2016 kompl

More documents

Recommendations

Info

INDIANKLUBBEN LONG WOLFs TRAGISKA ÖDE av PETER DORCH 18 I slutet på 1800-talet var livet i de olika siouxreservaten tufft. Människorna där levde i en utbredd fattigdom och brottades dagligen med svält och sjukdomar. Avsaknaden av en positiv framtidstro var nästan total bland dessa människor. Men det fanns dock en väg som endast ett fåtal män kunde välja för att leda bort dem och deras familjer från den svåra situationen i reservatet. De kunde nämligen låta sig bli värvade av den lokala indianpoliskåren i reservatet. Då utrustades man med en häst, en uniform, vapen och framförallt en regelbunden inkomst. Visserligen var man då tvungen att lämna sin egen kultur för den amerikanska. Indianpoliserna tvingades att klippa håret kort bära uniform och leva som en vit man och bekämpa sin egen kultur. Det fanns faktiskt ytterligare en möjlighet för ett familjeöverhuvud att radikalt förändra sin familjs livssituation, nämligen att tacka ja till ett erbjudande att delta i någon av de otaliga vilda västernshower som hade blivit populära under 1880-talet. En sådan show var ett kringresande cirkusliknande artistsällskap som uppträdde på en utomhusarena med ett blandat och spännande innehåll. Deltagandet av livs levande indianer var ett måste i dessa shower. Den mest kända av dem alla var Buffalo Bill’s Wild West. Indianens roll i Buffalo Bill´s Wild West var viktig. Indianerna behandlades väl och fick samma lön som alla de andra deltagarna. Indianmännen fick även lov att ta med sig sina familjer. Det var framför allt pawnee- och siouxindianer som stod för det indianska inslaget i Buffalo Bill’s Wild West. Indianernas roll var att visa upp deras ridskicklighet i halsbrytande race och iscensätta berömda strider genom att utföra låtsasattacker mot vita. Indianerna i Buffalo Bill´s Wild West bar alltid sina bästa kläder och var krigsmålade. Det var amerikanen William Fredrick Cody som uppfann Buffalo Bill’s Wild West. Under sin livstid försörjde sig Cody på flera olika sätt. Han var buffeljägare, spejare åt den amerikanska armén, ponyexpressryttare, cirkusdirektör och författare. Han blev känd för allmänheten under den tid då han arbetare som buffeljägare för att skaffa mat åt järnvägsarbetare i Kansas. Hans skicklighet som buffeljägare gav honom smeknamnet Buffalo Bill. William Fredrick Cody är ändå mest känd för att ha startat Buffalo Bill’s Wild West som turnerade först i USA och sedan i Europa från 1883 till 1913. Genom denna cirkusshow önskade Cody bevara västernkulturen som han hade växt upp med och älskade. Buffalo Bill’s Wild West gick ut på att återskapa västerns historia genom att visa upp skarpskyttar, hästkapplöpningar och spela upp jaktscener och indianstrider. En föreställning kunde pågå i fyra timmar och innehålla upp till ett tusen deltagare, som kofösare, spejare, indianer, militärer och mexikaner. Sitting Bull, Wild Bill Hickok och Annie Oakley var några av de kända personer som deltog i cirkusen. År 1887 tog Buffalo Bill sin föreställning över Atlanten till Europa. Med tiden blev det hela åtta besök i Europa. Den första säsongen där blev en dundersuccé då man uppskattar att en miljon människor såg föreställningarna. Logistiken var imponerande med dagen mått mätt. I slutet av 1890-talet bestod Buffalo Bill´s Wild West av 500 deltagare och anställda, bland annat 25 cowboys och 12 cowgirls och 100 indianer, män kvinnor och barn. Alla blev serverade tre varma mål mat om dagen. Man producerade egen elektricitet och hade till och med en egen brandkår. Deltagarna levde i tält som stod i långa rader på en gigantisk lägerplats. En av flera prärieindianer som anställdes av Cody var en mindre känd oglalasioux som hette Long Wolf. Det enda vi känner till om hans ungdom och tidigare liv är att han föddes i början på 1830-talet. Första gången hans namn nämns i historien är 1870 då han ingick i Red Clouds oglaladelegation på 19 hövdingar som reste till Washington D C. Vid besöket i huvudstaden var Long Wolf en erfaren man och av just den anledningen hade han sedan länge varit ledare för en grupp familjer som ingick i Wagluhebandet. Detta band kallades även för Loaferbandet och var ett av sju band inom oglalastammen. Den här lite speciella gruppen av människor som ursprungligen utgjordes av både oglala- och brulésiouxer som hade vistats längs Plattefloden