Från skogsklädd höjd till å-nära fält På jakt efter gammal kultursten i fältlandskapet Sven-Inge Windahl 2016

More documents

Recommendations

Info

Kap. 8. Klyvplatser - där traditionella klyvtekniker använts - I Fulleröskogen, som ligger på betydligt högre höjd än vårt undersökningsområde, hittar vi den här vackra klyvplatsen, där ett skickligt framhugget rätvinkligt stenstycke placerats framför ett större block med släthuggen framsida. Stenhuggningen har här helt igenom utförts med traditionella metoder. Stenhuggning med traditionella klyvmetoder är tidlös och har bedrivits under årtusenden i den höglänta skogsmarken. Vem känner sig skickad att mer exakt datera den här klyvplatsen?
Allmänt om stenhuggning Gammal traditionell stenhuggning i olika former har tillämpats för olika syften så länge människor permanent bott i vårt undersökningsområde - i vart fall sedan mitten av bronsåldern. Och teknikerna var inte nyutvecklade när de började tillämpas här. I högre liggande skogsområden i Storvretabygden har man tillämpat traditionell stenhuggning redan under sen stenålder. Och de teknikerna har naturligtvis människorna tagit med sig när de flyttade ut i lägre liggande fältmiljöer. Form och utseende på de huggna stenprodukterna kan ha varierat kraftigt under årtusenden (beroende på förändringar i religion och kosmologiska föreställningar, i hushållsaktiviteter, hantverksprocesser och byggnadsteknik. Men själva grundteknikerna var nog tämligen oförändrade över tid - kanske rent av långt in på 1800-talet. Vi har redan stött på några av de huggna stenprodukterna i den tidigare presentationen. Vi har där stiftat bekantskap med uthuggna och tillformade skyltblock, med den speciellt finfördelade stenen i skärvstenshögar och med den oftast osynliga huggna blocken i gravhögar och stensättningar. Ofta kilade man med mindre stenar i redan befintliga sprickor för att på så sätt spräcka upp block och mindre bergknallar. Men man kunde också kila i upptagna (ofta V-formade) klyvhål i intakt stenmaterial för att framkalla klyvsprickor. Det är fullt möjligt att man ibland kan ha använt träkilar, som begöts med vatten och därmed fick stor sprängkraft. Och naturligtvis kunde man använda värme- och köldpåverkan för att provocera fram sprickor i block och bergknallar- även om man då inte fick särskild god kontroll över sprickbildning och de framstyckade stenarnas form. När järnet introducerades i stenklyvningens tjänst fick det antagligen inledningsvis ingen revolutionernade effekt. Successivt övergick man till att använda järnkilar i stället för stenkilar. Och efterhand bytte man säkert ut bräckor av trä och horn mot bräckjärn . Och kanske började man så smått att hugga klyvhål och att putsa till stenytor med hjälp av järnmejslar.
Page 1 and 2:
Arbetsversion Från skogsklädd hö
Page 3 and 4:
Bild och text: Sven-Inge Windahl
Page 5 and 6:
Innehållsförteckning: I. Allmänt
Page 7 and 8:
I. Allmänt om undersökningsområd
Page 9 and 10:
III. En liten inledande landskapsor
Page 11 and 12:
Till höger om vägen - i kröken l
Page 13 and 14:
Det vackra fältlandskapet här vid
Page 15 and 16:
Det övre åkerfältet till vänste
Page 17 and 18:
Nedanför den blockrika kantzonen m
Page 19 and 20:
Här i övergångszonen mellan nedr
Page 21 and 22:
I slutet av skogspartiet finns ett
Page 23 and 24:
Här vid ekbackens västligaste pun
Page 25 and 26:
IV. Vårt undersökningsområde i f
Page 27 and 28:
Strandnivå för 5000 år sedan (un
Page 29 and 30:
Strandnivå för 3000 år sedan (un
Page 31 and 32:
Kap.1. Högar med skärvig sten Ock
Page 33 and 34:
En del skärvstenshögar består av
Page 35 and 36:
Samma hög av skärvsten med det n
Page 37 and 38:
I den lilla blockhögen här (med b
Page 39 and 40:
Röset med skärvig sten utgör en
Page 41 and 42:
Överdelen på det här blocket har
Page 43 and 44:
Gamla stentägtsblock med sprickor
Page 45 and 46:
I randzonen mellan skog och fält i
Page 47 and 48:
En bild av småskalig skärvig sten
Page 49 and 50:
Blockhög med lite större styckade
Page 51 and 52:
Om husgrundsplatåer På det långs
Page 53 and 54:
Här ser vi skärvstensröset nedan
Page 55 and 56:
Det är kanske ett önsketänkande
Page 57 and 58:
Om blockhögar med röjsten På fä
Page 59 and 60:
Vacker rundad blockkrets, där samt
Page 61 and 62:
Ett av de dubbade blocken i en vack
Page 63 and 64:
Man kan undra varför blocken i bil
Page 65 and 66:
Det stora blocket på bilden har et
Page 67 and 68:
Vacker stenplats i fältmiljön vid
Page 69 and 70:
Typisk samling av röjstensblock i
Page 71 and 72:
Översidan på det stora block, som
Page 73 and 74:
I granpartiet i sluttningen upp mot
Page 75 and 76:
De större blocken vid rönnbärsbu
Page 77 and 78:
Om andra blockhögar i fältmiljön
Page 79 and 80:
Samma blockhög på lite närmare h
Page 81 and 82:
Man kan kanske inte helt utesluta m
Page 83 and 84:
Det är kanske inte så förvånand
Page 85 and 86:
Bilden visar samma blockhög som p
Page 87 and 88:
Kap.5. Stensättningarna/högarna -
Page 89 and 90:
Och om vi nu bara tycker oss finna
Page 91 and 92:
Övergångszonen mellan skogsparti
Page 93 and 94:
På högens nordliga sida finns ett
Page 95 and 96:
Bilden visar högens stora toppbloc
Page 97 and 98:
I sprickorna sitter fortfarande kil
Page 99 and 100:
Det nedre impedimentet sett nerifr
Page 101 and 102:
Ofta smälter gravhög och naturlig
Page 103 and 104:
Bilden visar två större högar/st
Page 105 and 106:
Ytterligare en rund stensättning i
Page 107 and 108:
Ytterligare en bild på den topplac
Page 109 and 110:
Hög (samma som på föregående bi
Page 111 and 112:
Ytterligare en stensättning på l
Page 113 and 114:
Nedanför en stensättning i toppl
Page 115 and 116:
Samma kulle sedd på lite längre h
Page 117 and 118:
Möjligen markerar också det här
Page 119 and 120:
Markerande block högt upp i välvd
Page 121 and 122:
Markörsten, som står lite på sid
Page 123 and 124: Ytterligare en stensättning på ek
Page 125 and 126: Bilden visar ett litet impediment i
Page 127 and 128: Svårbedöd anäggning i kanten av
Page 129 and 130: Kap.6. Blockgravar I jämförelse m
Page 131 and 132: Block med mycket hugget småskaligt
Page 133 and 134: Nära blocket på föregående bild
Page 135 and 136: Vid en hastig blick ser man bara en
Page 137 and 138: Blockarrangemang där både småska
Page 139 and 140: Spännande pyramidformat block med
Page 141 and 142: Kap.7. Större skyltblock Vackert h
Page 143 and 144: Skyltblock från höglänt skogsmar
Page 145 and 146: Ett av de vackraste och mest storsk
Page 147 and 148: Bilden visar ett vackert och impone
Page 149 and 150: Vackert skyltblock i skogsmark inom
Page 151 and 152: Skyltblock från vårt undersöknin
Page 153 and 154: Samma block ur en annan synvinkel
Page 155 and 156: Ett av områdets vackraste skyltblo
Page 157 and 158: Här ser vi blocket med utblick mot
