Herpes simplexmeningit (HSM)RekommendationerDiagnostik• Vid tidigare eller aktuell genital herpes och/eller tidigare herpes simplexmeningit (HSM) elleraseptisk meningit av okänd genes ska HSM misstänkas (AIII). Hud/slemhinneherpes saknas ihälften av fallen.• Diagnosen verifieras med påvisning av HSV-2-DNA med PCR på likvor, vars sensitivitet är högvid primär meningit men lägre vid recidivmeningit (AII).• Fynd av HSV-DNA i genitala/sakrala blåsor ger stöd för diagnosen (BII).• Vid primär meningit kan serokonversion mot HSV-2 med typspecifik ELISA bekräftadiagnosen (AI), men serokonversionen kan komma sent.• Vid recidiverande meningit har man utöver anamnesen stöd av påvisning av HSV-2-antikroppar i serum, som tecken på tidigare HSV-2-infektion (AI).Behandling• Vid förstagångsmeningit ges valaciklovir 1 g x 3 p.o. i 7 dagar, alternativt ges initialt aciklovir5-10 mg/kg x 3 i.v. (AIII).• Vid recidiverande meningit kan tidig behandling enligt ovan övervägas (BIII).• Vid HSV-myelit ges antiviral behandling i 14-21 dagar. Aciklovir 10 mg/kg x 3 i.v. ges initialtmed ev. övergång till valaciklovir 1–2 g x 3 p.o. (AIII).• Vid HSV-myelit kan steroider ges i nedtrappande dosering (BIII).Herpes simplexvirus typ 2 (HSV-2) orsakar vanligenblåsor och sår i hud och slemhinnor genitalt ellerlumbosakralt. HSV-2 kan också inducera ett brettspektrum av neurologiska sjukdomsbilder med ellerutan föregående eller samtidiga hudsymptom (1). Denvanligaste neurologiska HSV-2-manifestationen blandvuxna immunkompetenta individer är primär och recidiverandeaseptisk menin git. Ibland ses dessutomen övergående mild-måttlig encefalit, myeloradikuliteller neurit.Klinisk bildDe kliniska symptomen vid herpes simplex meningit(HSM) är till stora delar lika dem vid annan virusmeningit,d.v.s. vanligen intensiv huvudvärk, varierandegrad av nackstyvhet, ljus känslighet, illamåendeoch kräkningar. Sympto men utvecklas under loppetav någon – några dagar (2). Feber är vanlig men inteobligat (3). De akuta symptomen vid primär meningitär inte sällan påtagliga och relativt långdragna.Det kan ta 1-2 veckor innan de spontant går tillbaka.Menin go encefalit med relativt lindriga övergåendeence falitsymptom förekommer och har dokumen teratsvid såväl primär- som recidivmeningit (5, 6). Denakuta HSV-2-meningiten har två särdrag: associerademukokutana symptom och associerade andra neurologiskasymptom.Associerade mukokutana symptomHerpeslesioner i hud eller slemhinnor kan föregå meningitenmed ca 2-14 dagar (2, 7, 8).De mukokutana symptomen kan också uppträdaförst efter ett neurologiskt skov och de olika typer naav skov kan uppträda oberoende av varandra. Mer änhälften av patienter med herpesmeningit (39/65, 60 %)har aldrig noterat några herpesblå sor (9).23
Associerade neurologiska symptomDysestesi, utstrålande smärta lumbo sakralt och svagheti nedre extremiteterna förekom mer fre kvent liksomurinretention och obstipation i syn nerhet vidprimär HSM.I större serier har asso cierade neurologiska symptomsetts i cirka hälf ten av fallen med primär meningitmedan det är mer ovanligt vid recidivmeningit (6).RecidivmeningitRe cidivmeningiterna varierar i intensitet men är oftalindrigare och kortvarigare. Bilden är inte sällan bedräglig,med avsaknad av