Rapport - Brottsförebyggande rådet

Sverige inte ingår i urvalet. 114
För brottstyperna personrån, misshandel,
hot och trakasserier ställdes i NTU följdfrågan om det kan ha varit ett
främlingsfientligt motiv som låg bakom brottet. Sammantaget visar resultaten
från NTU att 1,2 procent 115
av befolkningen (16–79 år) i Sverige,
vilket uppskattningsvis motsvarar cirka 86 000 personer, har uppgett
att de utsattes för hatbrott med främlingsfientliga motiv under år
2006.
Tabell 9. Utsatthet i befolkningen (16–79 år) för främlingsfientliga hatbrott efter
brottskategori samt skattat antal händelser och andel polisanmälda händelser år 2006
enligt NTU.
N=233 Andel utsatta Skattat antal ut- Skattat antal Andel anmälda
i procent satta personer i händelser i händelser
befolkningen befolkningen i procent
Samtliga främlingsfientliga
hatbrott*
1,2 86 000 200 000 28
Personrån 0,2 14 000 20 000 36
Misshandel 0,3 20 000 44 000 36
Hot 0,6 45 000 104 000 26
Trakasserier 0,4 30 000 30 000 22
*
I redovisningen över samtliga hatbrott förekommer utsatta personer endast en gång. Därmed överstiger
summeringen av redovisningen av enskilda brottstyper 1,2 procent.
Utsatthet för hot vanligast vid främlingsfientliga hatbrott
Enligt NTU är hot (0,6 procent) den brottstyp som de personer som
utsatts för främlingsfientliga hatbrott år 2006 i störst utsträckning uppgett
att de blivit utsatta för. Att bli utsatt för trakasserier med främlingsfientliga
motiv är näst vanligast: 0,4 procent uppger att de utsatts för
trakasserier år 2006. Utsatthet för personrån (0,2 procent) och misshandel
(0,3 procent) uppges i lägst utsträckning.
Utsatthet för brott med främlingfientliga motiv i relation till
befolkningen totalt sett
Antalet brottshändelser med främlingsfientligt motiv i form av personrån,
misshandel, hot och trakasserier uppskattas till 200 000 under år
2006. Personrån är den brottskategori där störst andel av samtliga utsatta
uppgett att motivet var främlingsfientligt. I över en femtedel av
samtliga rapporterade personrån i NTU uppgavs att det fanns ett främlingsfientligt
motiv till rånet. Viktigt att ha i åtanke är att frågan i NTU
114
Svarsfrekvensen bland utomnordiskt födda personer är lägre (57,8 procent) jämfört med
skattad andel svarande bland personer födda i Norden (77,7 procent). Representativiteten är
således lägre, men viktningen av grupper tar i viss mån hänsyn till detta.
115
För konfidensintervall vid andelen utsatta för främlingsfientligt motiverade brott och skattade
antalet utsatta personer i befolkningen, se bilaga 6.1.
61