Skogsstatistisk årsbok 2003.pdf - Skogsstyrelsen

5NATUR OCH MILJÖhuvudmomentet i inventeringen. Målsättningenhar i första hand varit att finna områden som intetidigare är kända. Efter fältinventeringen presenterasinventeringsresultatet för berörda markägare.Genom huvudsakligen information, planläggning,biotopskydd och rådgivning för frivilliga avsättningarverkar SVO för att objektens naturvärdenbehålls. Figur 5.8 och tabellerna 5.14 och 5.15visar resultatet från nyckelbiotopsinventeringen.SumpskogarSkogsvårdsorganisationens rikstäckande inventeringav sumpskogar avslutades 1998. Totalt har1 267 000 ha sammanhängande sumpskog kartlagtsoch beskrivits, varav 928 000 ha på produktivskogsmark. Syftet med inventeringen har varitatt kartlägga och beskriva sumpskogarna medavseende på areal, vegetation, hydrologi, mänskligpåverkan m.m. Inventeringen har främst utförtsgenom fjärranalys av infraröda flygbilder. Avantalet registrerade sumpskogar har 6 % kontrolleratsi fält. Arealbegränsning nedåt har i södraSverige varit ca 2 ha, i mellersta Sverige 3–4 ha ochi nordligaste Sverige 4–5 ha. Registrerade arealersumpskog per län framgår av tab. 5.16. Av totalarealensumpskog var 36 % dikad, men med storvariation inom landet. I södra Sverige var hela60 % av sumpskogsarealen påverkad av dikning.Bär- och svamptillgångenProduktionen av blåbär, lingon, hallon, hjortronoch tranbär uppskattades i riksskogstaxeringenunder åren 1975–1980. Undersökningen har redovisatsav Eriksson m.fl. (1979) och Kardell &Carlsson (1982). Bland annat konstaterades attden årliga tillgången på blåbär och lingon varierademellan 350 och 450 miljoner kg, varav 75–80 % var möjligt att ta tillvara. Det som plockadesrörde sig i storleksordningen 5–7 % av tillgången.Förekomsten av vissa marksvampar inventeradesi riksskogstaxeringen 1974–1977. Dennaundersökning har rapporterats av Eriksson &Kardell (1987). Det visade sig att det i skogenproducerades omkring 100 kg svamp per hektaroch att ca 40 kg av dessa var matsvamp. Dockräknade man med att endast 1,5 kg/ha utgjordesav de attraktiva arterna kantarell, trattkantarell,stensopp och smörsopp. Skattningarna betecknadesdock som mycket osäkra.Uppgifter om bär- och svamptillgång enligtnämnda undersökningar redovisades i Skogsstatistiskårsbok t.o.m. 1992. Sedan dess har detskett stora förändringar, både genom ändradelevnadsvanor och förändringar i bärrisproduktionengenom ökat kvävenedfall. Mot den bakgrundengenomförde SCB under 1995 en studiepå hur mycket bär och svamp som plockades föreget bruk. Den visade på mer än en halvering avden plockade mängden bär och en klar minskningav svampplockningen jämfört med 1977. Enmotsvarande undersökning genomfördes 1997av Lindhagen och Hörnsten, SLU och den visadeockså på kraftiga minskningar i bär- och svampplockandet.JaktRapporter över viltstammar och avskjutning samlasin av Svenska Jägareförbundet. Insamlingssystemetför avskjutningsstatistiken lades omtill jaktåret 1995/96 vilket gör att statistiken inteär direkt jämförbar med tidigare år. Statistiken förvissa arter är dessutom mycket osäker de förstaåren efter detta datum, främst kron- och dovvilt.För älg har jägarna skyldighet att anmäla avskjutningentill länsstyrelserna. I fråga om björnoch lo gäller licenstilldelning och att fällt djurgenast ska rapporteras till närmaste polismyndighet.För dessa viltarter är därför statistiken tämligenfullständig vad gäller lagligt fällda djur. För övrigaarter bör redovisade uppgifter tas som riktvärden.Avskjutningsstatistik för några utvalda viltarterredovisas i tabell 5.17.Kemiska miljönSkogen utsätts ständigt för stress i form av nedfallav kemiska ämnen som våra industrier och transportsystemsläpper ut. En stor del av dessa ämnenkommer också från utsläpp i andra länder. Dethar lett till att mark och vatten försurats och attdelar av näringsförrådet i marken riskerar attutarmas.Beräkningsmetoderna har nyligen ändrats ochen anpassning till internationella standarder harskett. Siffrorna fr.o.m. 1990 kan därför inte direktjämföras med tidigare år. En omräkning av tidigareårs utsläpp kommer dock att ske och redovisasså småningom.Av figur 5.5 framgår att utsläppen av svavel86