Virala CNS-infektioner - Infektion.net

NeurorehabiliteringVid rehabiliteringsmedicinska kliniker bedriver manneurologiskt in riktad rehabilitering för yngre vuxnasom drabbats av stroke, CNS-infektion, neurologisksjukdom, med född hjärnskada eller skada som uppkommitgenom trauma. Rehabiliteringsprocessen ärlikartad vid alla svenska kliniker och uppbyggd kringtvärprofessionella team med patien ten i centrum. I teametingår läkare, sjuk skö ter ska, undersköterska, logoped,sjukgymnast, psy kolog, kurator, arbets terapeut ochsekreterare vilka tillsam mans är viktiga för genomförandetav kvalificerad och väl anpassad rehabilitering.Vid encefalit eller meningoencefalit är det väsentligtatt man tidigt i efterförloppet identi fierar om patientenbehöver bedömas av neuro reha bili te ringsteam.OrganisationSlutenvårdsrehabiliteringPatienter med olika neurologiska skador och sjukdomar,som är medi cinskt stabila men inte ännu kanvistas i hemmet rehabiliteras i sluten vård. Patienternaär typiskt mellan 18 och 65 år. Avgränsningarna ärmot barn- och ungdomsrehabilitering samt mot geriatriskrehabilitering. Slutenvårdsrehabiliteringenbedrivs dygnet runt sju dagar i veckan. Under rehabiliteringsperiodenfår patienterna träffa ett specialistteamav läkare, sjuksköterska, arbetstera peut och sjukgymnast.Vid behov finns även psyko log, kurator ochlogoped tillgängliga. Tillsammans med teamet upprättarpatienten en individuell reha bilite ringsplan sominnehåller specifika del- och huvud mål. Målsätt ningenär att rehabilitera patienter till att uppnå en så höggrad av funktionsnivå och självständighet som möjligtoch att organisera annat samhällsstöd kring patienten.Under vårdtiden inbjuds även anhöriga eller andranär stående till informations möten och anhörigsamtal.DagrehabiliteringNär patienten nått en funktionsnivå där han/hon medstöd kan bo hemma, fortsätter specialiserad reha biliteringi öppen vård. Patien ten kan även komma direkti anslutning till vård på akutklinik, som neurologi,neurokirurgi eller infektionsklinik, ifall funktionsnivånså tillåter. Insatserna inleds med en utredningsfasmed ett informationsmöte då ansvarig teamsköter skaberättar om verksam heten. Mötet riktar sig till såvälpatienten som anhöriga. I slutet av utredningsskedethålls ett planerings möte där patienten tillsammansmed teamet disku terar rehabiliteringen, fortsatta behov,önskemål samt förväntade mål. Vid planeringsmötetdeltar även närstående samt representanter förexempelvis arbetsgivare, försäkringskassa och fackligaföre trädare. Inför dagrehabiliteringen upp rättarpatien ten tillsammans med teamet en indi viduellrehabili teringsplan som omfattar specifika åtgärderoch mål utifrån individuella förutsätt ningar och behov.För övriga patienter som efter utrednings fasen inteblir rekommenderade dagrehabilitering förmedlas andralämpliga alternativ, till exempel hemrehabili tering,anpassat boende eller något program i pri märvårdenseller kommunens regi. Målsätt nin gen är att stötta ochstärka individer med neurolo giska svårigheter till enså god funk tionsförmåga och livs kvalitet som möjligt.MetoderRehabiliteringen av patienter efter viral encefalit ochmeningoencefalit inriktar sig på tre vanliga problem:hjärntrötthet, motoriska funktionshinder och kognitiva/kommunikativafunktionshinder.HjärntrötthetHjärntrötthet är vanlig och hindrar inte sällan normallivsföring ½-1 år efter insjuknandet och ibland ännulängre. Det innebär en ökad uttrött barhet och känslighetför sensoriska stimuli. Insatserna innefattar informationoch rådgivning, främst av neuropsykolog ochläkare. Patienten, familjen och arbetsgivaren behöverkunskap om tillståndet och hur det lämpligen hanteras.Det är viktigt att anpassa den dagliga belastningenefter kapaciteten och till exempel lägga in vilopauser.Patienten brukar vara hjälpt av ett mera struktureratliv än tidigare, inte minst med regelbundna sovtider.Vikten av att inte ”överträna” betonas, eftersom tillståndetskiljer sig i detta avseende från andra till stånd.En annan komponent är miljösanering och strategierför att hantera situationen. Ofta är en arbets terapeutden som kan komma till hemmet eller arbetsplatsenoch diskutera störande komponenter; buller, dåligtljus och annat som man vid hjärntrötthet är extrakänslig för.Strategier kan vara ljud- och ljusdämpning, hörselskydd,avskärmning och beteendestrategier för attklara av ”haverier”.Motoriska funktionshinderSjukgymnast hjälper till att instruera och träna. Handensmotorik bedöms och behandlas ofta av arbets-85