Havet 2009 som pdf - Havsmiljöinstitutet

havets djur och växterKattegatts bottenfaunahar förändratsStefan Agrenius, Göteborgs universitet / Peter Göransson, PAG MILJÖUNDERSÖKNINGARBottenfaunan i Kattegatt har minskatsåväl i artrikedom, individtäthet sombiomassa under det senaste decenniet.Särskilt tydligt är detta för lokaler iöppna havet som är belägna på störredjup än tjugofem meter. Individtäthetenoch biomassan har halverats och antaletarter har minskat med en tredjedel. Ävenför de mer kustnära grundare lokalernakan man skönja en liknande utveckling,även om förändringarna där inte ärstatistiskt signifikanta. Liknande resultatfinns från den danska delen av Kattegattoch Öresund. Det verkar som om det ärfråga om en storskalig förändring.Brissopsis lyrifera■ Kattegatts bottenfauna har förändrats.Framför allt är det små relativt kortlivadedepositionsätare, bland annat många havsborstmaskar,som har minskat både vadgäller antal arter och individer. Minskningenär extra tydlig bland kräftdjursgruppernaAmphipoda och Cumaceá. Populationerav kortlivade depositions ätare reagerarförhållandevis snabbt på förändringar inäringstillgången.De långlivade ormstjärnearterna Am ph -iura spp, uppvisar antalsmässigt relativtstabila populationer. Däremot har storlekenpå djuren minskat, och därigenombiomassan. Dessa djur kan, efter att hauppnått vuxen ålder, både minska ochöka i storlek beroende på tillgången pånäring. På de grunda lokalerna har dengenomsnittliga individvikten till och medhalverats hos könsmogna individer av A.filiformis.Samverkande faktorerOrsaken till viktminskningen är troligtvisen kombination av flera faktorer. Bottenfaunanär nära kopplad till primärproduktioneni den fria vattenmassan, eftersomdjuren livnär sig på det som når bottnarna.Foto: Peter Göransson (alla på uppslaget)Minskad primärproduktion har påvisatsi området, både av SMHI och av danskaforskare och myndigheter. Det är dockinte troligt att de uppmätta minskningarnai närsaltshalter och primärproduktionensamma skulle kunna vara orsak tillde dramatiska förändringarna. Även enhöjning av temperaturen i Kattegatt ochett ökat utflöde från Östersjön, orsakat avklimatförändringar, kan ha bidragit. Dessabåda processer förstärker skiktningenmellan ytvatten och djupvatten, och ettkraftigare språngskikt minskar utbytetmellan vattenmassorna i båda riktningar.Dels försvårar det för dött organiskt materialatt nå bottnarna, dels försvårar detför de närsalter som finns i bottenvattnetatt recirkuleras till ytligare vattenmassor.Temperaturhöjningen i sig förskjuter arternasutbredningområden, och leder till attindividerna av många arter blir mindre.Under senare år har problemet medfaktaSkiktat vatten i KattegattKattegatt kan betraktas som ett blandningsområdedär bräckt Östersjövattensom rinner ut genom de danska sunden,möter och blandar sig med vattenmed marin salthalt från Skagerrakoch Nordsjön. Det bräckta och lättareÖstersjövattnet blandar sig successivtmed det saltare djupvattnet och rinnernorrut längs svenska västkusten i denså kallade Baltiska ytströmmen. Dettamedför att Kattegatt har en skiktad vattenmassamed ett kraftigt utvecklat salthaltssprångskiktpå svenska sidan. Pådanska sidan finns stora områden somär för grunda för att ett språngskikt skakunna utvecklas.48 havet 2009