Havet 2009 som pdf - Havsmiljöinstitutet

liv och rörelse i fria vattnetVad styr saltvatteninbrottentill Östersjön?H. E. Markus Meier, SMHI / Bo G. Gustafsson, Stockholm universitetDe senaste 30 åren har frekvensen avstora saltvatteninbrott till Östersjön minskat.Detta får stora konsekvenser för detmarina ekosystemet. Vid ett saltvatteninbrottersätts det syrefattiga vattnet ide djupa bassängerna i Östersjön medsyrerikt saltvatten från Kattegatt. Endasti samband med riktigt stora inflödenär vattnet tillräckligt salt och därmedtungt nog att ersätta bottenvattnet i dedjupaste bassängerna. Det spekulerasnu om att ett regimskifte har inträffat,från ofta förekommande, vinddrivnasaltvatteninbrott vintertid till mindre ochmedelstora inflöden, drivna av horisontellskiktning sommartid.■ Tillrinningen från älvarna och ettbegränsat vattenutbyte genom de danskasunden är de viktigaste faktorerna som styrde fysiska processerna i Östersjön.Tillförseln av sötvatten är så pass stor attsalthalten i Östersjön varierar kraftigt, frånnästan marina förhållanden i Kattegatt tillbrackvatten med mycket låg salthalt i östraFinska viken och norra Bottenviken.Även de vertikala salthaltsskillnadernaär stora, med sötare ytvatten ochsaltare, och därmed tyngre, bottenvatten.De faktorer som påverkar den vertikalaomblandningen är vinddriven turbulens iform av stormar, och konvektion, som ärrörelser orsakade av vattenmassor medolika densitet. Konvektionen drivs av skillnaderi temperatur och salthalt.I Egentliga Östersjön med ett stabiltsalthaltssprångskikt är dessa faktorer intetillräckligt kraftiga för att blanda ytvattenmed bottenvatten och därmed hållabottenvattnet syresatt.Foto: Göte Eriksson/NStora inflöden ventilerar bottenvattnetBara inträngande vatten från Kattegatt isamband med stora stormdrivna inflödenunder höst och vinter har tillräckligt högsalthalt för att ersätta bottenvattnet i dedjupaste bassängerna i Östersjön.För att ett stort inflöde skall ske krävsförst att Östersjöns vattenstånd är lägre ännormalt, vilket blir fallet efter en periodav östliga vindar under en till tre veckor.Sedan måste vindriktningen ändras till enkraftig västlig vind så att vattenståndet iKattegatt ökar. Skillnaden i vattenståndmellan Kattegatt och södra Östersjöndriver saltrikt vatten från Kattegatt över dedanska trösklarna in i Östersjön. Ju längrevästvinden ligger på desto mer och saltarevatten tränger in. Normalt krävs en till treveckor för att ge ett stort inbrott.Under förra seklet hände de här slumpmässigainflödena med bara ett eller ettpar års mellanrum. Men sedan början på1980-talet har frekvensen minskat, ochstora saltvatteninflöden har bara skettunder åren 1983, 1993 och 2003. Specielltmellan 1983 och 1993 minskade salthaltenpå grund av uteblivna inflöden.Senaste stagnationsperioden inte unikBåde observationer och modellberäkningarvisar dock att den här stagnationsperiodeninte är unik. Även under 1920- och1930-talet minskade saltvatteninflödenatill djupvattnen. Vi hade ett kraftigt inflö­havet 200919