2006-101-9, Om barnet behöver ny vårdnadshavare - Socialstyrelsen

Bilaga 3mammans förmåga att ta hand om barnet, och hennes sociala status i gruppensom betyder mest för vilken uppväxt barnet kommer att få. Människanhar utvecklats ur en grupp primater som sedan mer än 35 miljoner år buritsina nyfödda ungar, en nödvändighet för alla nomadiserande djurarter.Även när ungarna börjat kunna röra sig på egen hand har de tillbringatstörre delen av sin tid i nära kroppslig kontakt med sin mamma (Hewlett& Lamb, 2005).Anknytning – nomadiserande arters sätt att skydda sin ungeAlla djursarter har utvecklat system för att skydda sina nyfödda ungar motfaror, främst i form av rovdjur som hotar att äta upp avkomman. Däggdjursom har ett begränsat revir skaffar sig ett gryt, en lya eller en håla. Däggdjursom lever ett nomadiserande liv, som de flesta apor, har inte tillgångtill en skyddad boplats där ungarna kan klara sig själva. Ungarna bärs istället av sin mamma när hon förflyttar sig tillsammans med den övrigaflocken från matställe till matställe. Detta pågår från det att ungarna födsoch under lång tid framåt. En konsekvens av att vara ett sådant djur äratt separation från mamman är den kraftigaste av farosignaler (den kan juinnebära att mamman tappat ungen när hon flyr undan angripare och attungen därmed befinner sig i akut livsfara).Betydelsen av ömsesidig igenkänningEn nära och speciell relation mellan mor och unge är inte en specifiktmänsklig företeelse, det vet alla som haft husdjur. Relationen har två sidor;mamman ska lära sig att känna igen och vilja ta hand om just sinunge, och ungen ska lära sig att känna igen och ty sig till just sin mamma.För däggdjursarter som är hjälplösa och ur stånd att förflytta sig på egenhand vid födelsen, som apor och människor, behövs det ingen omedelbarigenkänningsmekanism utan mamman har från veckor till månader på sigatt lära känna igen just sitt barn. Denna process, som ibland har förväxlatsmed anknytning kallas på engelska för bonding och skulle kunna kallasbindning på svenska. Begreppet bindning har dock olyckligvis i tidigaresvensk litteratur använts synonymt med anknytning, och därför finns detinget svenskt begrepp för det engelska begreppet bonding. Att det saknasett begrepp innebär dock inte att företeelsen inte finns. Det är lika viktigtför svenska föräldrar som för engelska eller amerikanska att skapa ett tillräckligtstarkt känslomässigt band till sitt barn. Det är detta band som skagarantera att föräldern, också i mindre angenäma stunder (pga. sömnbristeller av andra skäl), klarar av att prioritera det späda barnets behov och reagerarnågorlunda adekvat på dess signaler. Förälderns känslomässiga band131