Här - Katternö Group

FRÅGA JALLE
Vill du ställa frågor till Jalle – gå in på www.katterno.fi
Nyttoskidåkning
Sot på isen på sydsidan av Vatnajökull, Islands största glaciär, sommaren 2012.
Vad är aerosoler
Vad är aerosoler Har de en värmande eller nedkylande
effekt
Jalle: Aerosoler är små partiklar som är blandade i
en gas. Partiklarna kan endera vara fasta eller flytande,
och aerosolen innefattar både gasen och
partiklarna. Exempel på aerosoler är rök, dimma
och luftföroreningar.
Vita luftföroreningar som sulfater (från svavel
som ingår i bränslen) anses kyla klimatet genom att
de reflekterar bort solljus, ett slags spegeleffekt.
Svarta föroreningar (sot) värmer genom flera
olika mekanismer. De absorberar värmestrålning
som kommer från jordytan och hindrar den från
att gå vidare ut i världsrymden. Sot i luften absorberar
även inkommande solenergi effektivare än
jordytan.
Men den viktigaste mekanismen, som ofta glöms
bort, är att svart sot kan öka issmältningen på norra
halvklotet sommartid. Otroligt små mängder sot i
snön gör att solstrålningen inte kan reflektera ut,
utan sotet ”bränner” snöytan. Om inte snön/isen
smälter bort fullständigt, finns samma sot kvar
nästa år och adderas till sot som tillkommit under
vintern.
Se själv vad som händer om du sprider lite sot
på snödrivan i mars! Själv kollade jag glaciärkanten
vid Matterhorn i Schweiz under sensommaren.
Kolsvart och smutsig is hundratals meter upp från
glaciärens nedre kant! Och solen gassade.
Alldeles nyligen kom en rapport (“Bounding the
role of black carbon in the climate system: A scientific
assessment” i Journal of Geophysical Research
– Atmosphere) om att sot i atmosfären har dubbelt
så stor uppvärmande effekt som man beräknat tidigare.
Det gör i så fall de svarta aerosolerna till
den viktigaste enskilda temperaturhöjande faktorn
efter koldioxid.
Eftersom aerosolerna är kortlivade i atmosfären,
är en effektiv metod för att minska dem att rena
avgaserna från dieselmotorer och röken från träoch
kolförbränning.
Svenolof Karlsson
Finns ädelmetaller
i elmätarna
Finns det ädelmetaller i de nya digitala elmätarna
Om så är fallet, vilka är de
Janne Andersson
Jalle: Med frågan avses antagligen sällsynta
jordartsmetaller, och svaret är då ja. I alla digitala
moderna instrument som kameror, GPS, telefoner,
elmätare etc. finns många olika sällsynta metaller.
Världens största producent är Kina, som dock tar en
stor del av mineralerna från Afrika medan metallutvinningen
sker i Kina.
Listan på metaller är företagshemligheter, men
man kan utgå ifrån att största delen av de kommersiellt
sålda metallerna förekommer i alla digitala
mätare. Se till exempel länken: http://www.
guardian.co.uk/commentisfree/2008/dec/25/
congo-coltan.
Varför är koldioxid kurvan
så jämn
Koldioxidökningen i luften visar en väldigt jämn kurva sedan man började
mätningarna på 1950-talet. Borde inte kurvan ha en annan profil, om koldioxidökningen
beror på människan Utsläppen från industrisamhället har
ökat enormt sedan femtiotalet, borde då inte ökningstakten tillta allt mer
Jalle: Jämför atmosfären med att man häller vatten i ett glas. Om man hela tiden
häller lika snabbt (lika mycket vatten per minut), ökar nivån linjärt med tiden.
Om man konstant ökar mängden man häller per minut (linjärt), ökar ytan med
tiden snabbare och snabbare (ytan versus tiden kröker uppåt som en andra
gradens parabel). Jämför man med koldioxidhalten i atmosfären (utsläppen
ökar), borde alltså kurvan för halten versus tiden kröka uppåt. Men det gör
den inte, den är linjär.
Det beror på att ökad halt koldioxid i atmosfären ökar den hastighet med
vilken koldioxid upptas av hav och växter (koldioxidsänka). Jämför det med
att man borrar ett hål i bottnen på glaset. Ju högre vattennivå det blir i glaset,
desto snabbare strömmar vattnet ut och nivån stiger endast linjärt och kröker
inte uppåt. Precis som om man hällde lika mycket vatten per minut i ett glas
utan hål i bottnen.
