2006-101-9, Om barnet behöver ny vårdnadshavare - Socialstyrelsen

Bilaga 3äldern (Broberg m fl., under tryckning). Andra studier visar att desorganiseradanknytning i tidig ålder är en allvarlig riskfaktor för senare utveckling avpsykisk ohälsa av olika slag (Broberg m fl., under tryckning).Vilka beteenden är det som kan verka så skrämmande på små barn attde utvecklar desorganiserad anknytning? För det första naturligtvis fysiskaoch psykiska hot riktade direkt mot barnet, men även motsvarande hot somriktas mot andra i barnets närhet och som försvårar möjligheten att sökatrygghet och beskydd, t ex. att den person som befinner sig överst i barnetsanknytningshierarki blir misshandlad eller förödmjukad av barnets andraanknytningsperson. Också den utsatta förälderns hjälplöshet innebär ettallvarligt hot för barnet. Eftersom anknytning inte bara innebär möjlighetenatt kunna söka tröst och beskydd, utan också erfarenheten att föräldernär kapabel att ge detta beskydd, är den utsatta förälderns upptagenhet avatt skydda sig själv ett allvarligt hot mot anknytningsrelationen. Tyvärrsträcker sig detta hot bortom den omedelbara händelsen. En förälder somvid upprepade tillfällen utsätts för hot/övergrepp blir alltmer påverkad, ochriskerar att som en effekt av våldet drabbas av posttraumatiska reaktioner,eller andra symtom på ångest eller depression. Gemensamt för dessa är attde ökar förälderns psykiska frånvaro/inneslutenhet och gör henne/honommindre psykologiskt tillgänglig för barnet. När barnets anknytningssystemaktiveras, också av ”utifrån kommande” händelser, riskerar barnet därföratt mötas av en otillgänglig eller känslomässigt avvisande förälder, vilketökar risken för att barnet utvecklar en desorganiserad anknytning också tillden förälder som utsätts för kränkningar.Forskningen om barn som växer upp i familjer där den ene föräldernutsätter den andre för allvarliga kränkningar visar att samhällets stöd måsteinriktas på att i första hand garantera barnets och den utsatta föräldernssäkerhet, och så långt möjligt skydd mot förnyade hot. Tyvärr visar studierockså (Bancroft & Silverman, 2002; Eriksson 2006; Lundgren m fl., 2001)att män som utsätter kvinnor för allvarliga hot/kränkningar inte sällan användersin gemensamma vårdnad, eller sin umgängesrätt med barnen, tillatt utsätta kvinnan för förnyade kränkningar. Därmed utsätts också barnensanknytningsrelation till den utsatta föräldern för nya hot. Det är i dettasammanhang viktigt att understryka att det faktum att barn har rätt till umgängemed en förälder som det inte bor tillsammans med, INTE innebärnågon plikt för barnet att umgås med föräldern, och därmed inte hellernågon absolut rätt för föräldern att umgås med barnet.Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet och en av dem bristeri omsorgen, skall domstolen i enlighet med bestämmelserna i Föräldrabalken(6 kap. 7 §) anförtro vårdnaden åt den andra föräldern ensam, eller om144