2006-101-9, Om barnet behöver ny vårdnadshavare - Socialstyrelsen

Bilaga 3aktiveras som vi blir selektiva och ser oss om efter våra anknytningspersoner.För att underlätta barnets sökande efter trygghet i farofyllda situationerär dessa relationer ordnade hierarkiskt i barnets hjärna. Detta innebär attden person som barnet har flest tidigare erfarenheter av att ha kunnat flytill är den som barnet väljer i första hand. Eftersom biologiska mammorfortsätter att vara de som tillbringar mest tid med och ger mest beskydd åtsina små barn, så fortsätter biologiska mammor att befinna sig i toppen påanknytningshierarkin. Det betyder inte att det måste vara så, eller att inteandra omvårdnadspersoner ”duger” om den som ligger överst i hierarkininte finns tillgänglig.Studier av anknytning i en rad olika kulturer visar att selektiv anknytningtill ett begränsat antal vårdare utvecklas i kulturer med sinsemellan väldigtolika system för tidig barnomsorg (från enbart den biologiska mamman tillett nätverk av mer än 10 olika omvårdnadspersoner). De miljöomständighetersom har visats kunna ha ett avgörande negativt inflytande på anknytningsutvecklingenpå kort och lång sikt är om det är sådan brist på kontinuitetvad avser omvårdnadspersonerna att barn under 3 års ålder inte gesen möjlighet att knyta an och/eller om barn i denna ålder inte ges möjlighetatt tillbringa nätterna under samma tak som sin(a) anknytningsperson(er).Båda dessa förhållanden var extremt ovanliga i samtliga undersökta kulturer(Van IJzenddorn, Bakermans-Kranenbourg & Sagi-Schwartz, 2006).Hur utvecklas anknytningen mellan barnetoch dess vårdnadshavare?Bowlbys beskrivning av anknytningsutvecklingen kom att omfatta fyra faser,av vilka de tre första gäller utvecklingen under de första levnadsåren:(I) orientering och signaler som inte riktas till en specifik person (från födelsenoch upp till mellan åtta och tolv veckor), (II) orientering och signalersom är riktade mot en eller ett par specifika personer (från åtta till tolvveckor och upp till mellan sex och nio månader), (III) upprätthållande avfysisk närhet till en eller ett par specifika personer (från mellan sex och niomånader till cirka tre års ålder), så kallad prototypisk anknytning.Enklast kan anknytningsutvecklingen under de första tre åren sammanfattassom att barnet under det första halvåret i livet lär sig att känna igensin(a) primär(a) vårdnadshavare och skilja ut dem från andra personer sombarnet har mer sporadisk kontakt med. Runt halvårsskiftet ökar barnetsrörelseförmåga, och därmed har barnet möjlighet att själv utsätta sig förfaror av olika slag. Vid denna tidpunkt blir det därför viktigt att barnet villhålla sig i närheten av sin vårdnadshavare, och att det blir mer restriktivt ikontakten gentemot personer som barnet inte känner, och därmed inte vet133