normal laktatkoncentration (2, 8, 9). Hypoglychorrérapporteras i ett antal fall och sporadiskt stegrat laktat(4, 9, 21, 29, 30).Vid recidivmeningit är den inflammatoriska reaktioneni likvor som regel mindre uttalad – i genom snitt195 leukocyter x 10 6 /L (13-722), protein 0,99 g/L (0,41-2,96) och albumin 434 mg/L (200-950) (9).Etiologisk diagnostikPåvisning av HSV-DNA med PCRDiagnosen verifieras med detektion av HSV-2 DNA ilikvor med PCR, som har hög sensitivitet vid primärinfektion men lägre vid recidivmeningit. KvantitativaPCR-metoder är fördelaktiga då de är snabbare, kanutföras på mycket små likvormäng der och kombine rasmed analyser för andra agens (17). I en utvärderingnyligen uppskattades sensi tiviteten med kvantitativrealtids-PCR till 87 % och 70 % vid primär respek tiverecidivmeningit. Fler HSM kunde identifieras medrealtids-PCR än med tidi gare använd kvali tativ PCR(9). Virusmängden var signi fikant högre vid primärmeningit jämfört med recidiv meningit och korrelerademed inflammations graden.PCR för påvisning av HSV-DNA i hud- och slemhinnelesioneri anslutning till meningiten är en sensitivmetod (31) och användbar som stöd för diagnosen.Virusisolering, antigenpåvisningVirusisolering som tidigare var den enda till gäng ligametoden för att påvisa virus i likvor är en mindre känsligmetod än PCR. HSV detekte rades i likvor i mellan0.5 och 3 % av patienter med asep tisk menin git, och dåframförallt vid primär menin git och meto den har numeraersatts av likvor-PCR i rutindiagnos tik av HSM.Virusisolering från förekommande hud- och slemhinnelesioneri anslutning till meningiten kan användas till stöd för diagnosen. HSV DNA-påvis ningmed PCR och de tek tion av virusantigen med immunofluoresce rande antikroppar (IF) används dock numeravanligen, efter som me toderna är snabbare och mersensitiva.Virusisolering kan bli aktuell vid misstanke omresi stent virusstam. Resistensutveckling av kliniskbety delse är dock sällsynt hos immunkompetentaindi vider (32).SerologiVid primär meningit kan serokonversion mot HSV-2med typspecifik ELISA bekräfta diagno sen. Man måstedock vara medveten om att på visbar serokon versionkan dröja. I genomsnitt ses den efter ca 3 veckor menibland inte förrän efter 4-5 veckor (2) och kan i enstakafall detekteras först sent i förloppet - upp tillmånader-år efter akutskedet. Vid recidiv meningit harman utöver anamnesen stöd av påvis ning av HSV-2-anti kroppar i serum, som tecken på tidigare HSV-2-infektion, och därmed förutsättning för reaktive ring.Ingående studier av det intratekala anti kropps svaretvid HSM saknas, eftersom uppre pade lumbalpunktionersällan görs av praktiska och etiska skäl vid dettatillstånd. HSV-2 immuno blotting kan vara användbarför att påvisa intra tekalt immun svar (2, 5), som tycksbli kraftigare med ökat antal meningitepisoder. Metodenär otillräckligt utvärde rad vid HSM. I kompliceradePCR-negativa fall där en etiologisk diagnos eftersöks,kan en senare LP och likvor- och serum analysavseende intratekal anti kropps syntes vara av värde.BehandlingAntiviral behandling av HSV-2- meningit har dokumenterats sedan 1980-talet men kontrollerade studiersaknas. I ett antal fall rappor ter beskrivs aciklovirbehandlingvid första gångs meningit där läkemedletantas ha