Info nr 11/2006 - IF Metall

iserna med eget system:hälften av all energi– Det är en miljömässig vinst och enekonomisk nödvändighet om produktionenska löna sig, säger Christer Persson,klubbordförande på Vargön Alloysutanför Vänersborg.Prishöjning slår mot jobbenVargön Alloys är Sveriges enda, och enav Europas största, tillverkare av ferrokromoch ferrokisel. Dessa legeringarär livsviktiga råvaror för stålindustrin.De ger stålet hårdhet och motståndskraftmot korrosion. Två tredjedelar avVargöns produktion exporteras, restensäljs på den svenska marknaden.Tillverkningen av ferrolegeringar ären energikrävande process. På ett årförbrukar Vargön Alloys närmare650 000 MWh. Det motsvarar ungefären halv procent av den totala elförbrukningeni Sverige. Företaget var förutseendeoch började redan på 1950-taletatt utveckla egna system för att tatillvara på spillenergi.– I dag återvinns hälften av denelenergi som tillförs processen. Vilevererar bland annat högtrycksångatill pappersbruket Holmen Paper ochhetvatten för uppvärmning av bostädertill Vänersborg Energi, säger ChristerPersson.Trots att Vargön återvinner energioch köper sin elkraft på långsiktigaavtal från Vattenfall drabbas företagethårt när elpriserna stiger. En höjningmed ett öre per kilowattimme motsvararökade utgifter med drygt sju miljonerkronor på ett år. I dag är Vargönskostnad för el nästan tre gånger störreän utgifterna för löner.– Vi är beroende av en säker tillgångpå elkraft och till ett rimligt pris. Varjehöjning försämrar vår konkurrenskraft.Därmed riskeras jobben.anneli.torner@ifmetall.se– en dyr affär för industrinSista kilowattimmen styrPå NordPool, den gemensamma nordiskaelbörsen, bestäms elpriset utifrånvad det kostar att producera ”den sistakilowattimmen”. Eftersom kraftbolagensjälva bestämmer vilket produktionsslagav energi som nyttjas kan de sparaden billiga vattenkraften eller sälja denutomlands.– På så vis ser de till att produktionenför den sista kilowattimmen somförbrukas blir kol eller gas, vilket höjerpriset för konsumenterna och ger elproducenternaderas jättevinster, säger PerÖhman, utredare på IF Metall.Tidigare i år väckte styrelseproffsetSverker Martin-Löf stor uppmärksamhetnär han framförde, ett för näringslivetovanligt, önskemål om en återregleringav energimarknaden. Något somPer Öhman är tveksam till:– Det är möjligen en temporärlösning. IF Metall menar att vi behöverökad elproduktion med fler aktörersom kan skapa en riktig konkurrensom elkunderna. I avvaktan på det börregeringen verka för att Vattenfallges en prispressande roll. I annat fallriskerar vi att de elintensiva företagen,och därmed jobben, på sikt försvinner.anneli.torner@ifmetall.seFoto: Berne LundkvistIngen balans mellan vinst och prisFörra året gjorde svenska folkets Vattenfallen vinst på drygt 20 miljarderkronor. Av dessa fick staten närmare 6miljarder kronor i utdelning.– IF Metall menar att det måste finnasen rimlig balans mellan vinstkravoch elpriser. Det är statens uppgift attpå lång sikt trygga säker el till konkurrenskraftigapriser, både för industrinoch privatpersoner, säger Per Öhman.ELANVÄNDNINGEN ÖKAR. Medan hushållens användning minskat något harindustrin som helhet ökat sin elanvändning. Utvinnings- och tillverkningsindustrinhar en hög förbrukning av el och bränsle men är av konkurrensskäl undantagna frånenergiskatt och har även nedsatt koldioxidskatt.5