Citizen schein 2a utgavan intro - Kungliga biblioteket

mans pretentioner genom att i ”dämonregissörens”
filmer betona den glättiga ytan framför deras föregivna
djup(sinne). Bergman hämnades naturligtvis;
bland annat genom rollfiguren Vergérus i Ansiktet
från 1958. Med sin rationella avsky för det oförklarliga
är medicinalrådet Vergérus helt medvetet modellerad
efter Harry Schein. 6
Vid tiden för Ansiktet var Harry Schein och
Ingrid Thulin gifta sedan ett par år, och som flitigt
använd Bergmanaktris ingick både Thulin och
hennes make i auteurens trollkrets. Genom Thulin
(får man förmoda), och i takt med att Schein och
Bergman – på fundamentalt olika sätt – kom att
bära den svenska filmen på sina axlar, avtog antagonismen
dem emellan. De blev vänner, och snart
nära sådana med återkommande telefonsamtal på
söndagar. Det privata förhållandet mellan Schein
och Bergman är intressant ur mer än ett skvallerperspektiv.
Under de politiska vindkantringarnas
60-tal kommer både socialdemokraten Schein och
Ingmar Bergman – ”vår andes dalahäst i världen”,
som Bo Widerberg elakt kallade honom i debattboken
Visionen i svensk film (1962) – att misstänkliggöras
på ideologisk grund. Kanske fungerade deras
vänskap som en ömsesidig belastning i kritikernas
ögon.
Just den laddade relationen till den så kallade
”filmvänstern” upptog stora delar av Harry Scheins
medvetande mot slutet av 60-talet – åtminstone om
man skall tro hans efterlämnade papper. Otaliga
konflikthärdar framträder såväl i privat korrespondens
som i debattartiklar från tiden. Den avhandlas
också retrospektivt i de självbiografiska böckerna,
som när Schein redan 1970 i boken I själva verket
(där de första sju åren med filmreformen sammanfattades)
ger meningsutbyten med Widerberg, Jan
Myrdal, Carl Henrik Svenstedt eller Stefan Jarl
stort utrymme. 7 Dessa cinematiska konflikter handlade
bland annat om kritik mot oegentligheter i
samband med medelstilldelning, om favorisering,
om kritik mot institutets samsyn med en privatkapitalistisk
filmbransch – samt inte minst om mot-
stånd mot den elitism som många såg prägla kvalitetsfilmsbegreppet.
Framför allt var det den stora
grupp fria filmare som Schein ibland kallade ”extremvänster”,
ibland ”nymarxister”, som stod för
hårda angrepp mot honom och ”hans” institut. En
stor del av kritiken kom från föreningen Film-
Centrum, som i slutet av 60-talet sökte inrätta ett
alternativt forum för produktion och distribution
av kortfilm och dokumentärfilm. Tanken med Film-
Centrum var att etablera en fri plattform för filmskapande
och filmvisning, utan politiskt inrättade
kvalitetskrav och branschkontakt. Stödet från Filminstitutet
uteblev dock och Harry Schein utmålades
som ett diktatoriskt hot mot den demokrati som
föreningen med sin brett in- och utåtriktade verksamhet
menade sig stå för.
Under 70-talet fortsatte kritiken mot Harry
Scheins sätt att leda Filminstitutet. Han var efter en
omorganisation 1970 visserligen inte längre VD,
utan arbetande styrelseordförande, vilket i praktiken
dock utgjorde en fortsättning och förlängning av
hans maktposition. Svenska Filminstitutet hade vid
decennieskiftet invigt ett nytt filmhus med bibliotek,
filmateljéer och biografer, och medfinansierat
en filmprofessur vid Stockholms universitet. Ändå
var det uppenbart (också för Schein) att det inte
längre gick att se den nationella filmpolitiken som
en framgång. Antalet producerade filmer i landet
blev färre igen, biograferna tappade åskådare, filmerna
ansågs allmänt sämre, och många av de projekt
som institutet samproducerade – man tog numer
också en mer aktiv roll som filmproducent – sveks
följaktligen av både publik och kritik. Leif Furhammar
beskriver träffande perioden mellan 1972 och
1982 som ”konturlösa år”. 8
1970-talet var en tid där fler fält än filmens upplevde
ett slags kulturell baksmälla efter det föregående
decenniets samtidspolitiska explosion. Bristen
på dynamik i filmkulturen var påtaglig och kom
på olika sätt att prägla Harry Scheins sista tid vid
makten i Filmhuset. Dels genom att han själv kände
av den, och försökte vitalisera filmklimatet genom
------
7