förkortat symp tomdura tionen (20, 33-35). .Det är inte känt huruvida antiviral behandling i akutskedetinverkar på långtids för loppet. Sanno lik effektav intermit tent eller konti nuerlig suppres sions behandlingmed aciklovir vid recidi verande meningit attackerfinns beskriven. Patienter med tidigare frekventamenin gitrecidiv blev recidivfria under kontinuerligaciklovirsuppres sion . (20, 36).Vid förstagångsmeningit förefaller antiviral interventionberättigad, i analogi med rekommenda tionenvid primär genital herpes (19, 37) med tanke på denofta långa symptomdurationen utan be hand ling. Vidsvåra symptom och illamående eller kräk ningar kanintra venös aciklovir (5-10 mg/kg x 3) ges men för övrigtkan peroral terapi användas. Valaciklovir 1 g x 3torde resultera i erforderliga likvorkoncentrationer föranti-HSV-effekt (38). Vid misstanke på urin retentionkan bladderscan verifiera denna och KAD eller intermittentkate terisering kan bli nödvändig.Vid recidivmeningit avgörs behandlingen i samrådmed patien ten. Recidivmeningit kan, med känne domom tidiga symptom, behandlas prompt och sannoliktför korta symptomdurationen. Då förloppet oftast ärlindrigare än vid primär meningit kan man kom mafram till att avstå från behandling. Patientens herpesanamnesbör pene treras noggrant i avsikt att identifieramönster i förloppet, möjliga utlösande faktoreroch tids perioder med ökad risk för reci div. Ett framgångsriktalternativ till tidig episodisk behandling kanvara intermittent korttidsprofylax vid befarat skov.Generell suppressionsbehandling till personer medrecidiv rekommenderas inte. Vid frekventa recidiv kani vissa fall en tids kon tinuerlig suppressions behandlingvara rimlig. Dosen bör då titreras individuellt medmålet att nå minsta effektiva dosering för att undvika25
symp tom genom brott. Ofta används valaciklovir p.g.a.dess stabilare biotillgänglig het. Patienten bör följaskliniskt och labmässigt med blodprovsanalys av seendepotentiella biverkningar. Uppehåll bör göras för attutvärdera möjligheten att avstå från kontinuerligsuppressions behandling.PrognosFörloppet vid akut HSM är självbegränsande och denenskilda meningitattacken läker utan specifik behandling.Efter att de akuta meningitsymptomen avtagitkan neurasteniska symptom som huvud värks ten dens,labilitet, koncentra tions svårigheter, ljus‐ och ljudkänslighetoch ökad uttröttbarhet kvarstå i veckor-månader(6, 7, 13x). Prognosen vid associe rade lumbosakralamyeloradikulit symp tom är gene rellt god med gradvisförsvinnan de symptom inom veckor-månader (2, 7,40). I en studie kvarstod myelo radikulitsymptomeninte hos någon av 10 patienter efter 6 månader (6).Efter primärinfektionen är risken för återkom man deneurologiska symptom mer än 30 %. Nya epi soder avaseptisk meningit eller myeloradikulit är vanliga menattacker av huvudvärk och mindre distinkta neurologiskasymptom förekommer också (6, 7, 13x, 21, 22).Attackerna med recidiv menin git varierar i intensitetmen förlöper oftast med lindri gare och kortvarigaresymptom. De uppträder mer eller mindre frekventoch efter kortare eller längre tid, en eller flera gångerupp till 20 eller fler. Det symptomfria intervallet kanvariera från månader till år eller t.o.m. decennier.Referenser:1. Sasadeusz JJ, Sacks