O-Ringentidningen, Nr 1 2024

TEXT ANDREAS DAVIDSSON FOTO PRIVAT
Lena och Jakob analyserar O-Ringenterrängen
1
När O-Ringen kommer till
Smålandskusten kommer tävlingarna
avgöras i en terränglåda som är
relativt okänd för stora delar av
orienteringssverige. Det kommer
bland annat att bjudas på hög fart,
teknisk orientering, höjdformationer,
detaljrika kartor och utmanande
men rolig orientering.
Vi har satt två av områdets mest meriterade
orienterare med stor lokalkännedom, tidigare
elitorienterarna Jakob Lööf och Lena
Eliasson-Lööf, på att analysera terräng och
kartor ur ett orienteringstekniskt perspektiv
– för att ni som deltagare ska kunna komma
så väl förberedda som möjligt.
Hur skulle du beskriva terrängen
för någon som aldrig varit där?
– Det första jag tänker på är hög fart och
teknisk orientering i för det mesta öppna
skogar. Med några undantag är det inte
särskilt kuperad terräng utan relativt
flacka skogsmarker, svarar Jakob Lööf som
till vardags jobbar som klubbutvecklare
i Västerviks OK, som är en av många
arrangörsklubbar. Hans klubbkompis, till
lika fru, Lena Eliasson-Lööf fyller snabbt i:
– Jag skulle säga att det är god sikt
och möjlighet att cruisa i stråk med god
ETAPP 1, MEDELSVÅR (JAKOB LÖÖF)
Mycket i valet av vägval handlar, som vi tidigare varit
inne på, vad man är trygg i att läsa av i terrängen
och hur duktig man är på att följa kompassriktningen.
På denna sträcka kan man tänka sig att det röda
vägvalet förenklar orienteringen inledningsvis då den
stora sankmarken tillsammans med höjden till höger är
två stora och tydliga terrängföremål. Sista femtedelen
av sträckan blir det mer utmanande då man behöver
byta riktning en aning och dessutom kliva upp några
höjdmeter för att få den, antagligen, tydliga öppna
höjden kort innan kontrollen. Det är även en relevant
punkt att passera på slutet av sträckan för de andra
två vägvalen som genomförs något rakare och med
andra terrängpassager. Dessa vägval innebär att
större fokus läggs på kompassriktningen samt att
passera de föremål på vägen som sticker ut/upp, dvs.
det som är enklast att se längs vägen för att bekräfta
att man är rätt. Det blåa kan ge mer bekräftelse via
kartans svartbild medan det gröna är kortast väg mer
större fokus på kurvbilden.
löpbarhet, exempelvis på gulhöjder. Hamnar
man i sådana stråk är det svårt att inte le lite
för sig själv.
Det blir stor skillnad mot fjolårets
fjällterräng med andra ord. Kanske raka
motsatsen till och med. Kartorna närmast
kusten är ofta detaljrika med många små
höjdformationer mixat med sankmarker
som skapar intensiv orientering. Alla
deltagare med tävlingsambitioner kommer
ställas inför att orientera i terräng som vid
många tillfällen bjuder in till hög fart men
på detaljrika kartor, ofta tack vare öppna
skogar och inte allt för mycket motstånd
på marken. Själva kustterrängen skiljer sig
en hel del mot terrängen för de två första
etapperna som går en bit inåt landet.
– Etapperna inåt landet känns skogarna
mer typiskt småländska och jag tror att det
kan upplevas tuffare fysiskt där också, fyller
Lena Eliasson-Lööf i, som är uppväxt i just
Småland och van vid terrängen.
Vad tror ni om sommarens O-Ringentävlingar?
– Det är som sagt fin terräng med bra
kartor, vilket för mig är det väsentliga
med O-Ringen. Dessutom är många av
arrangörsföreningar vana att arrangera större
tävlingar med SOK Viljan i spetsen, så det
finns goda förutsättningar för välorganiserade
tävlingar. Jag tror att många som genomför
årets O-Ringen kommer summera veckan
med utmanande men rolig orientering,
svarar Jakob.
1
"Valet av vägval
handlar om vad
man själv är trygg
i att läsa av
i terrängen"
Utmaningar i terräng och orientering
Även om stora delar av skogarna är öppna
ska man komma ihåg att det även finns delar
med tätare skogspartier.
– Egenskapen att kunna anpassa farten
är viktig, oftast pratar man om att sänka
farten där det krävs för att orientera rätt,
men jag vill påstå att det även är av vikt att
kunna öka tempot där det finns möjligheter,
förklarar Jakob.
Har man koll på sin orientering och
genomför sina vägval via de passagepunkter
man valt ut känns orienteringen lätt här,
däremot om ett misstag uppstår kan det ta
tid att förstå var man befinner sig. Det vill
säga att översätta det man ser i skogen till
kartbilden kan vara en utmaning. Det på
grund av att mycket ser likadant ut och att
höjdformationer inte alltid är så stora.
– En utmaning är att inte underskatta
terrängen och slarva med kartläsningen. Det
är en konst att orka läsa kartan hela tiden
för att se till att välja de bästa löpstråken och
inte bara lockas till att köra kompassen och
slarva bort tid på att springa i tyngre/långsammare
stråk, fyller Lena i.
Ungdomar och motionärer
O-Ringen är framförallt en folkfest och för
de allra flesta deltagarna handlar det om att
ta sig runt fem etapper på ett så bra sätt som
möjligt. För våra yngre deltagare handlar det
ofta om att ”se och lära” för framtiden. Varje
O-Ringen är unikt och ger nya erfarenheter
ETAPP 1, SVÅR (JAKOB LÖÖF)
En något längre sträcka där det blå är
säkert och flackt via bäcken men något
tätare skog som kan sänka farten en aning.
