Citizen schein 2a utgavan intro - Kungliga biblioteket
Citizen schein 2a utgavan intro - Kungliga biblioteket
Citizen schein 2a utgavan intro - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
------<br />
8<br />
andra kulturpolitiska eller arbetarrörelseanknutna<br />
sammanhang. Göransson beskriver Schein som en<br />
politisk katalysator, ofta i en central roll för processen<br />
– men utan makt i de politiska beslutsförsamlingarna.<br />
I två artiklar av Schein själv, publicerade i<br />
arbetarrörelsens ledande tidskrift Tiden, framträder<br />
också hans kulturpolitiska engagemang. ”Vertikalmonopol<br />
och smakförskämning” är en tidig text<br />
där tanken på ett samlat grepp om filmpolitik förs<br />
fram, och i artikeln, ”Konst och trädgårdsskötsel”<br />
problematiseras socialdemokratins förhållningssätt<br />
till kulturfrågor i stort.<br />
Bägge dessa artiklar föregick Harry Scheins eget<br />
kulturpolitiska arbete – medan Nina Wormbs artikel<br />
i boken går rakt in i det. I ”Harry Schein &<br />
framtidens kommunikationsteknologi” tar hon sig<br />
an den enmansutredning om mediepolitiska frågor<br />
som Schein ansvarade för i början av 70-talet.<br />
Wormbs anlägger ett teknikhistoriskt perspektiv på<br />
Scheins bok Inför en ny mediapolitik, som hon i vissa<br />
avseenden ser som profetisk i sitt fokus på ny informationsteknologi,<br />
medan andra aspekter av boken,<br />
som exempelvis Scheins svårighet att släppa monopoltanken,<br />
är väldigt bundna vid sin tid. Wormbs<br />
Noter<br />
. J. hoberman, ”It’s Always ’high Noon’ at the White house”,<br />
The New York Times, 4/5, 004. harry Scheins essä ”Den<br />
olympiske cowboyen” har publicerats i flera olika sammanhang.<br />
Originalet utkom i BLm, nr. , 954. Den engelska versionen<br />
”The Olympian cowboy” trycktes första gången i The<br />
American Scholar, vol. xxIV, summer 955.<br />
. Brev från Schein till hanserik hjerten, bevarat på ARAB i<br />
harry Scheins personarkiv, volym : .<br />
. För en diskussion, se Per Vesterlund, ”Den svenska modellen<br />
– arbetarrörelsen, staten och filmen”, Medier & politik:<br />
om arbetarrörelsens mediestratgier under 1900-talet red. mats<br />
Jönsson & Pelle Snickars (Stockholm: SLBA, 007).<br />
4. För en aktuell diskussion, se till exempel Jörn Donners,<br />
IngmarBergman: [PM] (Stockholm: Ekerlids förlag, 009),<br />
04– 5.<br />
5. Se Stiftelsen Ingmar Bergmans websida, ”Ingmar Bergman<br />
Face to Face”. Övriga Bergmanfilmer att belönas med hög-<br />
historiserar denna dubbelhet genom att sätta in<br />
Scheins bok i en mediepolitisk, teknologisk och vetenskapshistorisk<br />
kontext.<br />
Men vad ledde då denna utredning till? Denna<br />
fråga besvaras delvis i bokens sista text – en intervju<br />
med Ingvar Carlsson. ”Möte i november” är ett<br />
samtal mellan Carlsson och den här bokens redaktörer<br />
om Harry Scheins roll i politiken. Ingvar<br />
Carlsson var del av den inre krets av socialdemokratiska<br />
intellektuella där även Schein under många<br />
år ingick som samtalspartner. Carlssons minnesbilder<br />
stärker Bengt Göransson tes om hur Schein<br />
fungerade som katalysator. Det är enligt Carlsson<br />
svårt att peka på sakfrågor där Schein haft särskild<br />
betydelse; till exempel lämnade enmansutredningen<br />
från 1972 inga reella spår i mediepolitiken.<br />
Däremot var hans analysförmåga och kunskaper<br />
centrala för de diskussioner som denna inre krets<br />
förde. Intervjun med Carlsson leder tillbaka till<br />
Schein i rollen som intellektuell – snarare än som<br />
politisk beslutsfattare. Därtill knyter intervjun an<br />
till personen Harry Schein, då vännen Ingvar Carlsson<br />
ger några gripande inblickar i många års privata<br />
umgänge.<br />
sta kvalitetspoäng var Persona ( 967), Viskningar och rop<br />
( 97 ) samt Fanny och Alexander ( 98 ). http://www.ingmarbergman.se/page.asp?guid=0DB90<br />
64-Ac6A-4EDD-B E8-<br />
7D BD 0Ac8 (senast kontrollerad 5/ 009.)<br />
6. Se Ingmar Bergman, Bilder (Stockholm: Norstedts, 990),<br />
64 ff. Bergman beskriver hur Gunnar Björnstrand (som spelade<br />
Vergérus) får förklara sin ambivalens inför det magiska<br />
sällskap som står i händelsernas centrum för ingen mindre<br />
än Ingrid Thulin, som i filmen spelar trollkarlens hustru.<br />
7. Se harry Schein, I själva verket (Stockholm: Norstedts,<br />
970). Framför allt kapitlen ”Filmskolan”, ”Den svenska<br />
spelfimen” och ”Film och filmpolitik”.<br />
8. Leif Furhammar, Filmen i Sverige (höganäs: Wiken, 99 ),<br />
.<br />
9. Scheins egen beskrivning av kvalitetsbegreppet och reformen<br />
kan tala för en sådan tolkning. Se exempelvis Schein<br />
970, 8 ff.
Change language