Havet 2009 som pdf - Havsmiljöinstitutet

liv och rörelse i fria vattnetingen övergödningBottniska viken – Sveriges minstövergödda kustområdeBottenhavet har Sveriges minst näringspåverkadekustområde. Hela 93 procentav området har god status enligt vattenförvaltningsförordningensbedömningsgrunder,och endast 14 procent av vattenförekomsternaär i behov av åtgärder. IEgentliga Östersjön söder om Ålandshav är situationen omvänd, och nära 90procent av kustområdet är i behov avåtgärder för att uppnå god status. Även iVästerhavets kustvatten behövs åtgärder itre fjärdedelar av vattenförekomsterna.Omfattningen av syrebrist är ettviktigt tecken på hög näringsbelastning.I Bottniska viken är statusen för syrehaltgenomgående god. I Västerhavet krävsåtgärder i 24 procent av de bedömdavattenförekomsterna, och i södra EgentligaÖstersjön är denna siffra 16 procent.Huvuddelen av kustområdena i Västerhavetoch Egentliga Östersjön har dockännu ej klassats avseende syrehalt.Östersjöns syrebristklimatpåverkad?Utbredningen av syrefattiga områdeni Egentliga Östersjön är omfattande.Nuvarande storlek på dessa områdenligger emellertid endast något övergenomsnittsnivån för de senaste femtioåren. Ytan med helt syrefria områden,däremot, växte snabbt till det dubbla vidmillennieskiftet och har legat kvar på dennivån sedan dess.Syrehalten i bottenvattnet styrs avtvå faktorer: tillförsel av syrerikt vattenoch förbrukning av syre via organismersandning. Idag går det inte att avgöravilken av dessa faktorer som är dendominerande orsaken till rådande syresituation.I några av artiklarna i denna rapportdiskuteras även hur klimat och väder kanstyra syresättningen av Östersjöns djupareområden. De senaste 10 000 åren harnågra längre perioder med syrefattigaförhållanden förekommit. Under senaretid har också vintrarna kännetecknats avkraftiga västliga vindar och hög nederbörd.Båda dessa väderfaktorer leder tillfärre stora saltvatteninbrott till Östersjön,speciellt vintertid. De mindre inflödensom sker året runt sedan mitten av 1980-talet ger betydligt sämre syresättning avbottenvattnet.Svag kopplingAtt syrebristen främst skulle orsakas avövergödning är det svårt att hitta starkabevis för. Om så skulle vara fallet skulleman förvänta sig en ökning i planktonproduktionoch i tillförseln av näring viaälvar och vattendrag. Inga tydliga sådanatrender har kunnat påvisas för de senaste40 åren. Hypotesen att övergödningligger bakom syrebristen baseras främstpå rekonstruktion av historisk näringsbelastning,produktionsförändring modelleradfrån syrehalter och modellering avhistorisk syrehaltsutveckling. Sammantagetär det därför idag inte säkerställtatt reduktioner av näringstillförsel kanminska omfattningen av syrefria områdeni de stora havsbassängerna. I kustbassänger,däremot, är sannolikheten attåstadkomma mätbara förbättringar medreningsåtgärder betydligt högre.Färre giftiga cyanobakterierDet var få ytansamlingar av cyanobakterieri Egentliga Östersjön under 2008,enligt satellitbilder. Även från badplatserpå Öland och Gotland rapporteras endastsmå problem med cyanobakterier underåret. Förutom i Egentliga Östersjön förekomen svag blomning i östra Bottenhavet.I övrigt har inga synliga blomningarrapporterats från Sveriges havsområden.Det saknas övertygande bevis för attförekomsten av cyanobakterier långsiktigtökar i öppna Egentliga Östersjön.Större ytansamlingar av cyanobakterierverkar istället förekomma sporadisktvissa år med gynnsamma förutsättningar.Under 2008 förekom istället en rikligförekomst av häftalger längs nästan heladen svenska kusten. I Egentliga Östersjönbestämdes arten till Chrysochromulinapolylepis, samma art som gav upphovtill död av fisk och skaldjur i Västerhavet1988. Inga sådana effekter har dockrapporterats från Östersjön.Shavet 20097