Havet 2009 som pdf - Havsmiljöinstitutet

liv och rörelse i fria vattnetEn viktig fråga är dock: när började viegentligen påverka ekosystemen i Östersjön?Vi vet från studier av sjöar runt om iEuropa att dessa varit kulturellt övergöddaända sedan medeltiden. Den medeltidaexpansionen kännetecknades av befolkningsökningar,intensivare markanvändningoch förbättrade jordbruksmetodersom ökade näringsämnenas rörlighet.Vi tror att denna lilla ökning av näringstillförseltill havet, i kombination med detvarmare och torrare klimatet, kan ha haften utlösande effekt på syrebristperiodensom inleddes vid denna tid. Ett faktumsom styrker människan roll i skeendet äratt perioden med syrebrist började tidigareän vad värmeperioden gjorde.SkagerrakKattegattVid syrebrist förändras ekosystemen påbottnarna och de bottengrävande djuren,som i vanliga fall syresätter sedimenten,försvinner. Dessutom frigörs bundetfosfor, som tillförs ytvattnet och förstärkerövergödningen. Båda dessa processerökar sannolikheten för att syrebrist skauppstå igen. När syrebrist väl har uppståttär den alltså svår att bryta eftersom internaprocesser hela tiden förstärker skeendet.För att bryta denna negativa spiral krävsstora förändringar. Syrebristen undermedeltiden bröts i samband med den såkallade agrarkrisen i Europa. Digerdödensvepte över kontinenten, hela byar tömdespå sin befolkning och jordbruk övergavs.Tillsammans med det kallare klimatetvar detta tillräckligt för att bottnarna återBottenhavetBottenvikenlandsortsdjupetEgentligaÖstersjönöstraFinska vikengotlandsdjupetskulle syresättas. Östersjön var sedan syresatti ungefär sjuhundra år, fram till slutetav 1800-talet. Då började den industriellarevolutionen som karakteriseras av en starkbefolkningsökning och en explosionsartadtillväxt i skogs- och jordbruksindustrin.Svårare än vanligt att brytaFörändringar av syreförhållandena iÖstersjön under de senaste tvåtusenåren sammanfaller således inte bara medförändringar i klimatet, utan även medstora förändringar av markanvändningen iavrinningsområdet. Hur stor roll människanrespektive klimatet haft på processernaåterstår dock fortfarande att utforska.Även om syrebrist bevisligen förekommitförr, är det viktigt att förstå att förutsättningarnaför, och konsekvensernaav, syrebristen idag skiljer sig från dem igeologisk och historisk tid. Havsområdethar i modern tid belastats med stora mängdernäringsämnen, och mycket tyder på attsedimenten i Östersjön därför har anrikatspå fosfor. Denna fosfor frisläpps nu närsyrehalten är dålig, och orsakar dagensspiraleffekt mellan övergödning, syrebristoch expansion av döda bottnar. De ökadeutsläppen av näringsämnen under detsenaste halvseklet har därmed förstärktspiraleffekten och gjort syrebristen till ettstörre problem än vad det skulle behövavara.Frågan är om de föreslagna åtgärdernamot näringsutsläpp i Östersjön kommeratt vara tillräckliga för att bryta syrebristen.Tio gånger mer oorganiskt fosfor beräknasnu komma från Östersjöns sediment änfrån land. Förhållandena runt sekelskiftet,som i många sammanhang anses eftersträvansvärda,var i alla fall med största säkerhetinte helt opåverkade av oss människor.Med dagens hot om klimatförändringar,stigande befolkning och ökade utsläppav näringsämnen är det viktigt att förståbåde klimatets och människans roll. Denkunskapen måste vara med i diskussionenom en effektiv miljöförvaltning och enhållbar utveckling av Östersjön. SReferensarkonabassängenbornholmsdjupetgdanskdjupetZillén, L., Conley, D. J., Andrén, T., Andrén, E.& Björck, S. 2008. Past occurrences of hypoxia inthe Baltic Sea and the role of climate variability,environmental change and human impact. EarthScience Reviews 91, 77-92.26 havet 2009