Skogsstatistisk årsbok 2003.pdf - Skogsstyrelsen

5NATUR OCH MILJÖminskat med nästan 90 % jämfört med 1980 årsutsläpp. För kväveoxider har utsläppen minskatmed drygt 30 % under samma period. Här visasockså att mobila källor står för merparten avutsläppen av kväveoxider.Utsläpp av koldioxid till atmosfären bidrar tillden så kallade växthuseffekten. Riksdagen harbeslutat att ”Sverige ska verka för att de totalakoldioxidutsläppen år 2000 inte överskrider 1990års nivå. Därefter ska de minska.” Figur 5.6 visarSveriges utsläpp av koldioxid exklusive utsläppfrån förbränning av biobränslen eftersom de inteanses ge något nettotillskott av koldioxid till atmosfären.Naturhänsyn vid avverkningI R-Polytax-inventeringen följer Skogsvårdsorganisationenmiljöhänsynen vid föryngringsavverkning,för utförligare beskrivning se kapitel 1.De krav samhället ställer på hänsyn till naturvårdensoch kulturmiljövårdens intressen vid skötselav skog regleras i 30 § skogsvårdslagen med tillhörandeföreskrifter. På den föryngringsavverkadearealen under 1999–2001 var hänsynen sämre änskogsvårdslagens krav på 20 % av arealen, se tabell5.21. För att kunna göra ett samlat omdöme avhänsynen vid en föryngringsavverkning så bedömerinventerarna hänsynen gentemot 9 styckenmiljöfunktioner. Miljöfunktionerna representerarföreteelser som skogsägaren enligt föreskrifternatill 30 § skogsvårdslagen skall ta hänsyn till.I sammanvägningen till ett samlat omdöme vägerde miljöfunktioner som kopplar till biologiskmångfald tyngre än övriga miljöfunktioner. Itabell 5.22 redovisas i vilken utsträckning somhänsyn tagits till de olika miljöfunktionerna. Eftersomhänsynskrävande biotoper ofta förekommerpå föryngringsavverkningarna samtidigt somskogsägarna relativt sett sällan tar tillräcklig hänsyntill denna miljöfunktion, så framstår de idagsom den största orsaken till att föryngringsavverkningarinte når upp till lagens krav.Andelen av den föryngringsavverkade arealensom lämnats som olika typer av hänsynsytor redovisasi tabell 5.18, medan volymen sparad ved påden föryngringsavverkade arealen redovisas i tabellerna5.19 och 5.20.Skogens kolbalansÖkande halter av vissa gaser, främst koldioxidmen även metan, lustgas, freoner med flera, medföratt den så kallade växthuseffekten ökar. Ökadväxthuseffekt innebär i korthet att det tar längretid för värmestrålningen från jordytan att passeraatmosfären ut i rymden och därigenom blir markenoch luften mer uppvärmda.Den pågående ökningen i koldioxidhalt orsakasfrämst av förbränning av fossila bränslen (kol,olja, naturgas). Avskogning och annan påverkansom medför att förråden av humus eller biomassaminskar permanent bidrar i viss utsträckning.Beskogning och ökande virkesförråd har motsattverkan eftersom koldioxid då binds in i biomassa.Skog utgör också en förnybar energiresurs somkan ersätta fossila bränslen, med starkt minskadenettoutsläpp av koldioxid som följd. Användningenav trä i skogsindustrin ger upphov tillbiobränslen i form av restprodukter i alla produktionsled,exempelvis avverkningsrester, bark, ligninoch träavfall. Om det fossila bränslet kolskulle ersätta dagens användning av biobränslenfrån skogen skulle Sveriges koldioxidutsläpp ökamed 50–60 % eller 9–10 miljoner ton kol per år.Förrådet i trädbiomassa ovan jord ökade medca 6 miljoner ton kol per år mellan 1990 och 1999på de ägoslag som inventeras i riksskogstaxeringen(se tabell 5.23). Ägoslag som hittills inte ingått ärfjällmark, bebyggd mark, militära impedimentoch fridlyst skog. Ett skattat tillägg gjordes förskog som fridlystes mellan 1990 och 1999 för attarealerna ska överensstämma. Ökningen i helaträdbiomassan inklusive stubbe och rot skattadestill ca 7 miljoner ton kol per år för 1990–1999. Enskattning baserad på tillväxt minus avgångindikerade att ökningen i trädbiomassa var någotlägre under åren 2000–2002.Humusmängden i marken beror av balansenmellan förnatillförsel och nedbrytning av organisktmaterial. Skattningar från bland annatståndortskarteringen indikerar att lagerökningeni humuslagret på naturligt väldränerad skogsmarkvar någon till några miljoner ton kol per år mellan1985 och 1995. Ökningen var störst i sydvästraSverige. Koldioxidavgången från torvnedbrytningpå dikad skogsmark har skattats till några miljonerton kol per år. Nettoförändringen på fuktig,87