2006-101-9, Om barnet behöver ny vårdnadshavare - Socialstyrelsen

Bilaga 3och inom barn- och ungdomspsykiatrin blir man inte patient förrän det gåttså långt att barnet uppfyller kriterierna för en eller flera barnpsykiatriska diagnoser.Vid det laget har barnet i allmänhet fyllt åtminstone 6 år. Om detinte sker en radikal upprustning av arbetet med att stödja småbarnsföräldrarsom av olika skäl visar allvarliga brister i sitt föräldraskap, så kan vi alltsåförutse ett ökat behov av familjehemsplacering av späd- och koltbarn. Motbakgrund av aktuell kunskap om den tidiga anknytningens betydelse förden fortsatta utvecklingen blir det därmed viktigt att utredningen av barnetsoch föräldrarnas situation också fokuserar frågan om vårdnadsskap.Kan man, som Regeringen skrev redan 1989 ”redan från början förutse enlångvarig placering” så måste ”förutsättningar skapas för att barnet skallkunna växa upp under trygga och stabila förhållanden”. Detta kan ske pååtminstone två olika sätt:• Vårdnadshavaren håller en tät och kontinuerlig kontakt med barnet undertiden som det är placerat i familjehem, och det skapas garantier föratt barnets återslussning till vårdnadshavaren sker på ”barnets villkor”,vilket kan innebära en gradvis invänjning under lång tid med garanti förfortsatt regelbunden kontakt med familjehemsföräldrarna. Det senare ärinte minst viktigt eftersom erfarenheten visar att en del föräldrar efteren period av välfungerande åter sviktar vilket leder till att barnet på nyttbehöver placeras. Denna lösning är mycket krävande för familjehemsföräldrarna.Utöver att ta hand om ett litet barn avkrävs de också att tahand om och stötta en förälder med stora svårigheter. Därutöver tvingasde ofta, ibland under flera år ”stå bredvid” och se hur ”deras” barn mårdåligt, för att sedan kanske få tillbaka barnet och ”börja om”. Familjehemsföräldrarsom åtar sig denna uppgift behöver utbildning och kontinuerligtstöd från kommunens socialtjänst.• Vårdnaden flyttas över till familjehemmet när barnet knutit an till familjehemsföräldrarna.Detta kan för ett litet barn röra sig om ett år, ellerännu mindre, om barnet var nyfött när det placerades och vårdnadshavarenhaft liten eller obefintlig kontakt med barnet.För ett barn som är 1½–3 år gammalt och tillbringat den största delen avsitt liv i samma familjehem, är familjehemsföräldrarna ur barnets synvinkeldess föräldrar. Det är till dem barnet knutit an, och det är hos dem barnetkänner trygghet. Separation från dem kommer att leda till de separationsreaktionersom beskrivits ovan. Blivande adoptivföräldrar väljs ut för att deska vara psykologiskt sett tillräckligt mogna, och de garanteras stöd för attklara av att hjälpa barnet att hantera sina reaktioner. Ett litet familjehemsplaceratbarn som återvänder till sin vårdnadshavare, med vilken det haft142