Citizen schein 2a utgavan intro - Kungliga biblioteket

More documents

Recommendations

Info

mans pretentioner genom att i ”dämonregissörens” filmer betona den glättiga ytan framför deras föregivna djup(sinne). Bergman hämnades naturligtvis; bland annat genom rollfiguren Vergérus i Ansiktet från 1958. Med sin rationella avsky för det oförklarliga är medicinalrådet Vergérus helt medvetet modellerad efter Harry Schein. 6 Vid tiden för Ansiktet var Harry Schein och Ingrid Thulin gifta sedan ett par år, och som flitigt använd Bergmanaktris ingick både Thulin och hennes make i auteurens trollkrets. Genom Thulin (får man förmoda), och i takt med att Schein och Bergman – på fundamentalt olika sätt – kom att bära den svenska filmen på sina axlar, avtog antagonismen dem emellan. De blev vänner, och snart nära sådana med återkommande telefonsamtal på söndagar. Det privata förhållandet mellan Schein och Bergman är intressant ur mer än ett skvallerperspektiv. Under de politiska vindkantringarnas 60-tal kommer både socialdemokraten Schein och Ingmar Bergman – ”vår andes dalahäst i världen”, som Bo Widerberg elakt kallade honom i debattboken Visionen i svensk film (1962) – att misstänkliggöras på ideologisk grund. Kanske fungerade deras vänskap som en ömsesidig belastning i kritikernas ögon. Just den laddade relationen till den så kallade ”filmvänstern” upptog stora delar av Harry Scheins medvetande mot slutet av 60-talet – åtminstone om man skall tro hans efterlämnade papper. Otaliga konflikthärdar framträder såväl i privat korrespondens som i debattartiklar från tiden. Den avhandlas också retrospektivt i de självbiografiska böckerna, som när Schein redan 1970 i boken I själva verket (där de första sju åren med filmreformen sammanfattades) ger meningsutbyten med Widerberg, Jan Myrdal, Carl Henrik Svenstedt eller Stefan Jarl stort utrymme. 7 Dessa cinematiska konflikter handlade bland annat om kritik mot oegentligheter i samband med medelstilldelning, om favorisering, om kritik mot institutets samsyn med en privatkapitalistisk filmbransch – samt inte minst om mot- stånd mot den elitism som många såg prägla kvalitetsfilmsbegreppet. Framför allt var det den stora grupp fria filmare som Schein ibland kallade ”extremvänster”, ibland ”nymarxister”, som stod för hårda angrepp mot honom och ”hans” institut. En stor del av kritiken kom från föreningen Film- Centrum, som i slutet av 60-talet sökte inrätta ett alternativt forum för produktion och distribution av kortfilm och dokumentärfilm. Tanken med Film- Centrum var att etablera en fri plattform för filmskapande och filmvisning, utan politiskt inrättade kvalitetskrav och branschkontakt. Stödet från Filminstitutet uteblev dock och Harry Schein utmålades som ett diktatoriskt hot mot den demokrati som föreningen med sin brett in- och utåtriktade verksamhet menade sig stå för. Under 70-talet fortsatte kritiken mot Harry Scheins sätt att leda Filminstitutet. Han var efter en omorganisation 1970 visserligen inte längre VD, utan arbetande styrelseordförande, vilket i praktiken dock utgjorde en fortsättning och förlängning av hans maktposition. Svenska Filminstitutet hade vid decennieskiftet invigt ett nytt filmhus med bibliotek, filmateljéer och biografer, och medfinansierat en filmprofessur vid Stockholms universitet. Ändå var det uppenbart (också för Schein) att det inte längre gick att se den nationella filmpolitiken som en framgång. Antalet producerade filmer i landet blev färre igen, biograferna tappade åskådare, filmerna ansågs allmänt sämre, och många av de projekt som institutet samproducerade – man tog numer också en mer aktiv roll som filmproducent – sveks följaktligen av både publik och kritik. Leif Furhammar beskriver träffande perioden mellan 1972 och 1982 som ”konturlösa år”. 8 1970-talet var en tid där fler fält än filmens upplevde ett slags kulturell baksmälla efter det föregående decenniets samtidspolitiska explosion. Bristen på dynamik i filmkulturen var påtaglig och kom på olika sätt att prägla Harry Scheins sista tid vid makten i Filmhuset. Dels genom att han själv kände av den, och försökte vitalisera filmklimatet genom ------ 7
De flesta såg upp till Ingmar Bergman. Inspelningsfoto från Beröringen 97 . Ur harry Scheins privata arkiv. ------ 8
Page 1 and 2: ------ 6 Lars Ilshammar, Pelle Snic
Page 3 and 4: Ett bekant par - Ingrid Thulin och
Page 5 and 6: Schein - svår att få korn på. SF
Page 7 and 8: På ålderns höst. Ur harry Schein
Page 9 and 10: Svensk filmhistoria i dubbel bemär
Page 11: 966 - och en filmreform som går so
Page 15 and 16: ------ 0 hans filmkritiska verksamh
Page 17 and 18: ------ exempelvis ”pay-TV” och
Page 19 and 20: ------ 4 han djupt begeistrad av de
Page 21 and 22: ------ 6 ar med Harry Schein i dags
Page 23 and 24: ------ 8 andra kulturpolitiska elle

Citizen schein 2a utgavan intro - Kungliga biblioteket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?