och försörjde sig på att tigga från förbipasserande vita emigranter. Som krigare hade Long Wolf utmärkt sig väl i strid och sårats vid minst fyra tillfällen. Det sägs att han deltog i striden vid Little Bighorn sommaren 1876 även om det inte finns belägg för det. Buffalo Bills dragplåster i Europa var en annan oglala som hette Red Shirt. Han var en ansedd medlem i Wagluhebandet. När det stora Siouxreservatet skapades 1868 flyttade Red Shirt och hans folk dit och blev reservatsindianer. Red Shirt var en framstegsvänlig siouxledare. År 1877 skickade han iväg sina barn till den nystartade indianskolan i Pennsylvania. Året därefter ingick han i en delegation som reste
INDIANKLUBBEN till Washington D C med Red Cloud i spetsen. Sju år senare anställde Cody Red Shirt för att då tillsammans med andra oglalasiouxer följa med på turnén till Europa. Den brittiska pressen föll för Red Shirts vackra drag och ståtliga hållning och han blev därför ofta intervjuad och ofta fotograferad. Long Wolf började uppträda med Buffalo Bill’s Wild West redan 1886 och fortsatte att arbeta för Cody fram till sin död 1892. Anställningen i Buffalo Bill’s Wild West var säsongsbetonad och när Long Wolf inte var ute på turné levde han ett normalt liv i Pine Ridgereservatet. När indianerna reste hem efter en avslutad säsong blev de tilldelade civila kläder. Long Wolf tog emot klädesplaggen men bar dem aldrig och tillät inte heller någon av hans familjemedlemmar bära dem. Han rullade ihop dem i en filt och reste hem i sina traditionella kläder. Idag skulle vi kalla Long Wolf för flexibel då han försörjde sig som skådespelare i Buffalo Bill’s Wild West men även som polis i Pine Ridgereservatets indianpoliskår. Han var alltså tvungen att ha två arbeten för att försörja familjen. När Buffalo Bill’s Wild West gav sig ut på ytterligare en turné säsongen 1892 var Long Wolf och hans familj en av deltagarna. Familjen bestod av hustrun Wants, dottern Lizzie och två yngre barn som vi inte vet namnen på. Man reste enbart runt i Storbritannien och avslutade med ett sex månaders uppträdande på olika platser i London. Uppträdandet för drottning Victoria var höjdpunkten den säsongen. När Buffalo Bill’s Wild West uppträdde vid Earl’s Court i London var läkaren Maitland Coffin anställd som husläkare. I en intervju med Londontidningen Star berättade Coffin att en indian nyligen hade avlidit. Indianen han syftade på var Long Wolf som i lägret vid Earl’s Court hade börjat känna sig krasslig. Den 5 juni togs han in på St. George’s Hospital där man konstaterade att han led av lunginflammation. Long Wolf kom ju från en annan kontinent och hade därför inget försvar mot den lokala bakteriefloran som fanns i London på den tiden. Därför drabbades han extra hårt och dog endast sex dagar efter att han kom in på sjukhuset. Long Wolfs sista önskan var att få återvända hem och bli begraven på prärien. Men så blev det inte. Eftersom hustrun Wants hade noterat på resan över Atlanten till Europa att man begravde döda till havs ville hon inte ta med sig Long Wolfs kropp på resan hem. Hon var naturligtvis rädd för att den då skulle kastas överbord så fort de kom ut på öppet hav. Så klockan 10.30 den 13 juni 1892 begravdes Long Wolf på West Brompton kyrkogård i östra London. Gravplatsen hade William Cody köpt för 23 pounds och 3 shillings vilket visade på att han brydde om sin personal. Indianer som skadades eller blev sjuka fick den bästa läkarvård de kunde få. De som var allvarligt sjuka eller skadade och därför inte kunde fortsätta turnerandet skickades hem. Två månader efter Long Wolfs begravning öppnades hans grav så att en liten kista kunde placeras ovanför hans kista. Den innehöll kroppen av en 20 månader gammal indianflicka som hette White Star vars föräldrar uppträdde i Buffalo Bill’s Wild West. Den lilla flickan hade avlidit av ett fall från en häst. Efter flickans begravning restes ett stenkors med inskriptionen: Chief Long Wolf, North American Indian with Buffalo Bill’s Wild West Co. Died June 11th, 1882, aged 59 years. Also Star, Who died August 12th, 1892, aged 20 months. I mitten av korset var en varg utmejslad efter Long Wolfs speciella önskemål. Hans dotter Lizzie mindes flera år senare och berättade att Long Wolf anade att han skulle dö och gjorde därför en teckning som föreställde en varg som han ville skulle pryda hans gravsten. Innan 1892 års