Skogsstatistisk årsbok 2003.pdf - Skogsstyrelsen

4SKADOR PÅ SKOGEN4 Skador på skogenAnders HildingssonKronutglesningen för tall i södra och mellersta Sverige fortsatte att öka något under 2002(gallrings- och slutavverkningsskog). Detta kan förklaras av fortsatt stark påverkan av förraårets svampangrepp (främst Gremmeniella abietina).Älgbetningsskadorna i ungskog är betydande. Under perioden 1997–2001 hade 556 000 hamåttliga till svåra skador varav 139 000 ha hade svåra skador.Beskrivning av statistikenKronutglesningKronutglesningen anger hur stor andel av trädensbarr- eller bladmassa som bedöms saknas eller haförlorats. Bedömningen är subjektiv och för att fåen enhetlig och konstant bedömning genomförsåterkommande kalibreringar och kontroller. Kronutglesninganvänds sedan början av 1980-taletsom ett mått på trädens hälsotillstånd. Vanligtvisredovisas medeltalet av provträdens kronutglesningeller andelen träd inom en viss kronutglesningsklass.I Sverige har traditionellt upp till 20 % kronutglesningansetts normalt, medan högre kronutglesninganses indikera att trädet är stressat ellerskadat. Kronutglesning har ingen specifik orsak,utan kan bero på olika stressfaktorer t.ex. väderlek,vattentillgång, luftföroreningar och angreppav skadegörare, men kan också orsakas av kraftigblomning eller frösättning och av naturligt åldrande.Variationer mellan enskilda år kan bero påtillfällig påverkan, men delvis även av osäkerheteri observationerna. Eventuella långsiktiga trenderär därför kanske mer intressanta när det gällermiljöpåverkan på skogens hälsa.De data som redovisas här baseras på observationerdels inom riksskogstaxeringen, dels påSVO:s obsytor. Dessa verksamheter ingår även iett alleuropeiskt program för skogsskadeövervakningmed delfinansiering från EU.I den ordinarie riksskogstaxeringen har kronutglesningbedömts sedan 1984 på provträd inompermanenta och tillfälliga ytor. Från och med1995 utförs inom riksskogstaxeringen årligen ävenen separat skogsskadeinventering på drygt 700 avde permanenta ytorna. Resultaten bygger sedan1995 till 60 % på träd från denna särskildaskogsskadeinventering och resterande data kommerfrån den ordinare riksskogstaxeringen (figur4.2 och tabellerna 4.1 och 4.2).Den större mellanårsvariationen före 1995 berortroligen till stor del på att hela stickprovet dåbaserades på olika träd varje år.Skogsvårdsorganisationen utför miljöövervakningpå fasta observationsytor där också kronutglesningingår (SVO:s obsytor). Ett nytt systemmed totalt 223 obsytor etablerades successivt under1995–1997. Ytorna är objektivt utlagda eftersärskilda kriterier på bl.a. trädslag, beståndsålder,marktyp, exponering och homogenitet. Barrträdsytornarepresenterar huvudsakligen medelåldersskog (40–80 år) i relativt homogena bestånd.Ytorna är geografiskt fördelade för att representeradepositionsgradienten för svavel och kväve.Därmed ökar tätheten av ytor från norr till söder.Resultaten redovisas i tabellerna 4.3 och 4.4.ÄlgbetningsskadorÄlgbetningsskador i barrskog undersöks i riksskogstaxeringenoch redovisas i tabell 4.5. Skadeklassgränsernaändrades 1993. Resultaten i tabell4.5 är femårsmedeltal och ej jämförbara med deresultat som redovisats i Skogsstatistisk årsbok1998 och tidigare.Övriga skadorSkogsvårdsstyrelserna rapporterar årligen tillSkogsstyrelsen skador på skogen som bedöms havarit av betydelse för skogsbruket eller på annatsätt varit anmärkningsvärda. Det kan röra sig om77