Avslutningen nedanför de två, stora, höjdåsarna
samt sänkan emellan ger bra stöd
in mot kontrollen. Ett vägval som inte kräver
att man tar särskilt många höjdmeter.
Det gröna vägvalet inleder liknande via
bäcken för att sedan korta ner löpvägen
mer rakt på. Det blir en del höjdkurvor
extra och dessutom med mer krävande
kartläsning och kompassriktning, framförallt
den andra och sista höjdpassagen
i sitt orienterande. Självklart vill många
ungdomar även lyckas med sin orientering
och sina egna mål. Men vad är då viktigt just
för denna deltagargrupp för att lyckas på
Smålandskusten.
Finns det något speciellt
för ungdomar att tänka på?
– Vid hällmarker är det ibland svårt att följa
stigar och om du ska lämna en ledstång så
är det bra om du känner att du kan pricka av
en tydlig punkt om du ska in i ett flackt eller
mer diffust område, tar Lena Eliasson-Lööf
upp som en viktig del.
– Det finns ofta mycket detaljer på
kartorna och det är inte alltid lätt att
urskilja vilka detaljer som är utmärkande
i terrängen, fortsätter Jakob. Det gäller att
förenkla orienteringen med extra tydliga
passagepunkter och däremellan vara mycket
noggrann med kompassriktningen. Har man
stora ambitioner med sitt deltagande kan det
vara läge att testa någon träningsbana dagarna
innan för att hitta ”sina” passagepunkter
i just denna typen av terräng. Ställ dig då
gärna frågan: Vad är det jag tycker utmärker
sig i skogen?
Även för motionärer handlar O-Ringen
mycket om att anpassa orienteringen till
sitt eget kunnande, för att klara av olika
utmaningar under de olika etapperna. Är
man ovan att läsa på höjdkurvor och mindre
detaljer kan det vara läge välja lite längre
där höjden uppe på är flack med enbart
små detaljer, den gula höjdåsen är nog en
skön bekräftelse inför kontrolltagningen.
Vill man ha en snällare och kanske även
en något enklare ingång till kontrollen
kan man tänka sig att gå mer söder om
strecket. Inledningen blir något tuffare
via passage av ett par höjder och en del
löpning i sankmarken. Däremot känns
avslutningen längs det flacka partiet
nedanför stora höjden lockande, detta
val kan bjuda in till något högre fart med
säkrare orientering stora delar av sträckan.
löpväg för att ta sig fram med större säkerhet
via extra tydliga passager.
– Undvik att ge dig iväg från en kontroll
utan en tydlig plan om vilka punkter du vill
passera på väg mot nästa kontroll, tipsar
både Jakob och Lena. Är det svårt att identifiera
en tydlig punkt kan ett tips vara att
kombinera flera terrängföremål som ligger
inom synhåll från varandra.
Vägval och tekniska verktyg
En viktig del i orienteringen och en
O-Ringenvecka är att ta kloka och bra
vägval. Både för att kunna ta kontrollerna på
ett så säkert sätt som möjligt, men även för
att disponera orken under hela veckan.
Hur ska man tänka rent generellt vid olika
vägvalsbeslut i denna typen av terräng?
– Med några undantag för de första två
etapperna misstänker jag att många nog kan
tjäna på att inte fundera allt för mycket utan
istället välja så kort väg som möjligt mellan
kontrollerna. Med så kort väg som möjligt
menar jag då att identifiera de punkter man
är trygg med att se i skogen och se till att
passera dessa. Är man trygg med att läsa på
till exempel mindre höjdformationer och
små sankmarker är det inte säkert att löpvägen
behöver bli så särskilt mycket längre än
vad banan mäter fågelvägen, svarar Jakob.
Och Lena är inne på samma spår, men
vill även lyfta fram möjligheten att springa
» Fakta JAKOB OCH LENA
Namn: Jakob Lööf.
Ålder: 38 år .
Familj: Fru Lena Eliasson-Lööf och sönerna
Hampus och Kasper Lööf.
Yrke: Klubbutvecklare i Västerviks OK.
Moderklubb: Pan-Kristianstad.
Största framgång i skogen: Växlade först
efter långa natten på 10Mila 2008.
Bästa O-Ringenminne: Stämningen vid
Elitsprinten i Boden 2013 där jag lyckades
placera mig bra (3:a), med många tusen
i publiken både längs med banan och på
läktaren vid målet.
Bästa tips inför O-Ringen Smålandskusten:
Packa med badkläder och kom ihåg att njuta
av fin orientering.
Namn: Lena Eliasson-Lööf.
Ålder: Fyller 43 år under O-Ringen.
Familj: maken Jakob Lööf och sönerna
Hampus och Kasper Lööf.
Yrke: Lärare i Hem- och Konsumentkunskap
år 6–9.
Moderklubb: Nässjö OK.
Orienteringsbakgrund: Landslagslöpare under
2005–2016 med flertalet VM och EM-medaljer
på meritlistan. Vunnit 10Mila tre gånger
och Venla två gånger med Domnarvets GoIF.
Största framgång i skogen: Jättesvårt. Men
det är nog ändå 10Mila i Rosersberg 2008
som var min mest imponerande insats. Jag
förstod nog tyvärr inte där och då hur bra jag
var den dagen. (Jag drabbades kort därefter
av en stroke så jag hann aldrig riktigt ge mig
själv cred för den insatsen.)
runt om man känner att man behöver. Detta
är något som kan vara lönsamt särskilt om
man är lite osäker på den här terrängtypen,
då kan det löna sig att välja tydligare och
säkrare punkter och ledstänger men med
längre löpväg.
32 O-RINGENTIDNINGEN NR 1 • 2024 O-RINGENTIDNINGEN NR 1 • 2024 33