Skogsstatistisk årsbok 2003.pdf - Skogsstyrelsen

3SKOG OCH SKOGSMARKtor/träd är lägre än en angiven norm. Avgränsningmot övriga huggningsklasser: grundytan per ha ärlägre än 3 m 2 . Fröträd räknas ej in i grundytan.Plant- och ungskog (huggningsklass B). – Plantellerungskog där flertalet härskande och medhärskandeträd är klenare än 10 cm i brösthöjd.Gallringsskog (huggningsklass C). – Skog i vilkenflertalet härskande och medhärskande träd ärgrövre än 10 cm i brösthöjd. Skogens ålder ärunder en angiven gräns som grovt sagt är övregränsen för ”gallringsbar ålder”.Äldre skog, ej slutavverkningsmogen (huggningsklassD1). – Äldre skog som inte uppnåttlägsta rekommenderade slutavverkningsåldernenligt skogsvårdslagen (före 1 jan. 1994).Slutavverkningsmogen skog (huggningsklass D2).– Äldre skog som uppnått lägsta rekommenderadeslutavverkningsålder enligt skogsvårdslagen.Boniteten definieras i Skogshögskolans systemsom medeltillväxten när den kulminerar för etttänkt idealt bestånd. Detta bestånd måste då varaav ett visst trädslag, ett s.k. bonitetsvisande trädslag.I riksskogstaxeringen hänförs all skogsmarktill antingen tall eller gran som bonitetsvisandeträdslag efter det trädslag av dessa två som gerhögst bonitet.Träd som är döda, vindfällda eller varaktigtnedböjda ingår i virkesförrådet om diametern är5 cm eller grövre och om de vid inventeringstillfälletbedöms duga till brännved.Följande klassindelning används när det gällerskogsmark med annan markanvändning än virkesproduktion:Skydd. Begränsad möjlighet till kalhyggesbruk,eftersom beståndet utgör skydd mot sand- ochjordflykt eller beroende på att det ligger inom ettområde med extrem klimatisk belägenhet närafjällgränsen med stora föryngringssvårigheter.Skogsbete. Marken utnyttjas för skogsmarksbete.Tätortsnära. Områden inom eller i anslutningtill tätorter samt områden med intensivt friluftslivinom vilka virkesproduktionen uppenbarligenpåverkas.Militärt område. Militärt övningsområde sominte klassats som ägoslag ”Militärt impediment”.Vissa reservat. Naturreservat eller dylikt för vilkaviss restriktion mot skogsbruk föreligger och sominte klassats som ägoslag ”Fridlyst område”.Tekniska impediment. Skogsbruksåtgärder svåraatt utföra med dagens teknik.ÄgarkategoriFr.o.m. 1990–1994 redovisas materialet från Riksskogstaxeringenenligt den nya ägarkategoriindelningen(se bilaga 3).SkogsbalansenVirkesförrådets storlek och sammansättning ärständigt i förändring. Förrådet ökar genom tillväxt.Om man betraktar förrådet av levande trädminskar det genom avverkning och genom attträd dör på rot genom s.k. naturlig avgång. Mangör då vad man kallar en råskogsbalans. Ombalansen i stället omfattar hela virkesförrådet inkl.torra träd och vindfällen är den en totalskogsbalans.Ett studium av råskogsbalansen och deposter som ingår i den ger åtminstone två intressantaupplysningar:• Omsättningen i virkesförrådet belyses, dvs. manfår en bild av hur stor del av virkesförrådet somunder en period försvinner genom avverkningoch naturlig avgång samt hur stor del somtillkommer genom tillväxt.• Kvalitén i inventeringens olika delar belyses omman jämför resultaten från de två angivna metodernaatt bestämma förrådsförändringen.Alt. 1Alt. 2Förrådvid periodensslutTillväxtunderhelaperioden––Förrådvid periodensbörjanAvgångunderhelaperiodenFörrådsförändringFörrådsförändringVid beräkning av förrådsförändring enligt alt. 1avses virkesförrådet exkl. torra och vindfällda träd.Tillväxten enligt alt. 2 inkluderar även tillväxt föravverkade träd. Tillväxt är avsatt tillväxt.==55