, exempelvis journalister eller politiker. Dessa personer faller däremot utanför den skattning som redovisas nedan, då antalet är omöjligt att beräkna. Det är alltså inte enbart personer som tillhör en definierad minoritetsgrupp som kan utsättas för denna typ av brottslighet. Skattningarna som följer syftar till att ge en beskrivande bild av gruppernas ungefärliga storlek och därmed indikera hur utsattheten skiljer sig åt för olika grupper. I följande avsnitt redogörs kortfattat för teoretiska bakgrunden till de begrepp som förekommer i rapporten – främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska hatbrott – och för hur de demografiska sammansättningarna av definierade minoritetsgrupper ser ut. 19
Främlingsfientlighet drabbar svenskar med utländsk bakgrund I begreppet främlingsfientlighet antyds att människor som invandrar till Sverige definieras som främlingar. Begreppet främlingsfientliga hatbrott används i rapporten eftersom det inkluderar allt ifrån negativa inställningar till människor av utländsk härkomst till händelser av mer renodlad rasistisk karaktär. 30 Den befolkningsgrupp som kan komma att utsättas för främlingsfientliga hatbrott består av personer som gärningspersonen uppfattar som utländska. 31 Visuell identifierbarhet – personers utseende – är ett av de viktigaste kriterierna för en presumtiv gärningsperson när det handlar om att kategorisera individer i grupper. Demografiska data enligt uppgifter från statistiska centralbyrån (SCB) över befolkningssammansättningen visar att Sverige år 2007 hade drygt 1,6 miljoner invånare med utländsk bakgrund. 32 Denna andel på 17 procent av Sveriges befolkning illustrerar att gruppen som kan komma att utsättas för främlingsfientliga hatbrott är betydligt större än för resterande hatbrottsmotiv. • Drygt 1,2 miljoner (13 procent av Sveriges befolkning) är utrikes födda personer. 33 De största grupperna av utlandsfödda personer i Sverige år 2007 var från följande länder i fallande ordning: Finland, Irak, Jugoslavien, Polen, Iran, Bosnien-Hercegovina, Danmark, Tyskland, Norge, Turkiet, Chile, Libanon, Thailand och Somalia. 34 • Ytterligare ca 364 000 personer (4 procent av Sveriges befolkning) är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. • Omkring 36 200 personer (0,4 procent av Sveriges befolkning) är asylsökande. 35 30 Kategorin ideologiskt motiverade hatbrott rymmer dock flera händelser som i högre grad kan beskrivas som rasistiska, vilket hör samman med den nationalsocialistiska tron på överlägsenhet hos vissa mänskliga raser. 31 En återkommande undersökning var integrationsbarometern som Integrationsverket (2006a) genomförde mellan åren 1999 och 2007 utifrån ett riksrepresentativt urval. I denna ställdes frågor kring hur allmänhetens föreställningar om förekomsten av rasism såg ut. 32 I denna beräkning ingår således inte de personer som av en gärningsperson uppfattas som utländska. Det antalet är omöjligt att beräkna. Dessutom tillkommer en grupp personer som är inrikes födda, men av en utrikes född förälder. Förra året redovisades dessa uppgifter i rapporten, men för år 2007 fanns dessa uppgifter inte att tillgå från SCB. 33 Adopterade faller in i denna grupp och omfattar ca 47 000 personer (utrikes födda barn med två adoptivföräldrar). 34 Att både Jugoslavien och Bosnien-Hercegovina förekommer beror på att utvandringsland benämns som det hette när personen utvandrade till Sverige. SCB (2008) Hämtat från: http://www.scb.se. Hämtat 2008-04-07. 35 Antalet asylsökande kan fluktuera kraftigt och ska inte ses som en konstant andel i befolkningen. För år 2004 var antalet ca 23 000, för 2005 var antalet ca 17 500 och för 2006 ca 24 300. Hämtat från: www.migrationsverket.se 2008-03-26. 20
