Skogsstatistisk årsbok 2003.pdf - Skogsstyrelsen

16 INTERNATIONELLTbestår av två delar. En för den tempererade ochboreala delen av världen och en för de tropiskaområdena.FAO och ECE har gemensamt genomfört densenaste insamlingen för den tempererade ochboreala delen, Temperate and Boreal ForestResources Assessment 2000 (TBFRA-2000). Inventeringenavser ECE-regionen (Europa, f.d.Sovjetunionen, Nordamerika, Japan, Australienoch Nya Zeeland). Uppgifterna utgörs av respektivelands officiella statistik utom där annat angesi tabellerna. TBFRA-2000 innehåller landsvisauppgifter om arealer, virkesvolymer, tillväxt, avverkningm.m. samt uppgifter om skogens övriganyttigheter förutom virke som t.ex. biologiskmångfald och skogsskador.FAO har genomfört kartläggningen av dentropiska delen, Tropical Forest Resource Assessment.Uppgifterna för dessa områden bygger påtvå olika metoder. Den ena är uppskattningarbaserade på existerande information som samlatsi en databas (Forest Resources Information System– FORIS). Databasen innehåller uppgifterom skogsresurser, befolkning och socio-ekonomiskaförhållanden, dels på landsnivå, dels fördelar av länder t.ex. provinser eller delstater. Denandra metoden bygger på fjärranalys.För de tropiska länderna är uppgifterna fokuseradepå uppskattningar av förändringar i skogsmarksarealen,medan uppgifterna i den tempereradeoch boreala delen i ECE-regionen bygger påinformation relaterad till struktur och användningav skog.I internationella statistiksammanhang användsen annorlunda definition av skogsmark än i Sverige.Istället för att dra en gränslinje vid produktionsförmågani skogskubikmeter per hektar och år(den svenska definitionen) fokuseras på trädenskrontäckning och höjd. Detta innebär att storaarealer som i Sverige traditionellt klassats somimpediment (trädbevuxna myrar, hällmarkstallskog,fjällbarrskog m.m.) enligt den internationelladefinition istället klassas som skogsmark, sefigur 16.1.Definitioner i FRA 2000 skiljer sig från de iFRA 1990.Skogens utnyttjandeUppgifter om virkesuttagets storlek i olika länder(tabell 16.5) insamlas av FAO med frågeformuläroch publiceras i FAO Yearbook of Forest Products.Uppgifterna finns även tillgängliga på FAOSTATDatabase.Uppgifterna om avverkning är ofullständigaoch behäftade med stora fel. FAO-sekretariatetgör i viss utsträckning egna bedömningar. Uppskattningarav kvantiteten brännved och träkol äroftast endast kvalificerade gissningar. Den årligaförändringen i brännvedsproduktionen för u-ländernaär för det mesta uppskattad proportionelltmot befolkningsförändringar.Figur 16.5 visar produktion av rundvirke, sågatvirke, träskivor, pappersmassa och papper ochpapp. De uppgifter som lämnas om produktionoch handel med skogsindustriprodukter i tabellerna16.6–16.10 är betydligt säkrare, då de tillstora delar hämtats från etablerad nationell statistik.Även här förekommer dock avsevärda brister.Bristerna är störst i fråga om produktion avsågade trävaror i u-länder. Produktionen sker däri många och spridda enheter. Fr.o.m. 1992 årspublikation av Yearbook of Forest Products utgåruppgifterna om handel fördelad på rundvirkessortiment.De ersätts med industrived fördelad påbarrträd, tropiska trävaror och övriga lövträd.Kronutglesning i EuropaÅrliga inventeringar av kronutglesningen i Europahar pågått sedan 1986 och successivt har ettallt större antal länder deltagit. I det europeiskasamarbetsprogrammet (ICP-Forests) fastläggs riktlinjernaför övervakning av luftföroreningarnaseffekt på skogen. Inventeringarna samordnas avFörenta Nationernas Ekonomiska Kommissionför Europa (FN/ECE) samt Europeiska Kommissionen.Inventeringarna utfördes 2001 i 35 europeiskaländer. De nationella rapporterna omfattade18 500 observationsområden med ca 340 900provträd.För den nationsövergripande bedömningen avskogens tillstånd undersöktes 6 000 observationsområdenmed ca 132 000 träd. Inventeringarnagenomförs på ungefär samma sätt i alla länder i268