SL. Herpes latency, meningitis, radiculomyelopathyand disseminated infection. GenitourinMed 1994; 70:369-77.2. Bergström T, Vahlne A, Alestig K, Jeansson S, ForsgrenM, Lycke E. Primary and recurrent herpes simplex virustype 2-induced meningitis. J Infect Dis 1990; 162:322-30.3. O’Sullivan CE, Aksamit AJ, Harrington JR, Harmsen WS,Mitchell PS, Patel R. Clinical spectrum and laboratorycharacteristics associated with detection of herpes simplexvirus DNA in cerebrospinal fluid. Mayo Clin Proc 2003;78:1347-52.4. Bachmayer C, de la Blachardiere A, Lepercq J, Dhote R,Grateau G, Detilleux M et al. Recurring episodes of menigitis(Mollaret´s menigitis) with one showing an associationwith herpes simplex virus typ 2. J Infect 1996; 32(3):247-48.5. Monteyne P, Laterre EC, Sindic CJ. Encephalitis in immunocompetentpatients due to herpes simplex virus type 1or 2: determination by polymerase chain reaction and detectionof intrathecal virus-specific oligoclonal antibodies.Acta Neurol Belg 1997; 97:233-39.6. Aurelius E, Forsgren M, Gille E, Skoldenberg B. Neurologicmorbidity after herpes simplex virus type 2 meningitis: aretrospective study of 40 patients. Scand J Infect Dis 2002;34:278-83.7. Sköldenberg B, Jeansson S, Volontis S. Herpes simplex virustype 2 and acute aseptic meningitis. Scand J Infect Dis1975; 7:227-32.8. Corey L, Adams HG, Brown ZA, Holmes KK. Genital herpessimplex virus infections: Clinical manifestations, course,and complications. Ann Intern Med 1983; 98:958-72.9. Franzén-Röhl E, Tiveljung-Lindell A, Grillner L, AureliusE. Increased detection rate in diagnosis of herpes simplexvirus typ 2 meningitis by real-time PCR using cerebrospinalfluid samples. J Clin Microbiol 2007; 2516-20.10. Mollaret P. La meningite endothelio-leukocytaire multirecurrentebenigne: syndrome noveau ou maladie nouvelle?Rev Neurol (Paris) 1944; 76:57-76.11. Picard FJ, Dekaban GA, Silva J, Rice GP. Mollaret’s meningitisassociated with herpes simplex type 2-infection.Neurology 1993; 43:1722-7.12. Tedder DG, Ashley R, Tyler KL, Levin MJ. Herpes simplexvirus infection as a cause of benign recurrent lymphocyticmeningitis. Ann Intern Med 1994; 121:334-8.13. Yamamoto LI, Tedder DG, Ashly R, Levin MJ. Herpes simplexvirus type 1 DNA in cebrospinal fluid of a patient withMollaret’s meningitis. N Engl J Med 1991; 325:1082-5.13x. Kallio-Laine K, Seppänen M, Kautiainen H, Lokki ML,Lappalainen M, Valtonen V et al. Recurrent lymphocyticmeningitis positive for herpes simplex virus type 2. EmergInfect Dis 2009; 15:1119-22.14. Forsgren M, Skoog E, Jeansson S, Olofsson S, Giesecke J.Prevalence of antibodies to herpes simplex virus in pregnantwomen in Stock holm in 1969, 1983 and 1989: implicationsfor STD epidemiology. Int J STD AIDS 1994; 5:113-6.15. Löwhagen GB, Tunbäck P, Andersson K, Bergström T, JohannissonG.First episodes of genital herpes in a SwedishSTD population: a study ofepidemiology and transmissionby the use of herpes simplex virus (HSV) typing and specificserology. Sex Transm Infect 2000; 76:179-82.16. Franzén-Röhl E, Larsson K, Skoog E, Tiveljung-Lindell A,Grillner L, Aurelius E and Glimåker M. High diagnosticyield by CSF-PCR for entero- and herpes simplex virusesand TBEV serology in adults with acute aseptic meningitisin Stockholm. ScID 