Havet 2009 som pdf - Havsmiljöinstitutet

havets djur och växterdomen M74, som bland annat hade storautbrott under slutet av 90-talet. M74 innebäratt laxens yngel dör på ett tidigt stadium.Sjukdomen orsakas av en från modernöverförd tiaminbrist som uppkommerdå laxen äter bytesfiskar som innehållerenzymet tiaminas, som bryter ned tiamin.Höjda enzymhalter verkar ha ett sambandmed dålig hälsa hos bytesfisken, vilket påpopulationsnivå i sin tur är relaterat till hurtätt beståndet är. Ett stort och därför tättbestånd av bytesfisk kan alltså medföra attrovdjuren får i sig skadliga enzym, vilketkan leda till försämrat immunförsvar ochsjukdomar eller försämrad reproduktion.Fler studier planerasPå ett liknande sätt kan tiaminbrist ocksåha påverkat sillgrisslorna i Östersjön. Sillgrisslornashäckningsframgång var lägreunder slutet av 90-talet, då skarpsillsbeståndetvar som störst jämfört med tidigareperioder och jämfört med de senaste åren,när antalet skarpsillar har minskat igen. Ettsätt att studera detta är att jämföra tiaminashalternai fisk med information omsillgrisslornas häckningsframgång, överlevnad,matning av ungar och ungviktersom samlas in på Stora Karlsö, ett analysarbetesom vi startar under 2009. Försämradreproduktion har ofta satts i samband medmiljögifter, men det är även intressant attstudera näringsvävseffekter, särskilt i ljusetav M74 som ursprungligen antogs vara ettresultat av just miljögifter. Även rekryteringsstörningarhos kustnära fiskbeståndantogs under tidigt 2000-tal vara resultatetav ett nytt, okänt miljögift. Fiskeriverketsstudier antyder nu att det i stället verkarvara djurplanktonbrist, delvis orsakad avdet ökade skarpsillbeståndet, som är denmest sannolika förklaringen till att abborreoch gädda har svårt att producera livskraftigayngel.Varför övervaka toppredatorer?EUs gemensamma fiskeripolitik och detnya europeiska marina direktivet understrykerbehovet av att använda sig av enekosystembaserad förvaltning. Vad detbetyder är inte självklart, men det är heltuppenbart att det krävs ökad kunskap omde marina ekosystemen, och de faktorersom påverkar dynamiken. De exempel viillustrerat ovan visar att gifter, hydrologiskvariation och fisketryck samtliga inverkarpå ekosystemet. Övergödning är ytterligareen faktor som påverkar produktiviteten iekosystemet och därmed toppredatorerna.Genom att studera olika arter havsfåglarhoppas vi kunna belysa hur de olika faktorernapåverkar de olika arterna, och hurdrivkrafter interagerar. En ökad kunskapom havsfåglar kan även bidra till att påverkamålen för förvaltningen. I Antarktisdefinierar CCAMLR, Commission for theConservation of Antarctic Marine LivingResources, fångstmängder av bland annatkrill med utgångspunkt i hur stora behovenär hos toppredatorer. I Nordsjön undantasområden runt sjöfågelkolonier från fiskeefter arter som är viktiga för fåglarnasreproduktion. Något liknande finns inte iÖstersjön. Information om viktiga habitatoch förflyttningsvägar kan påverka utformningenav en framtida fysisk planering avÖstersjön. Information om bifångster, däråterfynden av ringmärkta sillgrisslor ochtordmular utgör en viktig pusselbit, kananvändas som vägledning vid beslut kringfiskeriförvaltning. Alla dessa pusselbitarfrån en miljöövervakning i Östersjön därhavsfåglar är en integrerad del, kan utgöraviktiga byggstenar i en ekosystembaseradhavsmiljöförvaltning i Östersjön. SLästipsHavsfåglar i Östersjön, www.balticseabird.comNyss uthoppade sillgrissleungar på Stora Karlsö.Ringmärkning av sillgrissleungarpå StoraKarlsö, i månens ochpannlampornas sken.Foto: Baltic Seabird (båda)64 havet 2009