Rapport - BrottsfÃ¶rebyggande rÃ¥det

More documents

Recommendations

Info

Gösta gick runt i parken och viftade med en hammare och skrek ”Sieg Heil” och heilade till personer som gick förbi honom. Han skrek också ”Deutschland” och ”jävla muslimer”. När patrullen anlände hade han hammaren nedstucken fram i byxorna. Koppling till organisation Hatbrott där det finns en koppling till en organisation kan ta sig olika uttryck. Det kan vara fråga om uttalanden vid torgmöten, flygblad eller affischer med ett främlingsfientligt, islamofobiskt, antisemitiskt eller homofobiskt budskap som sprids offentligt eller direkt till enskilda individer. Ett exempel på ett homofobiskt hatbrott med koppling till en organisation är: Skadegörelse genom att okända gärningsmän har krossat en neonskylt som sticker ut från fasaden tillhörande RFSL. Gatsten som hittades både i lokal samt på gatan var märkta med en grön pil. Det är ett märke som används av en högerextremistisk grupp. Vid en fjärdedel (knappt 110 av 410) av de ideologiskt motiverade hatbrottsanmälningarna identifierades en koppling till en organisation. För att avgöra organisationstillhörighet vid ideologiska hatbrott används den information som finns i brottsanmälans fritext. Det innebär totalt sett att 3 procent av samtliga hatbrott kan kopplas till en nationalsocialistisk organisation eller högerextrem grupp. Det är en ökning från knappt 60 anmälningar till 107 anmälningar jämfört med föregående år, men en minskning i jämförelse med år 2005, då knappt 150 anmälningar identifierades. Som framgår av figur 14 var av de totalt knappt 110 anmälningarna närmare 9 av 10 främlingsfientliga. Islamofobiska 5 % Homofobiska 3 % Antisemitiska 6 % Främlingsfientliga 86 % Figur 14. Andel anmälningar med koppling till organisation efter hatbrottsmotiv, år 2007 (107 anmälningar). 95
Hets mot folkgrupp vanligaste brottstypen Av de anmälningar som hade koppling till organisation utgjordes hälften av brottstypen hets mot folkgrupp (cirka 55 anmälningar). En fjärdedel av anmälningarna utgjordes av brottstypen skadegörelse/klotter (närmare 30 anmälningar). I en knapp femtedel av anmälningarna var brottstyperna olaga hot/ofredande eller ärekränkning (knappt 20 anmälningar). Den minsta andelen stod våldsbrott och övriga brott för. Jämfört med föregående år har andelen för brottskategorin skadegörelse/klotter ökat, medan andelen våldsbrott har minskat. Stor spridning av organisationer Den vanligaste organisationen i anmälningarna är Nationalsocialistisk front (NSF), deras andel av anmälningar med koppling till organisation är 44 procent. Huvuddelen av anmälningarna kopplade till NSF har anmälts i Blekinge, Kalmar och Skåne län. 163 Andelen för organisationerna Svenska Motståndsrörelsen/Nationell Ungdom (SMR/NU) är 30 procent. Den största delen av anmälningar kopplade till SMR/NU härrör från Stockholms län. Övriga grupper utgör 26 procent. Dessa grupper finns spridda över Sverige, men majoriteten anmäldes i Skåne, följt av Stockholm och Södermanlands län. Fördelningen mellan kategorierna har förändrats sedan år 2006 genom att NSF:s andel har minskat och SMR/NU:s och övriga gruppers andelar har ökat. Tillvägagångssätt vid brotten Vanligt med allmänt nedsättande klotter riktat mot minoritetsgrupper När ett hatbrott är ideologiskt motiverat är det vanligast att brottet begås på distans (52 procent). För den del som har en koppling till organisationer är andelen högre (80 procent). Detta är i sin tur relaterat till brottstypen hets mot folkgrupp, som är mycket omfattande för ideologiska hatbrott. Vid ideologiska hatbrott är det vidare vanligt att brottet består i att det klottras på allmänna platser 164 (16 procent). Närhet är den kategori som är näst vanligast (41 procent), vilket delvis hör samman med en hög andel riktat klotter och skadegörelse där gärningspersonen, utöver exempelvis ”bög” eller ”neger”, ristat in ett hakkors i målsägandes bil. Vid de anmälningar där det finns en koppling till organisation är andelen vad gäller tillvägagångssättet närhet lägre (19 procent). Vid 6 procent av brotten har gärningspersonen gått till fysiskt angrepp mot den utsatte. I stora drag såg fördelningen ut på liknande sätt under år 2006, men några skillnader kan noteras, som att brott som 163 För en regional analys av ideologiskt motiverade hatbrott, se under avsnittet om regional fördelning s. 119. 164 Allmänt klotter är en ny kategori för år 2007. 96