Page 2 and 3: Hatbrott 2007 En sammanställning a
Page 4 and 5: Innehåll Tabellförteckning 5 För
Page 6 and 7: Tabellförteckning Tabell 1. Antal
Page 8 and 9: Figur 6. Andel anmälningar med fr
Page 10 and 11: Förord Hatbrottsstatistiken är oe
Page 12 and 13: Jämfört med föregående år har
Page 14 and 15: Män oftast utsatta och misstänkta
Page 16 and 17: hatbrott ser ut i Sverige. Rapporte
Page 18 and 19: • att den utsatte känner skam oc
Page 22 and 23: Islamofobi drabbar Sveriges muslims
Page 24 and 25: och karaktär. NTU är ett viktigt
Page 26 and 27: Metod Hatbrott är inte en typ av b
Page 28 and 29: RAR eller DurTvå. 69 Antalet anmä
Page 30 and 31: avses alla som inte är muslimer, s
Page 32 and 33: Alla brottstyper genomsöks inte Al
Page 34 and 35: • Kön och ålder på de utsatta
Page 36 and 37: Målsägande (brutto under året) 8
Page 38 and 39: motiv som bedöms ligga bakom brott
Page 40 and 41: Ytligt bekant 5. Kollega 6. Skolkam
Page 42 and 43: till Brå:s kännedom, medan en del
Page 44 and 45: Dessutom ingår här misstänkta pe
Page 46 and 47: 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500
Page 48 and 49: Skadegörelse/ klotter 10 % Hets mo
Page 50 and 51: Övriga platser 19 Allmän plats He
Page 52 and 53: kategori. För samtliga hatbrott va
Page 54 and 55: 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0
Page 56 and 57: Okänd person har ringt José och t
Page 58 and 59: Tabell 6. Antal och andel anmälnin
Page 60 and 61: Tabell 7. Antal och andel anmälnin
Page 62 and 63: Sverige inte ingår i urvalet. 114
Page 64 and 65: händelser med främlingsfientligt
Page 66 and 67: Nivå och utveckling Under år 2007
Page 68 and 69: Ärekränkning Knappt 30 anmälning
Page 70 and 71:
Tabell 11. Antal och andel anmälni
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Antisemitiska hatbrott Det finns en
Page 76 and 77:
Brottsstruktur Minskningen av antis
Page 78 and 79:
sande mot den utsatta eller kränke
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Homofobiska hatbrott För att ett h
Page 84 and 85:
mofobiska hatbrott har en ökning
Page 86 and 87:
dagen att anslag även satts upp p
Page 88 and 89:
personer som bryter mot regler krin
Page 90 and 91:
våldsbrott 152 och olaga hot/ofred
Page 92 and 93:
Ideologiskt motiverade hatbrott I d
Page 94 and 95:
Brottsstruktur Den dominerande brot
Page 96 and 97:
Gösta gick runt i parken och vifta
Page 98 and 99:
egåtts på distans har minskat, me
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Målsägande vid hatbrott En viktig
Page 104 and 105:
som utsattes för hatbrott år 2007
Page 106 and 107:
Olaga hot/ofredande Våldsbrott Är
Page 108 and 109:
Misstänkta personer Vid en redogö
Page 110 and 111:
Skadegörelse/klotter 3 % Hets mot
Page 112 and 113:
Homofobiska hatbrott är också det
Page 114 and 115:
Majoriteten tidigare ostraffade Mer
Page 116 and 117:
typ av brottslighet. Snatteri och s
Page 118 and 119:
Den länsvisa fördelningen I följ
Page 120 and 121:
Störst ökning av anmälningar i N
Page 122 and 123:
Tabell 34. Antal anmälningar med h
Page 124 and 125:
ättsväsendet som påverkar hatbro
Page 126 and 127:
ningar kopplade till en persons rel
Page 128 and 129:
Dahl, Ulrika (2005). Det viktigaste
Page 130 and 131:
Petrosino, Carolyn (2003). Connecti
Page 132 and 133:
Bilagor Bilaga 1. Sökordslista 11
Page 134 and 135:
Bilaga 2. Urval av brottskoder Mord
Page 136 and 137:
8. Samverkar polismyndigheten, i de
Page 138 and 139:
Plats Kategorin plats beskriver den
Page 140 and 141:
Bilaga 5. Regional fördelning: H-r
Page 142 and 143:
1315 Hylte 1382 Falkenberg 1383 Var
Page 144 and 145:
Tabell 6.3 Antal anmälningar med h
show all

Rapport - BrottsfÃ¶rebyggande rÃ¥det

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?