Här - Katternö Group

Daglig jakt på
elförbrukningen
Kettukallio ger
säkrare elförsörjning
Med en iPad i ena handen och
en vedklabb i den andra håller
Annica Haldin koll på hushållets
elförbrukning. Hon ser nya
appar som en möjlighet att
öka kunskaperna om hemmets
elslukare.
Bland de kunder som redan fått fjärravlästa
elmätare har det uppstått ett utbrett
intresse att granska hushållets
elförbrukning per dygn.
”Det verkar vara lite av ett kvinnligt fenomen
att hålla koll på hur mycket el man sparar
genom att elda i spisen. Åtminstone om får
tro kommentarer på Facebook”, säger Annica
Haldin som bor i egnahemshus i Jakobstad.
För hennes del började intresset i december,
när familjen fick påfyllning i vedförrådet och
hon ville se om vedeldningen i spisen verkligen
syntes på elförbrukningen. Hon gick in
på Jakobstads Energiverks webbplats, slog in
kundnummer och mätarnummer och vips
öppnade sig hushållets elförbrukning i olika
färgglada staplar.
”Nu kollar jag varje dag, det har blivit nästan
som en sport. Jag önskar att jag också skulle få
mina två söner intresserade.”
Slipper trista överraskningar
Johanna Forsman
ENERGISK. För Annica Haldin har det blivit en sport att spara in på eluppvärmning genom att elda i spisen.
”Det är lätt att se resultatet när man dagligen kollar sin elförbrukning”, säger hon.
Kunskapen om familjens elförbrukning har
inte ändrat märkbart på livsstilen. Torktumlaren
går som vanligt och hemmet är utrustat
med gängse underhållningselektronik.
”Vi släcker lampor när vi går ut ur rummet,
men annars är vi inte speciellt sparsamma.
Största skillnaden är att vi numera eldar i spisen
varje kväll. Det är ju dessutom så mysigt.”
Den dagliga elkollen gör hon på sin iPad.
”Jag skulle gärna ha en app, så att jag slapp
Konsten att läsa
elräkningen
■ Vem förstår egentligen vad det står på elräkningen
El grundavgift, el dagenergi, el nattenergi,
överföringsgrundavgift, överföring dagenergi,
överföring nattenergi. Och så skatt på det.
Ska det behöva vara så komplicerat I Sverige
har Enkla Elbolaget marknadsfört sig med
en avskalad modell på elräkningen. Där kan
kunden välja hur detaljerad eller odetaljerad
fakturan ska vara. På den enklaste modellen
står endast kostnaden för elförbrukningen,
momsen och totalsumman. ”Enkel matematik”
är bolagets slogan.
Är det här en modell för Katternöbolagen
”Vi upplever att kunderna vill ha reda på vad
de betalar för. Också inom branschföreningen
rekommenderas att kunden får en detaljerad
faktura. Egentligen vinner ingen på att räkningen
ser enkel ut. Det blir inte billigare bara för att
man slår ihop alla kostnader på en rad. Bakom
slutbeloppet ligger många matematiska uträkningar
och en stor del av kundens elpris består
dessutom av skatt”, säger Seppo Tupeli, VD på
Herrfors Nät som ingår i Katternökoncernen.
logga in varje gång. Eller åtminstone att jag
kunde ändra inloggningsuppgifterna till lösenord
som är lättare att komma ihåg. Och
uppgifterna skulle gärna få finnas i realtid, i
stället för som nu, med ett dygns fördröjning.”
Hon ser också nya pedagogiska möjligheter
i tekniken att lära den unga generationen resursekonomi.
”En app för barn skulle vara ett bra instrument
att från tidig ålder få en uppfattning om
energi och sparande. Den kunde användas i
dagisar och skolor.”
Den största nyttan med att logga in på sin
elmätare är ändå av privatekonomisk art.
”Nu kan man se ungefär hur stor elräkningen
kommer att bli och på så vis undvika
obehagliga överraskningar. Det är ju surt att
få en räkning på 700 euro när man väntat sig
hälften.”
johan svenlin
■ Kettukallio elstation är inne på sin första vinter
och har uppfyllt sin uppgift helt enligt planerna.
