Skogsstatistisk årsbok 2003.pdf - Skogsstyrelsen

6SKOGSVÅRD6 SkogsvårdMagnus FridhUnder 2001 låg markberedningsarealen kvar på nivån ca 148 000 ha medan denplanterade arealen minskade något till 133 000 ha. Ungskogsröjningen fortsatte att öka ochomfattade ca 254 000 ha.I anmälningar om föryngringsavverkning under 2002 har skogsägarna angett naturligföryngring som återbeskogningsåtgärd på 21 % av arealen. Den areal som planterats medcontortatall var år 2001 ca 2 400 ha.Under 2002 levererades 301 miljoner plantor för användning i Sverige.Under åren 2000–2002 har föryngringar inventerats på hyggen som avverkats 1994–1996i södra och 1992–1994 i norra Sverige. Plantering användes som föryngringsmetod på61 % av den föryngringsavverkade arealen. Naturlig föryngring användes på 36 %, sådd på1 % medan på 3 % av arealen har ingen föryngringsåtgärd vidtagits. Vid inventeringstillfällethade 76 % av den avverkade arealen återväxter som bedömts uppfylla kraven enligt§ 6 skogsvårdslagen. Uppdelat på föryngringsmetoder hade 84 % av den planteradearealen, 67 % av den naturligt föryngrade arealen och 20 % av arealen där inga föryngringsåtgärdervidtagits, återväxter som bedömdes uppfylla lagens krav.Skogsgödslingen har minskat till en nivå på drygt 20 000 ha per år.Den anmälda arealen skyddsdikning i avverkningsanmälan låg på 1 700 ha under år2002.Beskrivning av statistikenProduktion i skogsbruketUppgifter om utförda skogsvårdsåtgärder baserasi huvudsak på två enkätundersökningar. För nästanall aktiebolagsskog och vissa andra störreskogsägare (storskogsbruket) gör Skogsvårdsorganisationen(SVO) en totalundersökning. Förövriga skogsägare, större delen av det privataskogsbruket och en stor del av övriga allmänna(småskogsbruket) utför SVO en stickprovsundersökningi samarbete med Statistiska centralbyrån(SCB). Skogsvårdsstyrelsernas (SVS) distriktskonsulenterintervjuar ca 2 200 slumpvis utvaldamarkägare om utförda åtgärder. Undersökningarnaär utformade så att de tillsammans täckerhela skogsbruket.SVO:s enkät till storskogsbruket är näst intillheltäckande och svaren kan antas vara av godkvalitet. Även fördelning av åtgärdsvolymerna pålän bedöms vara tillförlitlig.Uppgifterna för småskogsbruket är osäkrare.Distriktskonsulenternas intervjuer bedöms varaav god kvalitet men undersökningen är ett stickprovoch har statistiska spridningsfel. Det relativamedelfelet för en variabel ett år är normalt mellan5 och 8 % för hela riket. På länsnivå blir skattningenav de flesta variabler för osäkra för ett enstaka år.Därför redovisas länsvisa uppgifter som glidandetreårsmedeltal vilket minskar osäkerheten i uppgifterna.Det relativa medelfelet varierar mellanlänen, men ligger normalt mellan 10 och 20 %.Små län har generellt större fel än stora.Eventuella systematiska fel är svåra att kvantifiera.Storskogsbrukets uppgifter är troligen av bättrekvalitet än småskogsbrukets. Småskogsbruketsmaterial fås från en intervjuundersökning där detkan finnas s.k. intervjuareffekter, dvs. en visstillrättaläggning (medveten eller ej) av svaren.Jämförelser för småskogsbruket med rena postenkätervisar på mycket små skillnader, vilket talarför att resultatens påverkan av en s.k. intervjuareffektär liten (tab. 6.1–6.3, 6.5, 6.9, 6.12).116