Page 2 and 3:
Hatbrott 2007 En sammanställning a
Page 4 and 5:
Innehåll Tabellförteckning 5 För
Page 6 and 7:
Tabellförteckning Tabell 1. Antal
Page 8 and 9:
Figur 6. Andel anmälningar med fr
Page 10 and 11:
Förord Hatbrottsstatistiken är oe
Page 12 and 13:
Jämfört med föregående år har
Page 14 and 15:
Män oftast utsatta och misstänkta
Page 16 and 17:
hatbrott ser ut i Sverige. Rapporte
Page 18 and 19:
• att den utsatte känner skam oc
Page 20 and 21:
INFO TILL SOCIAL- NÄMN- DEN ÅTALS
Page 22 and 23:
Islamofobi drabbar Sveriges muslims
Page 24 and 25:
och karaktär. NTU är ett viktigt
Page 26 and 27:
Metod Hatbrott är inte en typ av b
Page 28 and 29:
RAR eller DurTvå. 69 Antalet anmä
Page 30 and 31:
avses alla som inte är muslimer, s
Page 32 and 33:
Alla brottstyper genomsöks inte Al
Page 34 and 35:
• Kön och ålder på de utsatta
Page 36 and 37:
Målsägande (brutto under året) 8
Page 38 and 39:
motiv som bedöms ligga bakom brott
Page 40 and 41:
Ytligt bekant 5. Kollega 6. Skolkam
Page 42 and 43:
till Brå:s kännedom, medan en del
Page 44 and 45:
Dessutom ingår här misstänkta pe
Page 46 and 47: 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500
Page 48 and 49: Skadegörelse/ klotter 10 % Hets mo
Page 50 and 51: Övriga platser 19 Allmän plats He
Page 52 and 53: kategori. För samtliga hatbrott va
Page 54 and 55: 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0
Page 56 and 57: Okänd person har ringt José och t
Page 58 and 59: Tabell 6. Antal och andel anmälnin
Page 60 and 61: Tabell 7. Antal och andel anmälnin
Page 62 and 63: Sverige inte ingår i urvalet. 114
Page 64 and 65: händelser med främlingsfientligt
Page 66 and 67: Nivå och utveckling Under år 2007
Page 68 and 69: Ärekränkning Knappt 30 anmälning
Page 70 and 71: Tabell 11. Antal och andel anmälni
Page 74 and 75: Antisemitiska hatbrott Det finns en
Page 76 and 77: Brottsstruktur Minskningen av antis
Page 78 and 79: sande mot den utsatta eller kränke
Page 82 and 83: Homofobiska hatbrott För att ett h
Page 84 and 85: mofobiska hatbrott har en ökning
Page 86 and 87: dagen att anslag även satts upp p
Page 88 and 89: personer som bryter mot regler krin
Page 90 and 91: våldsbrott 152 och olaga hot/ofred
Page 92 and 93: Ideologiskt motiverade hatbrott I d
Page 94 and 95: Brottsstruktur Den dominerande brot
Page 98 and 99: egåtts på distans har minskat, me
Page 102 and 103: Målsägande vid hatbrott En viktig
Page 104 and 105: som utsattes för hatbrott år 2007
Page 106 and 107: Olaga hot/ofredande Våldsbrott Är
Page 108 and 109: Misstänkta personer Vid en redogö
Page 110 and 111: Skadegörelse/klotter 3 % Hets mot
Page 112 and 113: Homofobiska hatbrott är också det
Page 114 and 115: Majoriteten tidigare ostraffade Mer
Page 116 and 117: typ av brottslighet. Snatteri och s
Page 118 and 119: Den länsvisa fördelningen I följ
Page 120 and 121: Störst ökning av anmälningar i N
Page 122 and 123: Tabell 34. Antal anmälningar med h
Page 124 and 125: ättsväsendet som påverkar hatbro
Page 126 and 127: ningar kopplade till en persons rel
Page 128 and 129: Dahl, Ulrika (2005). Det viktigaste
Page 130 and 131: Petrosino, Carolyn (2003). Connecti
Page 132 and 133: Bilagor Bilaga 1. Sökordslista 11
Page 134 and 135: Bilaga 2. Urval av brottskoder Mord
Page 136 and 137: 8. Samverkar polismyndigheten, i de
Page 138 and 139: Plats Kategorin plats beskriver den
Page 140 and 141: Bilaga 5. Regional fördelning: H-r
Page 142 and 143: 1315 Hylte 1382 Falkenberg 1383 Var
Page 144 and 145: Tabell 6.3 Antal anmälningar med h
show all

Rapport - BrottsfÃ¶rebyggande rÃ¥det

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?