Om människans utsläpp slutar öka (så att utsläppen är lika stora varje år),
kommer atmosfärens halt av koldioxid (vattennivån i glaset) att börja sjunka
ända tills jämvikt inträder vid den nivå då allt man släpper ut absorberas (allt
nytt vatten som hälls i strömmar ut).
Vilken nivå som atmosfärens koldioxidhalt ställer in sig på, om vi i framtiden
får konstanta utsläpp per år, beror på vilken nivå dessa kontanta utsläpp har.
Hur mycket energi
produceras vid kroppsarbete
Hur mycket energi producerar man med kroppsarbete Jag hörde att energin
bara räcker till att hålla en vanlig glödlampa lysande.
Jalle: Enligt en uppgift kan människan uthålligt utveckla omkring 100 watt vid
kroppsarbete. Jag gjorde den här kontrollberäkningen:
En person som arbetar ganska hårt behöver föda som innehåller 2900 kcal/
dag. Av dessa åtgår 1900 kcal/dag till att upprätthålla kroppsfunktionerna,
alltså återstår 1000 kcal/dag för arbete. Detta är 4187 kJ/dag = 4184 kWs/dag
= 1,16 kWh per dag. Uppgiften stämmer alltså.
1,16 kWh under ett dygn blir en medeleffekt på 48 watt. Som nämns i frågan
räcker det precis för att hålla en glödlampa lysande dygnet runt. Med gällande
elpris kostar 1,16 kWh ungefär 10 cent. Det ger ett bra mått på vad den tekniska
utvecklingen är värd.
■ I Åbo ser man sällan unga människor som
skidar. Staden är känd för dåliga snövintrar,
men den två kilometer långa konstsnöbanan
i Runosbacken är oftast i skick. Där kretsar
hundratals skidåkare varje dag runt och runt,
de flesta hurtiga gubbar som skejtar så svetten
lackar med pulsmätare och märkesjacka.
De vet berätta om hur många varv de åkt och
hur snabbt, vilket verkar vara ett mått på manligheten.
Ibland är snöläget så bra att tjugokilometersspåret bakom flygfältet kan
användas. Men spåret måste nästan vara av samma klass som i Lappland
för att (mest äldre) människor ska våga sig ut på söndagsutfärd. Om banan
bara är i halvbra skick är jag oftast ensam som använder den. Men att
under flera timmar höra fågelsången, andas den friska luften och slippa
se hurtbullar kompenserar för ett isigt spår.
Som skidåkare (och annars också) anses jag därför vara lite originell. Det
beror kanske på att jag som barn var van att skida till skolan i Nykarleby
längs esplanaden utan att det fanns maskinpreparerade spår.
En måndag morgon nu i december hade jag ett möte inbokat med en
(viktig) kapitalist på jobbet. Det hade vräkt ner snö hela veckoslutet. När
jag kom ut på hemtrappan (i vit skjorta och slips) hade snöplogen blockerat
min is- och snötäckta bil, bussen hade just gått, och cykelåkning var
absolut inte att tänka på. Taxicentralen svarade inte, många andra var i
samma situation den morgonen.
Goda råd var dyra, det gick inte an att min gäst skulle behöva vänta.
Men då fick jag syn på mina skidor. Raskt på med skidkängorna och så bar
det iväg! Skejtade längs Dragonvägen och plöjde genom Kuppisparken.
Sedan ner längs Gertudsgatan (där jag raskt körde om några bilar som
hade problem i snön) och över Tavastgatan, varefter jag stakade till jobbet
längs Biskopsgatan. Folk log roat åt mig och en man skrek ”hyötyhiihtoa!”
[nyttoskidåkning] och skrattade.
På Biskopsgatan stod en radiotös med mikrofon. Hon gjorde reportage
om stadens dåliga snöröjning. Jag flåsade något om att jag förstår att de
inte hinner överallt, stack skidorna i snödrivan och hann i tid till mötet.
Min skidtur kommenterades inte endast i riksradion, utan även i världstidningen
Åbo Underrättelser.
Även följande dag skidade jag till jobbet, men därefter var gatorna och
trottoarerna sandade. Är det en helt omöjlig tanke att man skulle låta en
remsa vara osandad, för att användas av skidåkare och folk som åker
sparkstötting Man är säkert är rädd för att fotgängare ska halka och
bryta lårbenshals och handled. Men varför måste sanden vara så vass
och grovkorning att gör hål på cykeldäcken
jarl ahlbeck
48 katternö katternö 49