Herpes BKlinisk bildHerpes B-virus infekterar i första hand apor. Hos dessaär infektionen oftast asymptomatisk, men ibland sesblåsor i munnen eller genitalt. Virus kan i enstaka fallöverföras till människa, framförallt via bett eller rivsår,och ger då alltid symptomgivande infektion. Inkubationstidenkan variera mellan två dygn och fem veckor,men ligger vanligen mellan fem och 21 dagar. Vissafår därefter lokala symptom invid exponerings stället,med exempelvis blåsbildning, lokal lymfadeno pati,stickningar, domningar eller smärta. Andra debuteraristället med ospecifika influensalik nan de symptom.Sjukdomen progredierar sedan till en ence falomyelit,som obehandlad har en mycket hög död lighet på 70-80 % (1).VirologiHerpes B är ett av flera herpesvirus som identifieratshos primater, men det enda som även kan geinfek tion hos människa. Den taxonomiskt korrektabe näm ningen på virus är egentligen Cercopithecineher pesvirus 1, men vanligen används termerna herpesB, B-virus eller Herpesvirus simiae. Virus är nära besläktatmed humant herpes simplexvirus (HSV) ochligger i likhet med detta latent i sensoriska ganglierefter pri mär infektion, med periodvis reaktivering ochvirus utsöndring via slemhinnorna.EpidemiologiDen naturliga värden för herpes B är makaker (omfattarbla rhesusapor och cynomolgusapor). Dessa aporfinns främst i Asien, men även i norra Afrika och påGibraltar. En stor andel av makaker bär på herpes Boch infekterade apor utsöndrar intermittent virus isaliv och andra kroppsvätskor (2).<strong>Infektion</strong>en kan överföras till människa via exempelvis bett, rivsår eller nålstick.Human infektion är ovanlig och inträffar framförallt vid hantering av apor som försöksdjur, men ävenresenärer som exponerats för virus via apkon takt kani sällsynta fall smittas. Totalt finns ett femtiotal fallrappor terade globalt, varav 26 är väl dokumenterade.Etiologisk diagnostikVid misstanke om infektion bör alltid provtagningföregås av kontakt med Virologiska avdelningen påSmittskyddsinstitutet.AntikroppsanalysAntikroppar mot herpes B korsreagerar i stor ut sträckningmed antikroppar mot HSV och specifik serologiskanalys utförs endast vid ett fåtal labora to rier iUSA och England. På Smittskyddsinstitutet användsprimärt en Elisa-metod med antigen från HSV sompåvisar korsreagerande antikroppar mot herpes B.Om blodprov från den aktuella apan kan erhållasskickas det för analys och förekomst av antikrop parvisar att apan är infekterad med herpes B. Av saknadav HSV-antikroppar talar mot bärarskap av herpesB, men utesluter ej säkert pågående primär infektion.Överväg därför upprepad serologi efter tre veckor omdet finns anledning att miss tänka att apan nyligen kanha infekterats, t.ex. om apan flyttats.Den exponerade individen analyseras serologiskt,men eftersom tillgänglig metod alltså inte kan skiljapå anti kroppar mot HSV och herpes B uppstår tolkningssvårigheter vid tidigare immunitet mot herpessimplexvirus. Humana serumprov skickas då vidaretill England för neutralisationstest som är specifikt förherpes B. Individer som saknar anti kroppar mot HSVföljs med upprepad HSV-serologi efter 2-3 veckor.Vid given postexpositionsprofylax kan antikroppsutvecklingenfördröjas och ett uppföljande prov rekommenderasdärför efter tre månader i dessa fall.PCRDet material som den exponerade kommit i kontaktmed – t.ex. saliv, urin, blod eller nervvävnad – kananlyseras med PCR som finns uppsatt på Smitt skydds -institutet. Hos en infekterad individ kan virus iblandpåvisas i hudlesioner, ögonsekret eller saliv.VirusisoleringVirusisolering kräver säkerhetsklass 3 på laboratorietoch utförs inte rutinmässigt i Sverige.BehandlingPostexpositionsprofylaxDen viktigaste åtgärden för att förhindra överföring avsmitta efter exposition är noggrann rengöring av bettellerrivsåret. Tvätt av sår eller sköljning av ögon börske omedelbart och pågå under minst femton minuter.Det saknas vetenskapliga belägg för att antiviralame del kan förebygga överföring av smitta till människa.Trots detta rekommenderas postexpositions-59
