Virala CNS-infektioner - Infektion.net

Andra differential diagnoservid CNS-symptom efter utlandsvistelseHIVHIV-smitta i sam band med utlandsvistelse kan debuteramed primär infek tion där meningit, meningoencefaliteller encefalit kan vara fram trädande. Vid oklaretiologi till neurologiska symptom bör HIV-infektionalltid uteslutas.HTLV IHumant T-cellsleukemi virus (HTLV 1) orsakar förutomadult T-cellsleukemi (ATL) progressiv myelopati,sk tropisk spastisk parapares (TSP) i Västindien,Central- och Västafrika samt Sydamerika, och HTLV1 associerad myelopati (HAM) i Japan. Två ytterligaremanifestationer förekommer vid HTLV 1-infektion,uveit och retinal vaskulit samt en kronisk svår dermatitsom drabbar barn som smittats verikalt och som i1/3 av fallen föregår TSP/HAM senare i livet. HTLV1 påträffas ffa hos invandrare, barn till invandrare,prostituerade och intravenösa missbru kare och sexkontaktertill dessa grupper. Smittan är parenteral, viasex, amning eller intrauterint. 20 % av ammande barnsmittas. Risken för intrauterin smitta är 5 %. Prevalensenhos blodgivare är 0,01-0,03 %. Livstidsriskenatt utveckla ATL/TSP/HAM är i storleksordningenett par procent med en latens på 20 år eller längre.De vanligaste debutsymtomen vid TSP/HAM ärsvaghetkänsla och stelhet/spasticitet i nedre extremiteterna(debutsymtom i 60 % av fallen), urininkontinensoch ryggsmärtor som strålar ner i benen. Urininkontinens,miktionsproblem med täta träng ningar ochretention kan föregå den spastiska para paresen medflera år. I utvecklade fall noteras vid undersökning motoriskaoch sensoriska bortfall i nedre extremiteternamen bevarad funktion i armarna, klonus/spasticitet,spastisk gångrubbning och tecken på blåspares. Mångaandra betydligt vanligare orsaker till ryggmärgsengagemang/myelopatiutgör viktiga differentialdiagnoser.Diagnosen vid TSP/HAM verifieras genom påvisandeav HTLV 1-RNA med PCR i likvor men kan även skegenom påvisande av intratekal antikroppsproduktion.Lesioner i ryggmärgen kan visualiseras med MR. Likvorundersökningkan vara helt normal vid TSP/HAMalternativt kan en lätt proteinstegring och lymfocytärpleocytos ses. För screening av blodgivare användspåvisande av HTLV 1-antikroppar i serum.LCMVLymphocytic choriomeningitis virus (LCMV) har husmusen,tama möss, hamster och marsvin som reservoiroch smittar vanligen genom inandning av aerosolsom uppstått genom intorkning av urin och saliv fråninfekterade djur. Smitta kan också ske genom direktkontaktmed urin och saliv via hudlesioner, slemhinnor,konjunktiva eller mun men också genom bett avinfekterat djur. Virus finns också i djurens bomaterialsom då kan överföra smittan. Kontamination av småhudsår hos t.ex. försäljare av husdjur eller laboratoriepersonalär en inte helt ovanlig smittväg. Sjuk domen ärvanligast under hösten då de vilda djuren söker skyddför vintern. Även om smitta från husdjur till människai hemmet förekommer så är det mycket ovanligt. Isvenska samman ställ ningar över etiologi vid viral meningoencefalitär LCMV inte beskrivet vare sig sominhemsk för värvad eller som importsjukdom. Djurenkan vara infekterade under lång tid och överföra virustill sin avkomma. Djuren är vanligen asymtomatiskamen tex hamster kan uppvisa symtom sent efter att havarit smittsamma i många månader. Smitt överföringmellan människor förekommer inte med undantag avöverföring under graviditet till fostret och några enstakafall av smitta överförd vid organtransplantation.Seroprevalensen i befolkningsgrupper i västvärldenvarierar men ligger ofta omkring 5 %.Sjukdomen hos människa varierar från asymtomatiskeller en ospecifik influensaliknande sjuk domtill meningoencefalit. Insjuknandet sker vanligen 1-3veckor efter exposition. Vid menin goencefalit ses oftaett dubbelinsjuknande med en första febril fas under3-5 dagar där lymfadenopati och makulopapulöstutslag kan förekomma följt av symtom på meningoencefalitsom inte går att skilja kliniskt från annanmeningo encefalit. Mera sällan ses samtidigt orkit,parotit, myokardit och artriter (vanligen i händer).Initialt kan leukopeni och trombocytopeni ses. Relativbradykardi förekommer. Diagnosen är serologisk.Förloppet är vanligen godartat och dödsfall mycketsällsynt förutom hos immunsupprimerade som kanutveckla en bild som vid en hämorrhagisk feber medblödningar, koagulopati och organsvikt. Smitta undergravidi tetens 1:a och 2:a trimester kan resultera i svårfetal infektion med fosterskador eller fetal död.Plasmodium falciparumInsjuknande i cerebral malaria, vilket vanligen skerinom 1 månad efter vistelse i endemiskt område, hari flera fall misstolkats som viral meningoencefalit.Bartonella bacilliformisOroya-feber, som orsakas av Bartonella bacilliformis,kan i sällsynta fall drabba besökare i Anderna i Sydamerika.Vanligen ses kraftig hemolytisk anemi tillsammansmed encefalitiska symptom.TrypanosomiasisPå samma sätt som vid malaria kan i ovanliga fallsömnsjuka hos resenär till Afrika debutera med symptomsom kan föra tanken till meningoencefalit av an-64