Här - Katternö Group

Liten eller stor
Stora och små aktörer i energibranschen har
olika förutsättningar, inte minst i fråga om
kompetensförsörjning och finansiering. Vad
betyder detta inför de kommande utmaningarna
”Vi har i Finland drygt 80 nätbolag i en
mångsidig struktur, och jag ser inga nackdelar
i det. Ofta är kunderna nöjdare med de små bolagen
än med de stora. Det visades inte minst
efter de senaste stormarna, då de små bolagen
klarade restaureringsarbetet mycket snabbare.”
Att ett fyrtiotal av lokalbolagen nyligen
bildat en egen organisation, Paikallisvoima/
Lokalkraft, har Esa Härmälä inga närmare
synpunkter på.
”Jag vill inte ta ställning till strukturen för
hur bolagen bevakar sina intressen. Men vi
förväntar oss att intresseorganisationerna ger
tillförlitig information, visar samarbetsvilja
och utvecklar sin datakompetens.”
Detta sistnämnda nödvändiggörs framför
allt av de kommande regelverken för elnäten
i EU. Ett stort antal direktiv är under utarbetande
för de smarta näten.
”Det är klart att det kan bli krävande för
många bolag att möta detta. Också inom förvaltningarna
och affärsvärlden finns en frustration
över EU-reglernas mängd och kvalitet.”
Det ’värsta’ exemplet
Energieffektiviseringsdirektivet är kanske
det ”värsta exemplet”, säger Esa Härmälä. På
ministeriet finns nu ett stort maskineri för att
förbereda implementeringen av detta, med arbetsgrupper
och olika undergrupper som går
igenom hela fältet.
”Allt jag kan säga är att vi förbereder en lag
om energieffektivering och hoppas kunna
utforma lagen så att den inte bara innebär nya
ålägganden, utan inkluderar sådant som redan
är under planering och kanske även utfört.”
Om små bolag inte har egna resurser för
energieffektiviseringsåtgärderna och övriga
krav som kommer att ställas på dem, heter lösningen
kanske samarbete. ”Vi vill inte undervisa
bolagen i det avseendet, men det är klart
att de måste klara att behålla sin konkurrenskraft
och förmåga att investera.”
Energieffektiveringsdirektivet beskrivs
ibland vara utformat utgående från de förutsättningar
som gäller i Mellaneuropa, med
mer förtätad bebyggelse, varmare klimat och
andra byggtraditioner. Hur väl anpassat är direktivet
för Finlands förhållanden
”Vi måste ha en finländsk lag som förpliktar”,
säger Esa Härmälä. ”Det räcker inte att
säga att vår situation är olik andras. Att vi är
storanvändare av energi innebär också ett
större ansvar. Det är också genom att visa att
vi tar ansvar som vi kan skapa ett visst manöverutrymme.”
Om man med en lag tvingar till energieffektivisering,
är det inte en grundlagsfråga
”Jag vet inte var gränsen går för hur mycket
som kan göras obligatoriskt. Vår filosofi är
dock att vi ska ge en tydligare juridisk grundval
för det vi gör och det vi även har gjort så här
långt, så som frivilliga överenskommelser om
energibesparing. Det är dock alltför tidigt att
säga något definitivt om detta.”
På väg mot 38 procent
Temat bioenergi är särskilt intressant i Finland.
Det politiska löftet är att 38 procent av
vår energiproduktion år 2020 ska klassificeras
som förnybar.
”Vi är i Finland på väg att möta detta”, kommenterar
Esa Härmälä.
Att teori och praktik inte alltid följs åt visar
exemplet Alholmens Kraft, en pionjär i fråga
om bioenergi. Fortfarande efter tolv års drift
går det inte att få ihop tillräckligt med biobränsle,
vilket tvingar till användning av kol.
”Vi har i Finland tillräckligt med råvaruresurser
för det nationella målet, inklusive
restprodukter från industriprocesser. Och
dessutom torv. Men förstås handlar det också
om businesslogik och logistik”, kommenterar
Esa Härmälä.
Vad gäller torven borde användningen av
den kunna förenklas, anser han. Regeringen
är enig om att också framdeles, i 10–20 år,
med nuvarande kraftverkspannor använda
torv som energikälla på en nivå av minst 12–13
TWh, dessutom en torvreserv varje höst som
motsvarar 50 procent av årsbehovet.
Problemet nu gäller tillståndsprocessen.
Trots att regeringen fastställt ett klassificeringssystem
för mossar, går proceduren för
långsamt, även för områden med låga skyddsvärden
(0–2 på skalan 0–5), säger Esa Härmälä.
”Det här är ett problem som vi i Finland
har skapat själva. Myndigheterna borde inte
behöva använda resurser på mossar med låga
skyddsvärden. Men det är ju så att finländarna
gärna lämnar in besvär.”
Man har i branschen undrat om det produktionsstöd
för skogsflis som infördes 2011, för
att vi ska nå 38 procent förnyelsebart 2020.
Varför skars det ned med en tredjedel från
början av detta år
Esa Härmälä: ”Stödet är bundet både till
priset på utsläppsrätter och torvskatten. De
faktorerna påverkar alltså konkurrenskraften
för skogsflis. När torvskatten stiger, sjunker
därför stödet till flis. Denna fortsätter ändå
att vara att förmånligare alternativ. Om vi inte
skulle förfara på det sättet, skulle det bli fråga
om överkompensation.”
Kärnkraften kommenterar han med att
Olkiluoto 3 borde fås i bruk så tidigt som möjligt.
”Vi kan inte påverka den saken på ministeriet.
Men Finland skulle behöva den här
elproduktionen redan nu.”
Att Fennovoimaprojektet förverkligas är
naturligt i och med att riksdagen fattat ett positivt
principbeslut. ”Men det är investerarnas
sak att råda över detta.”
Olika åsikter
Den nordiska slutkundsmarknaden, som enligt
planerna ska förverkligas nästa år, har Esa
Härmälä en positiv hållning till.
Det han själv för på tal är frågan om faktureringsmodell.
Danmark har redan beslutit om
en så kallad enfakturamodell och Sverige och
Norge har indikerat att de avser göra det. Modellen
går ut på att elhandlaren ska fakturera
slutkunden också för dennes nätanvändning.
”Den här frågan har vi diskuterat med de
andra länderna. Vi har olika åsikter och behöver
mer analys i saken”, säger Esa Härmälä.
”Jag är rädd för att enfakturamodellen leder
till att de som äger näten förlorar kundkontakten.
När en kund drabbas av leveransproblem
eller andra problem relaterade till elnätet kan
den bästa modellen inte vara att kunden ska
ringa elförsäljaren”, säger Esa Härmälä.
”De små bolagen är viktiga. Om vi ger dem
en underordnad ställning, gör vi det svårare
för dem att göra ett bra jobb. Risken är att den
nordiska marknaden på sikt delas av de stora
aktörerna.”
”Också Peräkylän Sähkö [ung. Sidby El] behövs.
Både vi och våra svenska kolleger anser
oss måna om dem. Men vi kommer till olika
slutsatser”, säger Esa Härmälä.
svenolof karlsson
Vi vill inte undervisa bolagen, men det är klart att
de måste klara att behålla sin konkurrenskraft
och förmåga att investera, och då kan det vara värt
att överväga olika typer av samarbeten, säger Esa
Härmälä.
Karl Vilhjálmsson
42 katternö katternö 43