Page 159 and 160: Ytterligare en bild på blocket med
Page 161 and 162: Vackert skyltblock upplagd på andr
Page 163 and 164: Blocket (samma som på föregående
Page 165 and 166: Det intressanta borrhålet i närbi
Page 167 and 168: Vackert skyltblock placerat ganska
Page 169 and 170: Bilden visar den vackra uppallade s
Page 171 and 172: Det vackra röjstensmonumentet (i f
Page 173: Den gamla stenålderstraditionen at
Page 177 and 178: Större uppstickande bergknalle som
Page 179 and 180: Inslagen mindre sten i spricka på
Page 181 and 182: Huvudblocket i det huggna blockarra
Page 183 and 184: Bilden visar ett större borthugget
Page 185 and 186: Vackert block med en mittspricka so
Page 187 and 188: Kluvet block i skogspartiets kant m
Page 189 and 190: Vi har redan presenterat det här b
Page 191 and 192: Det är inte vanligt med reliefhugg
Page 193 and 194: Stort block i skogspartiet i anknyt
Page 195 and 196: När vi försiktigt skrapar undan l
Page 197 and 198: I ett område med högt liggande gr
Page 199 and 200: Det är svårt at tro att den märk
Page 201 and 202: Det är inte alltid som huggna sten
Page 203 and 204: Med lite bildredigering går det at
Page 205 and 206: Kap.9. Klyvplatser där klyvning sk
Page 207 and 208: Den manuella stenborrningstekniken
Page 209 and 210: Men det finns också något som tal
Page 211 and 212: Vid närmare påseende upptäcker m
Page 213 and 214: Blocket (samma som på föregående
Page 215 and 216: Det räcker med att gå fram och ly
Page 217 and 218: Långt ner på det stora blocket kl
Page 219 and 220: Vackert block placerat i norra dele
Page 221 and 222: När stenhuggningen skapar storskal
Page 223 and 224: Bilden visar en del av den långa b
Page 225 and 226:
Framför det kluvna originalblocket
Page 227 and 228:
Det är tydligt att blocket längst
Page 229 and 230:
Bilden visar den djupa klyvborränn
Page 231 and 232:
Ytterliggare borrkluvet stenmateria
Page 233 and 234:
Kring stenbrottet (se bild 177) fin
Page 235 and 236:
Vacker blockhög på den stora grä
Page 237 and 238:
På ett mindre block längst nere v
Page 239 and 240:
Bilden visar en av klyvborrännorna
Page 241 and 242:
Några jämförande borrännemonume
Page 243 and 244:
Den här uppställda stenskivan med
Page 245 and 246:
På en stenfylld verksamhetsyta i a
Page 247 and 248:
Om resta stenar Jag vet inte om det
Page 249 and 250:
Samma sten som på föregående bil
Page 251 and 252:
Antagligen kan vi också foga en re
Page 253 and 254:
Förlåt pippin, som råkade sätta
Page 255 and 256:
I gränsen mellan inäga och skog s
Page 257 and 258:
Markeringssten i område med flera
Page 259 and 260:
Kap.11. Annat I ett skogsparti neda
Page 261 and 262:
I den arkeologiska fyndletarrollen
Page 263 and 264:
Den stora öppna gräsytan i väste
Page 265 and 266:
Svårbedömd plats i ett område st
Page 267 and 268:
Kanske stenfiguren här i markytan
Page 269 and 270:
Ännu en spännande stenfigur på d
Page 271 and 272:
I det övre impedimentets östra de
Page 273 and 274:
Ibland kommer man av sig i utforska
Page 275 and 276:
Under en höstvandring i Grimsta Na
Page 277 and 278:
Andra presentationer Eftersom jag u
Page 279 and 280:
Bild och text: Sven-Inge Windahl, 2
Page 281:
I inägans kant - mellan skogsparti
show all

Från skogsklädd höjd till å-nära fält På jakt efter gammal kultursten i fältlandskapet Sven-Inge Windahl 2016

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?