profylax med antivirala medel vid hög risk för smitta.Exempel på högriskexponering är bett eller rivsår frånen apa som är sjuk, immunsupprimerad eller som harsynliga blåsor. Detta gäller även för bett eller rivsåri huvud, nacke eller bål, djupa bett som är svåra attren göra eller stick av nål kontaminerad med oralteller geni talt sekret eller nervvävnad. För detaljeradklassi ficering av olika risksituationer, se Cohe<strong>net</strong> al (3). I dessa situationer ges peroral behandlingmed vala cyklovir 1g x 3 under två veckors tid ellertill dess man veri fierat att apan inte bär på herpes B.Postexposi tions profylax skall påbörjas snarast efterex posi tionen, helst inom några timmar. Om mer änfem dygn för flutit sedan exponeringen saknas indikationför pro fylax.5. Davenport DS, Johnson DR, Holmes GP, Jewett DA, RossSC, Hilliard JK. Diagnosis and management of human B virus(Herpesvirus simiae) infections in Michigan. Clin InfectDis 1994; 19:33-41.Behandling vid misstänkt infektionVid symptom på herpes B-infektion – hudlesionereller neurologiska symptom – skall intravenös antiviralbe hand ling ges. I första hand rekommenderasganciklo vir (5 mg/kg x 2 i.v.). Aciklovir är ett alternativ,fram för allt om neurologiska symptom saknas,men bör då ges i en relativt hög dos (12,5-15 mg/kg x3 i.v.). Tidigt insatt antiviral behandling kan sannoliktöka överlevnaden, medan behand ling vid avanceradencefalomyelit sällan är effektiv (4, 5).Den intravenösa behandlingen bör pågå till symptomengått i regress och minst två negativa PCRanalysereller virusisoleringar från konjunk tiva ellermunslemhinna erhållits. Efter avslutad intravenösterapi rekommenderas långvarig peroral suppressionsbehandling. Under sex till tolv måna der ges valacyklovir1g x 3, därefter kan eventuellt dosen sänkas.Hur länge den perorala behandlin gen skall fortgå äromdiskuterat och möjligen krävs livslång terapi för attförhindra reaktivering av virus.Referenser:1. Huff JL, Barry PA. B-virus (Cercopithecine herpesvirus 1)infection in humans and macaques: potential for zoonoticdisease. Emerg Infect Dis 2003; 9:246-50.2. Weigler BJ, Hird DW, Hilliard JK, Lerche NW, Roberts JA,Scott LM. Epidemiology of cercopithecine herpesvirus 1 (Bvirus) infection and shedding in a large breeding cohort ofrhesus macaques. J Infect Dis 1993; 167:257-63.3. Cohen JI, Davenport DS, Stewart JA, Deitchman S, HilliardJK, Chapman LE. B Virus Working Group. Recommendationsfor prevention of and therapy for exposure to B virus(cercopithecine herpesvirus 1). Clin Infect Dis 2002;35:1191-203.4. Holmes GP, Hilliard JK, Klontz KC, Rupert AH, SchindlerCM, Parrish E et al. B virus (Herpesvirus simiae) infectionin humans: epidemiologic investigation of a cluster. AnnIntern Med 1990; 112:833-9.60
- Page 6 and 7:
FörordVårdprogrammetPå uppdrag a
- Page 9 and 10: vilken diagnostisk metod som har b
- Page 11 and 12: Handläggning: utredning, behandlin
- Page 13 and 14: Avslutande av aciklovirbehandling v
- Page 15 and 16: Behandling av viral meningitVid mis
- Page 17 and 18: Vid fortsatt oklar etiologi vid mis
- Page 19 and 20: Herpes simplex virus (HSV) orsakar
- Page 21 and 22: kan vara svårt att skilja de toxis
- Page 23 and 24: 35. Studahl M, Hagberg L, Bergströ
- Page 25 and 26: Associerade neurologiska symptomDys
- Page 27 and 28: symp tom genom brott. Ofta används
- Page 29 and 30: Varicella zostervirus (VZV)Rekommen
- Page 31 and 32: i stora artärer hos bara 3 (23). M
- Page 33 and 34: 11. Guess HA, Broughton DD, Melton
- Page 35 and 36: BehandlingKontrollerade behandlings
- Page 41 and 42: Pares debu terar i median 6 (1-17)
- Page 43 and 44: cepur® (Novartis), licensierat 199
- Page 45 and 46: 11. Rydgård Andersson C, Vene S, I
- Page 47 and 48: 2010 har ett stort oväntat utbrott
- Page 49 and 50: InfluensavirusRekommendationerDiagn
- Page 51 and 52: 8. Fowler A, Stödberg T, Eriksson
- Page 53 and 54: Etiologisk diagnostikVirusisolering
- Page 55 and 56: len med kvarstående neurologiska r
- Page 57 and 58: 6. Carbone K.Wolinsky J. Mumps viru
- Page 59: Parvovirus B19Klinisk bildParvoviru
- Page 63 and 64: Tabell 1. Icke inhemska arbovirus s
- Page 65 and 66: Andra differential diagnoservid CNS
- Page 67 and 68: Sverige har varit rabiesfritt sedan
- Page 69 and 70: 3. För övriga som erhållit preex
- Page 71 and 72: Referenser:ÖversikterTunkel AR, Gl
- Page 73 and 74: ser i serum. Vid vissa neurologiska
- Page 75 and 76: Infektiösa differentialdiagnoserAl
- Page 77 and 78: tomatisk. Treponemerna orsakar en k
- Page 79 and 80: hetskänsla i mun och svalg, påtag
- Page 81 and 82: VaskuliterVaskulit i CNS kan ge bå
- Page 83 and 84: NeuroradiologiNeuroradiologiska met
- Page 85 and 86: NeurofysiologiEncefalit och EEGAllm
- Page 87 and 88: terapeut. Olika tekniker finns för
- Page 89: Laboratoriekriterier för diagnos a