ett eller flera karakteristiskasymptom såsom feber och tydlig nackstyvhet(2, 4). Mollaret beskrev på 1940-talet ett syndrommed upprepade attacker av aseptisk meningit medkarak teristiska cellfynd i likvor åt skilda av symp tomfriaintervall (10). Vi vet idag att recidi verande benignlymfocytär meningit till största delen orsa kas av HSV-2. Enstaka fall orsa kade av HSV-1 har beskrivits (11-13x). Således bör HSV-2-etiologi sökas i första handvid recidi ve ran de benign lym fo cytär meningit ochdiagnosen Mollaret-meningit reserveras för fall därandra orsaker uteslutits.Epidemiologi och virologiHSV-2 är spritt över hela världen med varierande seroprevalenssom i Sverige anges till ca 20% bland vuxna(14, 15). HSV-2 är en vanlig orsak till serös meningit. Ien nyligen genomförd stor svensk studie av patientermed akut aseptisk me ningit vår dade på infektionsklinikorsakades 19 % (78/419) av HSV-2 (16). De flestafallen av HSM inträffar bland unga vuxna (2, 6-8, 16). Ien stor retro spektiv studie var 82 % yngre än 50 år ochbara 9 % var över 60 år (3). Kvinnor drabbas betydligtoftare än män. Andelen kvinnor i förhål lande till mänanges till 2:1- 6:1 (2, 6, 8, 16, 17). I en brittisk studievar HSV-2 den vanli gaste orsaken till serös meningitbland unga vuxna kvinnor.HSV-1 orsakar primärt blåsor och sår i munhålanoch vid recidiv vanligen labial herpes. Genital herpesorsa kad av HSV-1 har ökat de senaste årtiondena iSverige och ca hälften av primär genital herpes orsa kasav HSV-1 (15). Trots detta ses endast sällan me ningitav HSV-1 (16).PatogenesIngångsporten för virus är mukosan, varifråndet sprids hematogent och/eller neuronalt (1). Viruspersisterar latent i nervganglier framförallt sakralt(18). Efter reaktivering vandrar virus utmed sensoriskaaxoner mot hud eller slemhinnor där det orsakarblåsor och sår eller utsöndras asympto matiskt. Viruskan också migrera till meningierna där det kan ge upphovtill en inflammatorisk reaktion. Spridning inomnervsystemet kan ske tidigt, illustrerat av asso cieradeneurologiska symptom vid primär meningit. I mångafall leder inte reaktivering till tydliga kliniska symptom,något som visats vid genital herpes där virusutsöndringpåvisats vid ringa eller okarakteris tiskasymptom och utan kliniska symptom (19). Huru vidavirusreaktivering regelmässigt leder till migra tion motmeningierna är inte känt, eller huru vida sådan migrationnödvändigtvis leder till overt klinisk meningit. Virusreaktiveringenkan ibland passera obemärkt, menkan sannolikt också orsaka återkommande symptomsåsom attacker av huvud värk utan andra kliniska ellerlaboratoriemässiga fynd (6, 7, 20, 21).Virus- och värdfaktorer kan ha betydelse i patogenesen. Hos virus kan neuropatogena och inva sivakarakteristika vara av betydelse (22). De båda virustypernaär sedan länge biologiskt anpassade till olikadelar av kroppen – ”HSV-1 ovan och HSV-2 nedombältet”. Orala recidiv orsakas mest sannolikt av HSV-1och genitala recidiv av HSV-2 (23). Primär och recidiverandemeningit är mycket vanli gare vid HSV-2infektion, trots att genital HSV-1-infektion ökar (16-24). Kvinnor löper större risk än män för neurologiskkomplikation vid herpes. Större slem hinneytahos kvinnor och därmed ökad risk för exposition förhögre smittdos har