2006-101-9, Om barnet behöver ny vårdnadshavare - Socialstyrelsen

Bilaga 3ande och därför helt adekvat relaterade till henne som en främling. Dettamotsades dock dels av det faktum att barnen uppenbarligen kom ihåg enrad andra, långt mindre viktiga, personer och företeelser, och dels av denbesynnerligt blandade reaktionen – där stunder av känslomässig kyla/ointresseomväxlade med starka känsloyttringar (gråt, ilska och klängighet).Bowlby menade att barnet, för att klara av att överleva när separationenfrån mamman blivit alltför långdragen, ”stuvat undan” en rad svåra känslor(beroende på barnets ålder och mognad kunde det röra sig om rädsla, ilska,sorg, besvikelse, hopplöshet). Barnet koncentrerade sig i stället dels på attbevara en ljus (men bitvis falsk) bild av föräldern, och dels på att göra detmöjligt att börja relatera till de personer i omgivningen som kunde erbjudamat, lek och annan välbehövlig kontakt.Begreppet losskoppling ska alltså förstås som att barnet delvis kopplatloss anknytningen till föräldern. När föräldern återkom sattes dennamekanism på hårda prov. Så länge barnet relaterade till föräldern utifrån”föräldern som främling” kunde det upprätthålla en vardaglig relation tillföräldern, som dock upplevdes som mycket störande av föräldrarna, eftersomden saknade det känslomässiga djup som föräldern var van vid attha med sitt barn. När barnet å andra sidan relaterade till föräldern utifrån”föräldern som svikare” översköljdes barnet av sina lagrade känslor, ochföräldern fick ta emot och försöka härbärgera barnets hela känslomässigaregister. Uppföljningar av barn som varit med om dylika separationer undersmåbarnsåren visade att utöver separationens längd så var föräldernsvilja och förmåga att tolerera och härbärgera barnets svåra känslor av störstbetydelse för hur barnet senare i livet förhöll sig till känslomässig närhet irelationer (Heinicke & Westheimer, 1966).Varför reagerar små barn så starkt på separationfrån sin(a) vårdnadshavare?Med tanke på vad vi i dag vet om människans evolutionära historia och levnadssättsom nomader: att mamman bär barnet i stort sett dygnet runt deförsta åren, och att det finns flera välkända ansikten i den sociala grupp sommamman tillhör som hjälper till med barnpassning när mamman uträttarärenden som är svåra att klara av med barn på ryggen, kan det mesta av detsom Bowlby och hans medarbtare kom fram till sägas vara självklarheter.Anknytningens ändamål kan beskrivas som upprätthållandet av optimal(inte så nära att utforskandet störs, inte så långt bort att det blir alltförriskabelt) närhet till en beskyddande vuxen. Anknytningssystemet är närakopplat till rädslosystemet. Bowlby (1973) beskrev ett antal naturliga ledtrådarom fara (tecken på sådant som under människans evolutionära histo-137