Skogsstatistisk årsbok 2003.pdf - Skogsstyrelsen

6SKOGSVÅRDRiksskogstaxeringenMaterial från Riksskogstaxeringen används för attbeskriva skogsvårdsåtgärdernas utveckling övertiden. Uppgifterna från Riksskogstaxeringen (förbeskrivning, se kapitel 1) har betydande statistiskaspridningsfel men obetydliga andra fel. Observeraatt flertalet av Riksskogstaxeringens uppgifter inteinsamlas på beståndsnivå, utan på provytenivå.Detta påverkar i flera fall resultatens nivå i förhållandetill den övriga åtgärdsstatistiken (fig. 6.1–6.3).PlantstatistikSkogsstyrelsen genomför sedan 1998 en enkätundersökningom produktionen av skogsplantor föranvändning i Sverige. Undersökningen som är entotalundersökning vänder sig till samtliga registreradeföretag som har yrkesmässig handel medskogsodlingsmaterial. För att få ett bra mått påhur mycket plantor som hamnar i skogen, frågasi undersökningen efter antal levererade plantorfrån företagen. Med levererade plantor menasleveransklara plantor, antingen egenproducerade,importerade eller införda från annat EU-land(tab. 6.4).Polytax R 5/7 – inventering av återväxternaskvalitetI Polytax R 5/7 inventeras föryngringar 5 eller 7 årefter avverkning i södra respektive norra Sverige.Det som inventeras är vilka återväxtåtgärder somvidtagits, återväxtens kvalité, mängden död ellerlevande ved och sparad hänsynsareal på objektet.Återväxtens kvalité ställs sedan i relation tillskogsvårdslagens krav. Stickprovet i Rikspolytaxlottas ut med inkomna anmälningar om föryngringsavverkningsom grund. Stickprovsstorlekenär anpassad för att ge tillfredsställandeprecision på lands- och landsdelsnivå för de flestavariabler. I tabellerna 6.6–6.8 redovisas omfattningav markberedning, vald föryngringsmetodoch återväxtresultat uttryckt som huvudstammar/ha.Försålda kvantiteter av bekämpningsmedelStatistik över försäljning av kemiska bekämpningsmedel(tabell 6.10) baseras på en obligatoriskanmälan till Kemikalieinspektionen.SkogsgödslingUppgifterna om skogsgödsling med kvävemedelinsamlas genom två oberoende kanaler, dels viaSVO:s enkäter enligt ovan (Produktion i skogsbruket),dels genom en speciell enkät till de företagsom sprider gödsel. I den senare efterfrågas ävenomfattning av olika spridningsmetoder. Resultatenskvalitet bedöms vara god. De båda kanalernasresultat visar normalt god överensstämmelse. Deredovisade uppgifterna avser storskogsbruket (tab.6.11).MarkavvattningStatistik om markavvattning (dikning) härrör frånlänsstyrelsernas handläggning av tillståndsärendenenligt 11 kap. 9 § Miljöbalken och tidigare lagstiftning.Eftersom markavvattningen minskatdrastiskt i omfattning och att merparten avtillståndsärendena enligt Miljöbalken behandlas isamband med vägbyggnad, redovisas markavvattningensomfattning inte längre. Den varsenast publicerad i Skogsstatistisk årsbok 2000.SkyddsdikningUppgifterna om skyddsdikning kommer från ovanbeskrivna enkäter till skogsbruket och avser enbartstorskogsbruket eftersom en skattningsmetodför småskogsbruket saknas (tab. 6.12).Från och med den 1 september 1991 ska allaplanerade skyddsdikningar anmälas enligt 14 §skogsvårdslagen. Anmälda arealer skyddsdikningredovisas i tabell 6.13.KällhänvisningarKemikalieinspektionen. Försålda kvantiteter avbekämpningsmedel 2000.Riksskogstaxeringen. SLU, Inst. för skoglig resurshushållningoch geomatik.Skogsstyrelsen. Anmälan om föryngringsavverkning.Skogsstyrelsen. Gödslingsundersökningen.Skogsstyrelsen. Plantstatistik.Skogsstyrelsen. Polytax R 5/7.Skogsstyrelsen. Åtgärdsstatistik från undersökningarnaProduktion i skogsbruket.117