Från skogsklädd höjd till å-nära fält På jakt efter gammal kultursten i fältlandskapet Sven-Inge Windahl 2016
Presentation i bild och text av gammal kultursten i fältlandskapet kring Årby, Storvretabygden,Uppland
Presentation i bild och text av gammal kultursten i fältlandskapet kring Årby, Storvretabygden,Uppland
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Om resta stenar<br />
Jag vet inte om det finns n<strong>å</strong>gon allmängiltig definition p<strong>å</strong> resta stenar. Men jag kan göra ett<br />
försök att framställa min egen kriterieversion. Eftersom det handlar om resta stenar. s<strong>å</strong> utesluts<br />
naturligtvis de skyltstenar som <strong>till</strong>huggits ur markfasta block, som alltid funnits p<strong>å</strong> platsen. De<br />
resta stenarna ska vidare vara högresta och smäckra. Det innebär bl.a. att <strong>höjd</strong>en ska<br />
överglänsa bredden vid basen väsentligt. De har med andra ord en hög tyngdpunkt och<br />
behöver alltid en fästning i marken för att kunna st<strong>å</strong> upprätt. Oftast är de ganska prydligt<br />
<strong>till</strong>huggna och har en huggyta p<strong>å</strong> alla sidor. Därigenom skiljer de sig fr<strong>å</strong>n uppställda block och<br />
grovhuggna stenstycken, som kan ha utplacerats redan under sen sten<strong>å</strong>lder men som ibland<br />
kan vara strängstenar i skiftesgränser. De resta stenarna är inte placerade i rösen och skiljer sig<br />
därför fr<strong>å</strong>n rösade gränsstenar. De resta stenarna är stadigt fastsatta i marken och är inte<br />
uppallade eller uppsatta p<strong>å</strong> n<strong>å</strong>got stenpodium. De skiljer sig därför fr<strong>å</strong>n de stenkategorier som<br />
jag ibland brukar kalla uppallade block och podiestenar. Med den här definitionen kan de<br />
<strong>till</strong>höra vilken tidsperiod son helst. Och en hel del gravstenar p<strong>å</strong> v<strong>å</strong>ra kyrkog<strong>å</strong>rdar skulle platsa<br />
in. De första stenarna som fyller de här kriterierna dyker i Storvretabygden först upp i<br />
brons<strong>å</strong>ldersmiljön - ofta i anknytning <strong>till</strong> stensättningar och högar. Men de har kanske sin<br />
storhetsperiod under <strong>å</strong>rhundradena kring Kristi födelse (vi stöter p<strong>å</strong> en del praktexemplar p<strong>å</strong><br />
Östa<strong>å</strong>sen och i <strong>fält</strong>mark utanför ett skogsparti i Vallby) för att <strong>å</strong>terkomma med en relativt sen<br />
runstensv<strong>å</strong>g under 1000-talet.
Change language