Skogsstatistisk årsbok 2003.pdf - Skogsstyrelsen

14 EKONOMI2000 års verksamhet enligt den nya näringsgrensindelningen(SNI 92) redovisas i tabell 14.5.I syfte att täcka in hela SNI 20 har SNI 20.52”Industri för varor av kork, halm, rotting o.likn.”tillkommit 1999. Arbetsställenas totala rörelseintäkteroch -kostnader redovisas. Huvuddelen avomsättningen utgör industriell verksamhet. Såledestillhör en mindre del av arbetsställenas omsättningen annan bransch, t.ex. varuhandel ochskogsbruk.Rörelseintäkter, som avser industriell verksamhet,särredovisas. Dessa motsvarar det sammanlagdasaluvärdet av under året levererade varorsamt bruttoersättning för utförda reparationer,lönebearbetning, monterings- och installationsarbeten.I totala rörelsekostnader ingår ej avskrivningaroch finansiella kostnader, ej heller indirektakonsumtionsskatter.I kostnaden för löner ingår alla direkta lönekostnader.Reseersättningar och arbetsgivaravgifteringår ej.I kostnaden för råvaror ingår även halvfabrikat,andra material samt material, delar och tillbehörsom tillförts vid löne- och reparationsarbeten åtutomstående.Redovisat förädlingsvärde avser värdet avindustriarbetsställenas totala verksamhet. Dettaberäknas genom att totala rörelseintäkter reducerasmed samtliga rörelsekostnader utom löner ocharbetsgivaravgifter.InvesteringarUppgifter avseende verkställda investeringar inomindustrin samlas in genom enkäter av SCB. Undersökningentäcker företag med minst 10 anställda.Företag med 20–199 anställda urvalsundersöks.Fr.o.m. år 1991 har ny näringsgrensindelningtillämpats (SNI 92).Med investeringar avses förvärv av kapitalföremålmed en beräknad livslängd av mer än ettår, samt förbättringsarbeten som väsentligt höjerkapitalföremålets kapacitet, standard eller livslängd.Förvärv av fastigheter och mark räknas intesom investeringar. Investeringar uppdelas enligtföljande:– investeringar i nybyggnader och anläggningarinkl. till- och ombyggnadsarbeten.– investeringar i maskiner och inventarier, bilaroch bussar (även begagnade).Skogsindustrins verkställda investeringar åren1995–2001 redovisas i tabell 14.6.FastighetstaxeringVärdet på skogsmark och växande skog (skogsbruksvärdet)bestäms för alla skattepliktiga fastighetermed skog vid de allmänna fastighetstaxeringarna.En allmän fastighetstaxering förlantbruksenheter genomfördes under år 1998.Värderingsmetoden är i stort sett oförändradsedan 1957. Den innebär att värdenivån är knutentill ett marknadsvärde och att differentieringenmellan fastigheter sker med ledning av skogensavkastningsvärde.Marknadsvärdet bestäms med hänsyn till detgenomsnittliga prisläget två år före den allmännafastighetstaxeringen. Taxeringsvärdet skall motsvara75 % av marknadsvärdet.För taxeringsenheter med skogsmarksareal på30 ha eller mer gällde år 1998 att skogsmark ochväxande skog värderades med utgångspunkt iföljande värdefaktorer: storlek, bonitet, kostnad,virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd.För taxeringsenheter vars skogsmarksarealundersteg 30 ha bestämdes skogsbruksvärdet medutgångspunkt i värdefaktorerna storlek och virkesförråd.Då fastighet enligt vissa grunder skall nytaxerassker detta vid särskild fastighetstaxering. Dennagörs varje år på fastigheter som då inte taxerasgenom allmän fastighetstaxering.Fr.o.m. taxeringsåret 1996 omfattas bl.a. lantbruksenheterav ett årligt omräkningsförfarande.Vid allmän och särskild fastighetstaxering fastställsett basvärde. Vid omräkning multipliceras basvärdenaför varje värderingsenhet med ett fastställtomräkningstal. Respektive taxeringsenhetshela värde benämns efter omräkningen taxeringsvärde.Tabell 14.7 redovisar totala skogsbruksvärdenaper län vid 1981, 1992 och 1998 års allmännafastighetstaxeringar samt vid de årliga omräkningarna1999–2002. Enhetsvärdena (SEK/ha ochSEK/m 3 sk) har beräknats med uppgifter från Riksskogstaxeringen.År 1981 har ett genomsnittsvärdeav arealen produktiv skogsmark och virkesförrådetpå den produktiva skogsmarken för åren1978–1982 använts. För år 1992 ligger åren1990–1994 till grund för båda enhetsvärdena.232