föreslagits som orsak. Högre gradav viremi vid primär genital herpes har visats hos kvinnor(24x).Immun kompetens är avgörande för bibehållenlatens vid herpesinfektion. Faktorer i det specifikakonstitu tiva eller adaptiva immunsvaret kan sanno liktvara av betydelse för om en i övrigt immun kompetentindivid drabbas av symptom givande infektion och avrecidiv (25, 26). Tidigare HSV-1-infektion ger visstskydd mot symptom givande infektion med HSV-2inklusive meningit (27, 28).Recidivmeningit kan föregås av psy kisk stress såvälsom nedre ryggtrauma (1). Hos immunkompetenta ären rad andra stimuli, såsom hormonföränd rin gar ochandra <strong>infektioner</strong>, kända för att trigga re akti vering avlatent HSV-infektion. Detta är san no likt också relevantför recidiv av neurologiska manifestationer.DiagnostikAnamnes på tidigare eller aktuell genital herpes och/eller tidigare aseptisk meningit bör leda tanken tillHSV som möjlig orsak till den aktuella meningiten.LikvorfyndVid primär meningit ses typiskt lindrig - måttlig monocytärpleocytos med i genomsnitt ca 400 leukocyterx 10 6 /L (5-1600) och proteinstegring 1-1,6 g/L (0,4-3),albumin 648 mg/L (250-1580), glukoskvot > 0,5 och24
- Page 6 and 7: FörordVårdprogrammetPå uppdrag a
- Page 9 and 10: vilken diagnostisk metod som har b
- Page 11 and 12: Handläggning: utredning, behandlin
- Page 13 and 14: Avslutande av aciklovirbehandling v
- Page 15 and 16: Behandling av viral meningitVid mis
- Page 17 and 18: Vid fortsatt oklar etiologi vid mis
- Page 19 and 20: Herpes simplex virus (HSV) orsakar
- Page 21 and 22: kan vara svårt att skilja de toxis
- Page 23: 35. Studahl M, Hagberg L, Bergströ
- Page 27 and 28: symp tom genom brott. Ofta används
- Page 29 and 30: Varicella zostervirus (VZV)Rekommen
- Page 31 and 32: i stora artärer hos bara 3 (23). M
- Page 33 and 34: 11. Guess HA, Broughton DD, Melton
- Page 35 and 36: BehandlingKontrollerade behandlings
- Page 41 and 42: Pares debu terar i median 6 (1-17)
- Page 43 and 44: cepur® (Novartis), licensierat 199
- Page 45 and 46: 11. Rydgård Andersson C, Vene S, I
- Page 47 and 48: 2010 har ett stort oväntat utbrott
- Page 49 and 50: InfluensavirusRekommendationerDiagn
- Page 51 and 52: 8. Fowler A, Stödberg T, Eriksson
- Page 53 and 54: Etiologisk diagnostikVirusisolering
- Page 55 and 56: len med kvarstående neurologiska r
- Page 57 and 58: 6. Carbone K.Wolinsky J. Mumps viru
- Page 59 and 60: Parvovirus B19Klinisk bildParvoviru
- Page 61 and 62: profylax med antivirala medel vid h
- Page 63 and 64: Tabell 1. Icke inhemska arbovirus s
- Page 65 and 66: Andra differential diagnoservid CNS
- Page 67 and 68: Sverige har varit rabiesfritt sedan
- Page 69 and 70: 3. För övriga som erhållit preex
- Page 71 and 72: Referenser:ÖversikterTunkel AR, Gl
- Page 73 and 74: ser i serum. Vid vissa neurologiska
- Page 75 and 76:
Infektiösa differentialdiagnoserAl
- Page 77 and 78:
tomatisk. Treponemerna orsakar en k
- Page 79 and 80:
hetskänsla i mun och svalg, påtag
- Page 81 and 82:
VaskuliterVaskulit i CNS kan ge bå
- Page 83 and 84:
NeuroradiologiNeuroradiologiska met
- Page 85 and 86:
NeurofysiologiEncefalit och EEGAllm
- Page 87 and 88:
terapeut. Olika tekniker finns för
- Page 89:
Laboratoriekriterier för diagnos a