Från skogsklädd höjd till å-nära fält På jakt efter gammal kultursten i fältlandskapet Sven-Inge Windahl 2016
Presentation i bild och text av gammal kultursten i fältlandskapet kring Årby, Storvretabygden,Uppland
Presentation i bild och text av gammal kultursten i fältlandskapet kring Årby, Storvretabygden,Uppland
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ett annat perspektiv p<strong>å</strong> gravanläggningarna<br />
Det finns kanske ett försvar för den ofullständiga och kanske rentav oproffsiga framställningen av<br />
gravanläggningarna i det här avsnittet. Jag har egentligen aldrig haft avsikten att fokusera p<strong>å</strong> gravarnas<br />
typologi eller kronologi. Jag har inte heller haft för avsikt att via gravarnas former och inneh<strong>å</strong>ll redovisa<br />
brons<strong>å</strong>ldersföreställningar om religion och kosmologi Jag har inte heller studerat dem för att berätta om<br />
den d<strong>å</strong>tida befolkningens uppn<strong>å</strong>dda niv<strong>å</strong>er kulturellt och materiellt. För mig har gravarna istället främst f<strong>å</strong>tt<br />
utgöra tecken p<strong>å</strong> <strong>gammal</strong> och intressant stenhantering. P<strong>å</strong> samma sätt som man <strong>till</strong> husbehov högg sten i<br />
hagmark och skogsmark för 150 <strong>å</strong>r sedan för att använda <strong>till</strong> husgrunder, jordkällare, portstolpar och<br />
mycket annat har man för flera tusen <strong>å</strong>r sedan styckat och format sten för användning vid uppförandet av<br />
stensättningar och högar. Uppförandet av de stenstinna gravanläggningarna kräver mängder av husbehovsstentägter<br />
i block och bergknallar i grannskapet. Sp<strong>å</strong>ren av dess stentägter finns rimligen <strong>till</strong> stor del<br />
kvar i <strong>fält</strong>landskapet. Och genom dessa kan vi f<strong>å</strong> en bild av hur <strong>gammal</strong> stenhuggning utfördes under<br />
brons<strong>å</strong>lder och järn<strong>å</strong>lder. Omfördelningen av avsevärda mängder sten i <strong>fält</strong>landskapet väntade inte p<strong>å</strong><br />
1900-talet effektiva stenvagnar. Redan under brons<strong>å</strong>lder och järn<strong>å</strong>lder omfördelas stora stenvolymer fr<strong>å</strong>n<br />
sin ursprungliga platser i <strong>fält</strong>landskapet <strong>till</strong> gravanläggningarna. Det innebär först<strong>å</strong>s att gravanläggningas<br />
uppförande märkbart har p<strong>å</strong>verkat stenfloran i <strong>fält</strong>landskapet.<br />
Sedan finns det kanske en röjningsaspekt kopplad <strong>till</strong> anläggningar av gravar med ett stort steninneh<strong>å</strong>ll.<br />
Samtidigt som man behövde sten <strong>till</strong> gravarna fanns ocks<strong>å</strong> ett behov av att röja undan sten, som stod i<br />
vägen för olika aktiviteter. Och vad var d<strong>å</strong> lämpligare än att sl<strong>å</strong> tv<strong>å</strong> flugor i en smäll. Samtidigt som man p<strong>å</strong><br />
ett storslaget sätt v<strong>å</strong>rdade sig om de döda fick man en hälsosam röjning av <strong>fält</strong>landskapet. Anläggningen<br />
av avgränsande stensträngssystem har ocks<strong>å</strong> krävt mycket sten och kan ha medfört liknande stenröjningar.<br />
Men här i <strong>fält</strong>landskapet vid Årby s<strong>å</strong> ser jag faktiskt inga sp<strong>å</strong>r <strong>efter</strong> stensträngar. Anledningen <strong>till</strong> det kan<br />
nog vara värd att fundera närmare över.