säsong var över bestämde sig några av Long Wolfs indianvänner med Red Shirt i spetsen att besöka hans grav. Så här skrev en Londontidning om händelsen: ”En grupp indianer till häst som var klädda i sina allra finaste munderingar kom till Brompton’s kyrkogård för att besöka Long Wolfs grav. Long Wolf var en känd indianhövding som hade begravts där i juni 1892. Gruppen leddes av Red Shirt som var hövding över siouxstammen och som hade närvarat vid Long Wolfs begravning. Han har besökt vårt land vid två tidigare tillfällen och 1887 blev han introducerad inför drottning Victoria. När gruppen kom fram till graven satt de av och satte sig på huk i en halvcirkel framför graven. Bara Red Shirt stod upp. Efter en kort tids tystnad påbörjade Red Shirt ett tal på sitt eget språk. Han berättade att Long Wolf hade varit en modig och värdefull ledare. Han hade först stridit mot den vite mannen och dödat många av dem men därefter hade han blivit god vän med dem. Han hade då arbetat som kurir och spejare åt den vite mannen och utsatt sig för stor fara många gånger. När de andra siouxerna hörde om hans krigsbragder tog de fjädrar från sina fjäderbuskar och lade dem på graven som ett bevis på att en modig man låg begravd där. Man tände sedan en fredspipa som alla rökte ur. Under tiden passade Little Bull på att lägga ett paket med mat på graven och berättade att den store Anden hade bett honom att förse Long Wolf med mat för hans resa till den andra sidan. När man hade rökt klart reste sig männen och började sjunga en dödssång så ljudligt att alla andra som besökte kyrkogården kunde höra 19
Page 1 and 2: INDIANKLUBBEN VOLYM 36 NUMMER 1 VÅ
Page 3 and 4: INDIANKLUBBEN THE REVENANT - HISTOR
Page 5 and 6: INDIANKLUBBEN det var Hugh Glass We
Page 7 and 8: INDIANKLUBBEN grupp. Han satte Jed
Page 9 and 10: INDIANKLUBBEN ASHLEY ÖVERGER FLODE
Page 11 and 12: INDIANKLUBBEN sin allra första utf
Page 13 and 14: INDIANKLUBBEN mera. Här stannade h
Page 15 and 16: INDIANKLUBBEN "Fitzgerald är inte
Page 17 and 18: INDIANKLUBBEN Fitzgerald fanns. Och
Page 19 and 20: INDIANKLUBBEN Det enda som störde
Page 21 and 22: INDIANKLUBBEN 7:e mars Ashleys andr
Page 23 and 24: INDIANKLUBBEN ingen hade anmält si
Page 25 and 26: INDIANKLUBBEN VOLYM 36 NUMMER 2 SOM
Page 27 and 28: INDIANKLUBBEN SITTING BULLS BESÖK
Page 29 and 30: INDIANKLUBBEN den märkliga maskine
Page 31 and 32: INDIANKLUBBEN man två döttrar. Lu
Page 33 and 34: INDIANKLUBBEN dock missnöjd med re
Page 35 and 36: INDIANKLUBBEN RED CLOUD’s KRIG -
Page 37 and 38: INDIANKLUBBEN vande typen som garde
Page 39 and 40: grep en vagnfora med timmer från s
Page 41: INDIANKLUBBEN den åsrygg där Boze
Page 45 and 46: INDIANKLUBBEN HUR BETRAKTAR VI INDI
Page 47 and 48: INDIANKLUBBEN de. Deras mönster ä
Page 49 and 50: INDIANKLUBBEN SPECIALNUMMER OM DRAM
Page 51 and 52: INDIANKLUBBEN STRIDEN VID CRAZY WOM
Page 53 and 54: INDIANKLUBBEN han dagen därpå med
Page 55 and 56: INDIANKLUBBEN vände sig till löjt
Page 57 and 58: INDIANKLUBBEN ton satte nästan and
Page 59 and 60: INDIANKLUBBEN ry B. Carrington. Pl
Page 61 and 62: INDIANKLUBBEN Jim Bridger kände en
Page 63 and 64: INDIANKLUBBEN än en allvarligt men
Page 65 and 66: INDIANKLUBBEN Väl framkomna lämna
Page 67 and 68: INDIANKLUBBEN sedan åt Daniels att
Page 69 and 70: INDIANKLUBBEN "Löjtnanten behöver
Page 71 and 72: INDIANKLUBBEN gruset alldeles utanf
Page 73 and 74: INDIANKLUBBEN "Siouxindianens ansik
Page 75 and 76: INDIANKLUBBEN Menige William Wallac
Page 77 and 78: INDIANKLUBBEN VOLYM 36 NUMMER 4 VIN
Page 79 and 80: INDIANKLUBBEN FETTERMAN-MASSAKERN I
Page 81 and 82: INDIANKLUBBEN ken längs Bozemansp
Page 83 and 84: INDIANKLUBBEN nad. Det var alltså
Page 85 and 86: INDIANKLUBBEN att hjälpa honom. De
Page 87 and 88: INDIANKLUBBEN så fort löjtnant Br
Page 89 and 90: INDIANKLUBBEN för Carrington för
Page 91 and 92: INDIANKLUBBEN 6 december, 1866 Ett
Page 93 and 94:
INDIANKLUBBEN svarade han på Carri
Page 95 and 96:
INDIANKLUBBEN 19 och 21 december Dr
Page 97 and 98:
INDIANKLUBBEN skulle gå till väga
Page 99 and 100:
INDIANKLUBBEN vaktade de nu vad som
Page 101 and 102:
INDIANKLUBBEN Carrington Fetterman
Page 103 and 104:
INDIANKLUBBEN någon aktivitet där
Page 105 and 106:
INDIANKLUBBEN kunna bli ett lätt b
Page 107 and 108:
INDIANKLUBBEN kroppar hittades när
show all

2016 kompl

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?