”Den har avlastat de övriga två elstationerna
runt Ylivieska. Tidigare vintrar har Olmala elstation
tidvis överbelastats när elförbrukningen i
trakten legat som högst. Det har varit en stor nytta
att ha ytterligare en reservmatningsstation under
de svåraste perioderna”, säger Seppo Tupeli, VD
på Herrfors Nät.
Tunga snölaster som ligger på ledningarna hör
till de största utmaningarna vintertid för Herrfors
Nät och andra nätbolag. Värst blir det när temperaturerna
växlar snabbt så att is och snö samlas på
ledningarna. När vinden då rycker tag i dem ökar
risken för att de slår emot varandra och kortsluts
eller i värsta fall knäcks, med elavbrott som följd.
”Varje vinter uppstår sådana belastningar. Vi
är ute och inspekterar våra ledningar och försöker
åtgärda isproblemen innan de orsakar skador.
Med flera elstationer har man bättre möjligheter att
hålla igång elförsörjningen vid elavbrotten. Områden
som drabbas av elavbrott kan nu i de flesta fall
tillfälligt få reservmatning från andra stationer.”
Kettukallio elstation består av en 110 kV-anslutningsledning
till Fingrids stamnät, en transformator
och en 20 kV-elstation. Med en tredje elstation
kan de två äldre elstationerna Ylivieska och Olmala
också få nödvändigt underhållsarbete när säsongen
tillåter.
Kettukallio elstation togs i bruk i maj 2012 och
Herrfors fortsätter arbetet med att bygga ut sidolinjer
till och från Kettukallio elstation.
”Vi täcker Ylivieska från alla väderstreck nu och
kompletterar nätet med nya ledningar som förbättrar
möjligheterna att reservmata också perifera
områden”, säger Seppo Tupeli.
Johanna Forsman
ÖKAR VÄDERTÅLIGHETEN. Kettukallio elstation togs i bruk i maj 2012 och avlastar elstationerna Ylivieska
och Olmala. Alpo Pitkälä har varit projektledare för den nya elstationen.
Snart väljer
Fennovoima
reaktorleverantör
■ Fennovoima följer den ursprungliga tidtabellen
och väljer leverantör för anläggningen
inom 2013. I offertskedet står valet mellan två
leverantörer, japanska Toshibas kokvattenreaktor
och franska Arevas tryckvattenreaktor.
”Båda alternativen står för pålitlig teknologi.
Vi vill ha ett bra kontrakt och därför gör
vi grundliga offertdiskussioner”, säger Stefan
Storholm, koncernchef för Katternö och styrelsemedlem
i Fennovoima.
Förra året drog sig Eon ur Fennovoima och
nu pågår diskussioner med olika företag för att
utöka ägarbasen och få in mera kapital.
”Vi tog med Eon för koncernens kärnkraftkunnande
och vi tar gärna in någon part som
har erfarenhet av kärnkraftsdrift. Vi diskuterar
med flera och kan konstatera att det finns
många som är intresserade av att vara med i
kärnkraftsproduktion”, säger Stefan Storholm.
Han ser att behovet av kärnkraft kommer att
öka inom överskådlig framtid.
”Vi märker redan att importel blir svårare
att få tag på. Ryssland behöver sin el själva
och vattenkraften från Sverige och Norge är
väderberoende. Ett nytt industridirektiv kommer
att skärpa utsläppen från 2016 och flera
kolkraftverk närmar sig åldersstrecket. Om vi
fortsättningsvis ska ha välfärd, hög sysselsättning
och bedriva produktion här i landet
behöver vi tillgång på pålitlig basenergi. Då är
kärnkraft ett av de bättre alternativen .”
Nästa stora milstolpe för Fennovoima är att
lämna in byggnadstillståndet till statsrådet
sommaren 2015.
”Målet att starta kärnkraftverket på Hanhikivi
år 2022 står fast. Det råder en bra stämning
och den finländska ägarbasen är stabil”,
säger Stefan Storholm
44 katternö