Havet 2009 som pdf - Havsmiljöinstitutet

havets djur och växterNär nederbörden är rikligare än normalt såökar flödena i våra vattendrag. Detta ökartillförseln av sötvatten till Östersjön ochsänker salthalten på sikt.MycketstortMycketMåttligtstortStortMåttligtDjup, meterDjup, meterStort5010050150100200150200INFLÖDEN TILL ÖSTERSJÖNInga mätningar (första Inga världskriget) mätningar (första världskriget)INFLÖDEN TILL ÖSTERSJÖNInga mätningar (andra Inga världskriget) mätningar (andra världskriget)1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 20001900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000n Stora saltvatteninbrott till Östersjön har minskat påtagligt. Under de senastedecennierna har det bara skett tre gånger, 1983, 1993 och 2003. Möjliga orsakertill detta diskuteras i artikeln.TÄTHET I GOTLANDSDJUPETTÄTHET I GOTLANDSDJUPET8899,59Inga mätningar (första Inga världskriget) mätningar (första världskriget)108989,59,5910Inga mätningar (andra Inga världskriget) mätningar (andra världskriget)810910,5 9,5101900 1910109,59,5 101920 1930 1940 1950 1960 1970101980 1990 20009,5 10,5n Täthet (–1000 kg/m 3 ) i Gotlandsdjupet som funktion av djup och tid. Djupområdenmed hypoxi (syrekoncentration < 2 ml/l) eller anoxi (syrekoncentration9,511= 0) är markerade med gult respektive rött. Linjerna (isopykner) sammanbinderdjup med samma täthet. Tätheten beror på salthalt och temperatur. I detta fall ärtemperaturen 1900 1910 låg och 1920temperaturvariationerna 1930 1940 1950 små, 1960vilket 1970 gör 1980 att siffrorna 1990ungefär2000kan översättas till salthalt i promille genom att multiplicera med 1,25.899,511109,599Figur efter Mätthäus och Figur Schinke efter Mätthäus och SchinkeKälla: Conley et al. 2009Källa: Conley et al. 2009Foto: Albin Bogren/iStockphotode i början av 20-talet som bytte ut bottenvattnet,följt av mindre inflöden som intelyckades ersätta det salta vattnet, samt enperiod i slutet av 20-talet utan inflöden.Eftersom det bara finns några fåmätningar från den här tiden är vårkunskap om perioden begränsad. Dockantyder de mätningar som finns att Östersjönsmedelsalthalt var lägre än normaltsamtidigt som syrekoncentrationen varbetydligt högre jämfört med stagnationsperioden1983–1993. En trolig förklaringär att syreförbrukningen numera är högrepå grund av övergödningen. Den ökandemängden organiskt material på bottnarnakräver mycket syre vid nedbrytningen.Modellberäkningar antyder att syreförhållandenaskulle ha varit liknande under detvå stagnationsperioderna om inte övergödningenfunnits.Vad styr då perioder med låg salthaltoch minskat inflöde till djupvattnen?Nederbörd påverkar salthaltenMätningar som har pågått sedan mer änhundra år visar att medelsalthalten i Östersjönhar varit omkring sju promille underdet senaste seklet. Det går inte att finna enstatistisk signifikant trend i Östersjöns salthalt,men däremot observeras långsammavariationer på omkring en promille mellanolika decennier.Variationerna i salthalt har ett tydligtsamband med variationer i nederbörden.Salthalten sjunker när nederbörden ärrikligare än normalt. På grund av den storavattenvolymen ändras salthalten i Egent ligaÖstersjön mycket långsamt, men genomökad utströmning av sötare ytvatten via dedanska sunden sjunker salthalten snabbt iKattegatt. Därigenom minskar salthalten iinflödena från Västerhavet, och dessa fårdå svårare att ersätta djupvattnen i Östersjön.Resultatet blir en stagnationsperiod.Enligt modellstudier förklaras omkringhälften av salthaltsvariationerna på längrehavet 2009