Citizen schein 2a utgavan intro - Kungliga biblioteket

More documents

Recommendations

Info

det finns bara hos den mycket amerikanske sheriffen.” Raderna var formulerade av ingen annan än Harry Schein och hämtade ur hans mästerliga essä ”Den olympiske cowboyen”, som ursprungligen trycktes i BLM i början av 1954. Hoberman avslutade sin artikel genom att återigen uppskattande ge svensken ordet: ”High Noon, [Schein] continued, is ’the most convincing and, likewise, certainly the most honest explanation of American foreign policy.’ Half a century later, the analysis holds.” 1 Hobermans erkännande av Scheins politiska insikter kan ses som en dialog mellan två filmskribenter på halvsekellångt avstånd. Men för en svensk läsare är det också en hisnande citering – inte för att den skulle påvisa att Harry Schein har (eller hade) någon särskild dignitet i en amerikansk filmkultur. Det intressanta med Hobermans apostrofering av Schein är snarare att den visar en Harry Schein utan given status, en närmast omöjlig, för att inte säga löjlig tankefigur. I Hobermans artikel är Schein blott en röst från det förflutna tillhörig en briljant filmkritiker, och inte ”Harry Schein”, en av den svenska efterkrigstidens mest prominenta kultur- och mediepersonligheter. I en svensk kontext skulle ett citat av Harry Schein naturligtvis omgärdats av både uttalade och outtalade referenser till makthavaren och celebriteten, kulturpolitikern och polemikern Schein. Det skulle givetvis också innebära svårigheter att verkligen ta orden på det allvar som Hoberman gör i sin text. Filminstitutets grundare i sitt hem 969. Foto: Tore Ekholm Aftonbladet Bild. ------ 7
Ett bekant par – Ingrid Thulin och harry Schein 959. Foto: Skåne-Reportage Scanpix ------ 8 Den här boken, <strong>Citizen</strong> Schein, tar Harry Schein på fullaste allvar. Den återvänder till en av det svenska 1900-talets mest omskrivna och betydelsefulla personer på de mediepolitiska och filmkulturella fälten med öppna ögon. Genom citatet från Hobermans artikel skymtar exempelvis ett par centrala egenskaper hos skribenten Schein. Å ena sidan vittnar det om hans ambition att som ung filmkritiker utläsa uttryck för samhälleliga – politiska såväl som kulturella – mönsterbildningar i samtidens film. Å den andra sidan säger det något om hans förmåga att överskrida det tidsbundna i klarsynta och pregnanta iakttagelser med bäring långt bortom sin historiska kontext. Utan att hemfalla åt en alltför närgången beundran kan man inte annat än konstatera att mycket få texter om film skrivna för 50 år sedan platsar som aktuella politiska referenser i New York Times. Schein – en mediemodern Kane Harry Schein är en av den moderna svenska mediehistoriens mest inflytelserika personer. Hans initiativ till filmreformen 1963 och inrättande av Svenska Filminstitutet (SFI) är väldokumenterad och omskriven – inte minst av honom själv. Väsentliga delar av Scheins gärning är dock mindre uppmärksammade. Vid sidan av ledarskapet för SFI hade han exempelvis en mängd nyckelpositioner inom filmbransch, press och etermedia. Schein var dessutom en flitig skribent och samhällsdebattör: som filmkritiker <strong>intro</strong>ducerade han under 50-talet kontinental och amerikansk filmteori; som författare och medieutredare förebådade han under 60- och 70talet de digitala mediernas utveckling; som debattör identifierade han tidigt potentiella och reella problem – samt inte minst inkonsekvenser – i den svenska kulturpolitik han också kom att bli en del av. Harry Scheins centrala roll i den svenska offentligheten kan med fördel iakttas med ett slags dubbel optik: en synlighetens och en osynlighetens. På ett plan ägde han en välexponerad medial persona, ständigt närvarande i press, radio och TV. Samtidigt var han integrerad i olika informella och mer eller mindre inofficiella kontaktnät inom näringsliv och socialdemokrati, liksom givetvis i olika kulturetablissemang. Denna dualism är inte minst uppenbar vid en hastig blick på hans fylliga personarkiv som nyligen förtecknats och gjorts tillgängligt på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Korrespondens med ledande politiker som Olof Palme, Krister Wickman och Ingvar Carlsson samsas där med otaliga utkast till statliga utredningar inom kultur- och mediefältet, för att inte tala om alla styrelseprotokoll från företag, myndigheter och organisationer. Scheins skriftställarskap rymmer i sin tur – vid sidan av mängder av artiklar och krönikor från 40-talet och framåt – debattböcker, essäsamlingar, självbiografiska verk samt (kanske något förvånande) skönlitterära utkast. Jämte dessa kopiösa mängder av lösa papper föreligger Scheins publicerade alster, liksom intervjuer med honom, porträtt och skvaller. Genom sin egen verksamhet, och inte minst äktenskapet med Ingrid Thulin, var Harry Schein en medial kändis, ständigt påpassad och flitigt representerad i veckopress, TV och radio. Han utfrågades i nyhetsprogram, deltog i debatter och diskussioner, pratade i talkshows, var (sent omsider) sommarpratare och fick (i likhet med många andra kända svenskar) till och med sin biografi televiserad av Lasse Holmqvist i början av 1980-talet. Ämnet Harry Schein rymmer således många potentiella bottnar. Det går att närma sig honom som makthavare eller som skribent; som tänkare eller som celebritet. Facetterna i hans personlighet är många – och långt ifrån alla karaktärsdrag är sympatiska eller tillmötesgående. Det är exempelvis inte speciellt svårt att approchera Schein med ett slags misstänksamhetens blick och se honom som elitistisk manschauvinist eller makthungrig despot – ja, rentav som den filmdiktator han beskylldes för att ha blivit under det sena 60-talet. Harry Schein gillade att bestämma. Från ett institutionellt per-
Page 1: ------ 6 Lars Ilshammar, Pelle Snic
Page 5 and 6: Schein - svår att få korn på. SF
Page 7 and 8: På ålderns höst. Ur harry Schein
Page 9 and 10: Svensk filmhistoria i dubbel bemär
Page 11 and 12: 966 - och en filmreform som går so
Page 13 and 14: De flesta såg upp till Ingmar Berg
Page 15 and 16: ------ 0 hans filmkritiska verksamh
Page 17 and 18: ------ exempelvis ”pay-TV” och
Page 19 and 20: ------ 4 han djupt begeistrad av de
Page 21 and 22: ------ 6 ar med Harry Schein i dags
Page 23 and 24: ------ 8 andra kulturpolitiska elle

Citizen schein 2a utgavan intro - Kungliga biblioteket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?