Från skogsklädd höjd till å-nära fält På jakt efter gammal kultursten i fältlandskapet Sven-Inge Windahl 2016
Presentation i bild och text av gammal kultursten i fältlandskapet kring Årby, Storvretabygden,Uppland
Presentation i bild och text av gammal kultursten i fältlandskapet kring Årby, Storvretabygden,Uppland
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En del skärvstenshögar best<strong>å</strong>r av pyttes<strong>å</strong> stenskärvor. Men det finns ocks<strong>å</strong> exempel p<strong>å</strong> skärvstenshögar,<br />
som inneh<strong>å</strong>ller s<strong>å</strong> stora stenstycken att man snarare skulle vilja benämna dem för<br />
blockhögar. Merparten av högarna har skärvor av mellanstorlek. Och det finns ocks<strong>å</strong> en del högar, som<br />
har stenskärvor av mycket varierande storlek.<br />
Liksom annat stenmaterial i <strong>fält</strong>miljön kan naturligtvis skärvstenshögar ha blivit förem<strong>å</strong>l för<br />
röjningsinsatser och flyttats <strong>till</strong> andra platser, där de inte varit i vägen för ett expanderande jordbruk.<br />
S<strong>å</strong>dana förflyttningar kan naturligtvis ha medfört att högarna förlorat sin ursprungliga form och att<br />
stenstycken av olika storlek blandats med varandra.<br />
Vi vet inte heller med säkerhet om skärvstenen producerats genom eldp<strong>å</strong>verkan eller om den utsatts<br />
för eldp<strong>å</strong>verkan <strong>efter</strong> <strong>till</strong>verkningen. Klart är nog änd<strong>å</strong> att skärvstenen aldrig kunnat f<strong>å</strong> den enhetliga<br />
form och storlek som vi ser i m<strong>å</strong>nga högar, bara genom att block spruckit spontant genom<br />
upphettning. Materialet m<strong>å</strong>ste rimligtvis ha bearbetats genom traditionell stenhuggning och sorterats<br />
(antingen före eller <strong>efter</strong> en eldp<strong>å</strong>verkan). Det är ju möjligt att skärvstenshögarnas originalplaceringar<br />
bestämdes av <strong>till</strong>g<strong>å</strong>ng p<strong>å</strong> sten. Man högg helt enkelt ner ett större block eller en liten bergknalle helt<br />
eller delvis för att f<strong>å</strong> fram det styckade skärviga materialet. Och skärvstenshögen anlades sedan p<strong>å</strong><br />
blockets plats. Det fanns ju ingen anledning att g<strong>å</strong> över <strong>å</strong>n för att hämta vatten. Ibland kan man vid<br />
vissa skärvstenshögar se kvarst<strong>å</strong>ende delar av originalblock, som utsatts för stenhuggning.<br />
Men även om vi i m<strong>å</strong>nga avseenden har sv<strong>å</strong>rt att först<strong>å</strong> skärvstenshögarnas funktioner, s<strong>å</strong> vittnar de<br />
i vart fall om omfattande mänskliga verksamheter i <strong>fält</strong>landskapet under sen brons<strong>å</strong>lder och tidig<br />
järn<strong>å</strong>lder. De blir markörer för viktiga mänskliga aktiviteter i ett framväxande jordbrukssamhälle.
Change language