Skogsstatistisk årsbok 2003.pdf - Skogsstyrelsen

7AVVERKNING OCH VIRKESMÄTNING• En avverkning på två sidor om en ägogränsredovisas som två bestånd.• En avverkning i direkt anslutning till en tidigareföryngringsavverkning redovisas för sig. Anmälningspliktengäller den enskilda avverkning somman avser utföra.Fr.o.m. den 1 mars 1998 ska alla planeradeuttag av skogsbränsle anmälas enligt skogsvårdslagen.När anmälningsplikt införs för någon åtgärdtar det erfarenhetsmässigt ett antal år innananmälningarna ger en god bild av omfattningenav åtgärden. Uppgifterna över anmälda uttag avskogsbränsle redovisas i tabell 7.4. Uppgifternabedöms hålla låg kvalitet.StämplingSkogsvårdsstyrelserna bedriver en omfattandestämplings- och utsyningsverksamhet. I tabell 7.5redovisas uppgifter över stämplingsverksamhetenmed fördelning på SVS-regioner samt för helalandet.AvverkningsvolymerUppskattningar av de årliga bruttoavverkningarnasstorlek i landet utförs fortlöpande enligt två olikametoder, Skogsstyrelsens bruttoavverkningsmodelloch Riksskogstaxeringens stubbinventering.Skogsstyrelsens bruttoavverkningsmodell byggerpå industrins produktion av sågade barrträvaroroch pappersmassa. Med hjälp av åtgångstalför att producera olika produkter räknas virkesförbrukningenfram. Tillägg görs för förbrukningav lövsågtimmer, virke i skivindustrin, brännvedoch övrigt virke (pålar, stolpar, kolved, faner- ochtändsticksvirke, props, gruvtimmer och virke förjordbruket exkl. sågtimmer). Uppgifterna korrigerasmed uppgifter från utrikeshandeln medrundvirke och flis samt med förändringar irundvirkes- och flislagren. Den framräknade förbrukadevolymen anses utgöra virkesuttaget underaktuellt kalenderår. För att få fram bruttoavverkningenläggs slutligen till volymen ”kvarlämnadehela träd” enligt Riksskogstaxeringen (setabell 7.6).För närvarande gör vi en omarbetning av Skogsstyrelsensbruttoavverkningsmodell. De preliminärauppgifterna för 2002 är ett resultat av dennaomarbetning. I samband med att de slutliga uppgifternaför 2002 publiceras på www.svo.se/statistikkommer en ny serie från 1990 och framåt atttas fram enligt den nya modellen. Vi räknar medatt denna kommer att publiceras under sommaren2003. Den stora skillnaden mellan den nyamodellen och den gamla är att vi i den nyamodellen utnyttjar statistik om rundvirkesförbrukningfrån Virkesmätningsrådet. Vi gåralltså inte bakvägen via produktionsstatistik ochåtgångstal.I riksskogstaxeringen skattas avverkningarnasstorlek genom registrering av stubbar från detsenast avslutade avverkningsåret. Avverkningsåreteller avverkningssäsongen avgränsas med tidpunkternafrån det föregående och innevarandetaxeringsåret.Precisionen i riksskogstaxeringens skattningaruttrycks vanligen med skattningarnas medelfel.Den senaste redovisningen gäller period 1983–1987 (Li & Ranneby, 1992). Precisionen i skattningarnahar försämrats de senaste åren på grundav en minskning av antalet trakter som årligeninventeras i samband med nödvändiga ekonomiskabesparningar. Därför redovisas data frånriksskogstaxeringens stubbinventering endast säsong1999/2000 (se tabellerna 7.8–7.11 och figurerna6.1, 6.2, 7.3 och 7.4).Vi avvaktar riksskogstaxeringens utredning ommöjliga åtgärder till en förbättring av avverkningsstatistikenoch rekommenderar att uppgifternaanvänds försiktigt. Det är flaggat med en varningi fotnoter till varje berörd figur och tabell som rörriksskogstaxeringens avverkningsdata.VirkesmätningVirkesmätningen i landet utförs i huvudsak avlandets virkesmätningsföreningar. Deras verksamhetsområdenframgår av figur 1.4. Virkesmätningsrådethar bl.a. till uppgift att samordnaaktiviteter inom mätningsområdet samt verka fören likformig mätning inom landet. Hösten 2001integrerades Virkesmätningsrådet med Skogsbruketsdatacentral i Sundsvall. Regler för mätning avde större rundvirkessortimenten utfärdas av Skogsstyrelsenmed stöd av virkesmätningslagen.Virkesredovisningen, innefattande bl.a. volymochprisberäkning, utförs till största delen avSkogsbrukets datacentral i Sundsvall och sker i enför hela virkesmarknaden gemensam rutin, den132