12.07.2015 Views

2006-101-9, Om barnet behöver ny vårdnadshavare - Socialstyrelsen

2006-101-9, Om barnet behöver ny vårdnadshavare - Socialstyrelsen

2006-101-9, Om barnet behöver ny vårdnadshavare - Socialstyrelsen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Bilaga 3aktiveras som vi blir selektiva och ser oss om efter våra ank<strong>ny</strong>tningspersoner.För att underlätta <strong>barnet</strong>s sökande efter trygghet i farofyllda situationerär dessa relationer ordnade hierarkiskt i <strong>barnet</strong>s hjärna. Detta innebär attden person som <strong>barnet</strong> har flest tidigare erfarenheter av att ha kunnat flytill är den som <strong>barnet</strong> väljer i första hand. Eftersom biologiska mammorfortsätter att vara de som tillbringar mest tid med och ger mest beskydd åtsina små barn, så fortsätter biologiska mammor att befinna sig i toppen påank<strong>ny</strong>tningshierarkin. Det betyder inte att det måste vara så, eller att inteandra omvårdnadspersoner ”duger” om den som ligger överst i hierarkininte finns tillgänglig.Studier av ank<strong>ny</strong>tning i en rad olika kulturer visar att selektiv ank<strong>ny</strong>tningtill ett begränsat antal vårdare utvecklas i kulturer med sinsemellan väldigtolika system för tidig barnomsorg (från enbart den biologiska mamman tillett nätverk av mer än 10 olika omvårdnadspersoner). De miljöomständighetersom har visats kunna ha ett avgörande negativt inflytande på ank<strong>ny</strong>tningsutvecklingenpå kort och lång sikt är om det är sådan brist på kontinuitetvad avser omvårdnadspersonerna att barn under 3 års ålder inte gesen möjlighet att k<strong>ny</strong>ta an och/eller om barn i denna ålder inte ges möjlighetatt tillbringa nätterna under samma tak som sin(a) ank<strong>ny</strong>tningsperson(er).Båda dessa förhållanden var extremt ovanliga i samtliga undersökta kulturer(Van IJzenddorn, Bakermans-Kranenbourg & Sagi-Schwartz, <strong>2006</strong>).Hur utvecklas ank<strong>ny</strong>tningen mellan <strong>barnet</strong>och dess vårdnadshavare?Bowlbys beskrivning av ank<strong>ny</strong>tningsutvecklingen kom att omfatta fyra faser,av vilka de tre första gäller utvecklingen under de första levnadsåren:(I) orientering och signaler som inte riktas till en specifik person (från födelsenoch upp till mellan åtta och tolv veckor), (II) orientering och signalersom är riktade mot en eller ett par specifika personer (från åtta till tolvveckor och upp till mellan sex och nio månader), (III) upprätthållande avfysisk närhet till en eller ett par specifika personer (från mellan sex och niomånader till cirka tre års ålder), så kallad prototypisk ank<strong>ny</strong>tning.Enklast kan ank<strong>ny</strong>tningsutvecklingen under de första tre åren sammanfattassom att <strong>barnet</strong> under det första halvåret i livet lär sig att känna igensin(a) primär(a) vårdnadshavare och skilja ut dem från andra personer som<strong>barnet</strong> har mer sporadisk kontakt med. Runt halvårsskiftet ökar <strong>barnet</strong>srörelseförmåga, och därmed har <strong>barnet</strong> möjlighet att själv utsätta sig förfaror av olika slag. Vid denna tidpunkt blir det därför viktigt att <strong>barnet</strong> villhålla sig i närheten av sin vårdnadshavare, och att det blir mer restriktivt ikontakten gentemot personer som <strong>barnet</strong> inte känner, och därmed inte vet133

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!