Ladda ned dokumentet - Krus

I offentlig verksamhet är målbilden mycket mera komplex än i det privata
näringslivet, och det skall den också vara. Det är faktiskt ett av de utmärkande
dragen för arbetet i statsförvaltningen. Arbetar du i ett företag är pengarna
målet, så att säga, men arbetar du i staten eller kommunen så är pengarna
medlet och målbilden är och skall vara komplex. Och det där tror jag är en
enormt viktig utgångspunkt när man ska tala om vad som skiljer privat och
offentlig verksamhet, målbilden är helt enkelt mer komplex. Det betyder ju inte
att man i ett företag kan strunta i allt annat och bara gå in för att tjäna pengar,
det menar jag inte, men ur målsynpunkt är verksamheten i ett privat företag
mycket enklare.
Sten Heckscher, kammarrättspresident, tidigare Rikspolischef
Statlig verksamhet – sådant som utbildning, arbetsmarknadsfrågor, socialförsäkringssystemet,
rättsväsendet, infrastruktur, etc. – är utomordentligt sammansatt
och komplex. Till en del beror det på verksamheternas storlek – de är
omfattande och berör många människor och kostar mycket pengar – men det
främsta skälet till den komplexitet som Janna Valik och Sten Heckscher noterar
är att organiseringen och genomförandet av arbetet i en statlig myndighet, på
ett helt annat sätt än vad som är fallet inom det privata näringslivet, måste
beakta och ta hänsyn till en rad olika samhällsfaktorer, såsom ekonomiska,
sociala, politiska, rättsliga och miljömässiga, för att nu nämna några exempel.
Inte sällan står en del av dessa i motsättning till varandra och numera härrör de
ibland också från beslut fattade i överstatliga politiska organ.
Komplexiteten kan också ha sin grund i att verksamheten själv är komplicerad,
högt specialiserad och dessutom diversifierad i en stor mängd avdelningar och
projekt. Universitet, forskningsintensiva myndigheter som Socialstyrelsen, SMHI
och Statens kärnkraftsinspektionen, men också mindre myndigheter med
komplexa uppgifter som kräver hög specialistkompetens, är exempel på sådana
organisationer.
I dessa myndigheter är det följaktligen svårt för både uppdragsgivaren och
generaldirektören/rektorn att överblicka och styra alla aspekter och grenar av
verksamheten, utan man måste lita till duktiga och lojala souschefer.
Det får konsekvenser för sättet att arbeta, både visavi uppdragsgivaren och
inom den egna myndigheten, och det påverkar ledningsstil och sättet att relatera
till och kommunicera med kollegor och medarbetare.
31