Virala CNS-infektioner - Infektion.net

InfluensavirusRekommendationerDiagnostik• Vid misstanke på influensaetiologi till akuta CNS-symptom bör diagnostiken inkluderainfluensa-PCR på likvor, PCR eller antigenpåvisning i nässekret och serologi (AIII).Behandling• Vid allvarlig encefalit rekommenderas, trots avsaknad av kontrollerade studier, antiviralbehandling med neuraminidashämmare om stammen är känslig. Metylprednisolon ocheventuellt mild hypotermi kan övervägas (CIII).Klinisk bildHos barn med influensa är feberkramper och deliriösatillstånd vanliga under det första dygnet och är oftasnabbt övergående (1). Encefalit eller encefalopati ärde vanligaste allvarliga CNS-manifestationerna. Patienten insjuknar med hög feber, nedsatt vakenhet ochofta kramper som recidiverar eller är långdragna. Deneurologiska symptomen uppträder inom ett par dygnefter att influensasymptomen debuterat (2). Ungefärhälften har hosta. Förhöjda transaminaser och förhöjtblodsocker kan ses och t.o.m tecken på intravaskulärkoagulation (3). Akut nekrotiserande encefalopati ellerencefalit (ANE) orsakad av in fluensa har huvudsakligenbeskrivits hos barn från asiatiska länder efter 1995.Från övriga världsdelar finns endast enstaka fallrapporter.Vid ANE kan hjärn ödem snabbt utvecklas ochpatienten sjunker i med vetande och har ofta kramper(4). Reyes syndrom kan förekomma efter influensamen är ovanligt nu mera efter rekommendation attinte administrera acetylsalicylsyra till barn med virusinfektioner.Andra ovanliga tillstånd är influensaorsakad myelitoch Guillain Barre’s syn drom och akut dissemineradencefalomyelit (ADEM), de sistnämnda är autoimmunatillstånd som kan debutera efter influensa.Epidemiologi och virologiBåde Influensa A och B kan orsaka CNS-komplikationer.De första beskrivningarna kom redan underspanska sjukans tid 1918 och fall beskrevs vid pandemierna1957-58 och 1968-69. I mitten av 1990-taletkom rapporter om flera hundra fall per år av encefalitoch encefalopati hos främst yngre barn från Japanoch Taiwan (5). Från övriga världen har fre kven sen avCNS-komplika tioner inte rapporterats öka.Sannolikt varierar incidensen av CNS-komplikationervid influensa beroende på neurovirulensen hosde influensastammar som cirkulerar och på hur mångasom insjuknar i influensa under säson gen. De typer avinfluensa som ger sjukdom hos människa kan ocksåge upphov till neurologiska symptom.Vissa studier har visat att genetiska faktorer kanspela en roll för insjuknandet i CNS-komplika tio ner.I etio logiska studier av encefalit har in fluen sa A ellerB iden tifierats i 4-11 % hos barn (6, 7, 8) och cirka 4%hos vuxna (9, 10).PatogenesPatogenesen vid olika CNS-komplikationer är till stordel okänd, men influensainfektion kan ge upp hov tillen massiv cytokinfrisättning som leder till ned brytningav blod-hjärnbarriären vilket kan för klara denhastiga neurologiska försämringen med exempelvishjärnödem (11). Vid fatala fall av ANE har ödem, petekialablödningar och nekroser observerats i hjärnvävnaden.Vid obduktion påvisas sällan influensaviruseller virus-RNA/antigen. Både apoptos och hypercytokinemi är viktiga i pato genesen och förhöjda proinflammatoriskacytokiner har påvisats i blod och likvor.Det finns en korrelation mellan koncentra tionenav dessa cytokiner och sjukdomens svårig hetsgrad.Markörer för apoptos har också påvisats (12). Vid en-48