2008; 40:914-21.17. Read SJ and Kurtz JB. Laboratory diagnosis of commonviral infections of the central nervous system by using asingle multiplex PCR screening assay. J Clin Microbiol 1999;37:1352-5.18. Baringer JR. Recovery of herpes simplex virus from humansacral ganglions. N Engl J Med 1974; 291:828-30.19. Wald A, Zeh J, Selke S, Warren T, Ryncarz AJ, Ashley R, et al.Reactivation of genital herpes simplex virus type 2 infectionin asymptomatic seropositive persons. N Engl J Med. 2000;342:844-50.20. Bergstrom T, Alestig K. Treatment of primary and recurrentherpes simplex virus type 2 induced meningitis withacyclovir. Scand J Infect Dis. 1990; 22:239-40.21. Jensenius M, Myrvang B, Storvold G, Bucher A, HellumKB, Bruu AL. Herpes simplex virus type 2 DNA detected incerebrospinal fluid of 9 patients with Mollaret’s meningitis.Acta Neurol Scand. 1998; 98:209-12.22. Bergstrom T, Alestig K, Svennerholm B, Horal P, SkoldenbergB, Vahlne A. Neurovirulence of herpes simplex virustypes 1 and 2 isolates in diseases of the central nervoussystem. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 1990; 9:751-7.23. Klapper PE, Cleator GM. Herpes simplex virus. Intervirology1997; 40:62-71.26
- Page 6 and 7: FörordVårdprogrammetPå uppdrag a
- Page 9 and 10: vilken diagnostisk metod som har b
- Page 11 and 12: Handläggning: utredning, behandlin
- Page 13 and 14: Avslutande av aciklovirbehandling v
- Page 15 and 16: Behandling av viral meningitVid mis
- Page 17 and 18: Vid fortsatt oklar etiologi vid mis
- Page 19 and 20: Herpes simplex virus (HSV) orsakar
- Page 21 and 22: kan vara svårt att skilja de toxis
- Page 23 and 24: 35. Studahl M, Hagberg L, Bergströ
- Page 25: Associerade neurologiska symptomDys
- Page 29 and 30: Varicella zostervirus (VZV)Rekommen
- Page 31 and 32: i stora artärer hos bara 3 (23). M
- Page 33 and 34: 11. Guess HA, Broughton DD, Melton
- Page 35 and 36: BehandlingKontrollerade behandlings
- Page 41 and 42: Pares debu terar i median 6 (1-17)
- Page 43 and 44: cepur® (Novartis), licensierat 199
- Page 45 and 46: 11. Rydgård Andersson C, Vene S, I
- Page 47 and 48: 2010 har ett stort oväntat utbrott
- Page 49 and 50: InfluensavirusRekommendationerDiagn
- Page 51 and 52: 8. Fowler A, Stödberg T, Eriksson
- Page 53 and 54: Etiologisk diagnostikVirusisolering
- Page 55 and 56: len med kvarstående neurologiska r
- Page 57 and 58: 6. Carbone K.Wolinsky J. Mumps viru
- Page 59 and 60: Parvovirus B19Klinisk bildParvoviru
- Page 61 and 62: profylax med antivirala medel vid h
- Page 63 and 64: Tabell 1. Icke inhemska arbovirus s
- Page 65 and 66: Andra differential diagnoservid CNS
- Page 67 and 68: Sverige har varit rabiesfritt sedan
- Page 69 and 70: 3. För övriga som erhållit preex
- Page 71 and 72: Referenser:ÖversikterTunkel AR, Gl
- Page 73 and 74: ser i serum. Vid vissa neurologiska
- Page 75 and 76: Infektiösa differentialdiagnoserAl
- Page 77 and 78:
tomatisk. Treponemerna orsakar en k
- Page 79 and 80:
hetskänsla i mun och svalg, påtag
- Page 81 and 82:
VaskuliterVaskulit i CNS kan ge bå
- Page 83 and 84:
NeuroradiologiNeuroradiologiska met
- Page 85 and 86:
NeurofysiologiEncefalit och EEGAllm
- Page 87 and 88:
terapeut. Olika tekniker finns för
- Page 89:
Laboratoriekriterier för diagnos a