Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum

övre socialt skikt finns närvarande. Förekomsten av fläskkött
norr om Götalands lövskogar antyder att konsumtionen
varit socialt betingad (Vretemark 1997:73). Kan den höga
andelen svinben vara rester efter gästabud hållna i gårdens
hallbyggnad?
Den mest iögonfallande avvikelsen är ändå den höga andelen
nötkreatur i det medeltida materialet.
Det finns två boskapslängder bevarade från Kalvshälla,
den ena från 1599 och den andra från 1623, båda med
kvantitativa uppgifter för de djur som för tillfället ingick i
hushållsekonomin. År 1599 fanns det 7 kor, 2 kvigor, 2 hästar,
3 ston, 15 får, 6 svin samt 1 tjur på gården. Drygt 20 år senare
har gården ökat antalet djurenheter från 36 till 58, fördelade
på 3 hästar 3 ston, 2 kor, 7 kvigor 20 får och 13 svin. Förutom
en faktisk ökning av antalet djurenheter kan utifrån siffrorna
avläsas en minskning av andelen får och get och häst, men
ökad relativ betydelse av tamsvin och nötkreatur (figur 6-7).
Anatomisk fördelning
Arterna jämfördes med hänsyn till förekomst av olika benslag
och det visade sig att köttfattiga delar av kroppen var vanligast
hos samtliga arter, men med ett undantag (figur 8). Får och get
hade relativt övriga arter en relativt hög andel (56 %) köttrika
delar. Avvikelsen kan förklaras med att den bengrop (A268)
som hittades på den vikingatida delen av bosättningen var
avgörande för utfallet. I gropen låg det ben från 10 fram- och
nio bakextremiteter härstammande från minst fyra får och en
get, vilket skulle kunna tolkas som en förrådsgrop.
Överlag var de köttrika delarna, d.v.s. ben från bål och
övre delar av extremiteterna klart underrepresenterade i
benmaterialet, vilket indikerar ett svinn av köttprodukter
från platsen, men om det rör sig om avsalu är svårt att säga.
Konsumtionen fanns ändå synlig genom att en stor andel
ben från de köttrika regionerna bar på hugg och snittspår.
Men utan närmare information om de okända faktorer
som kan bidra och påverka fördelningen är det vanskligt
att närmare försöka tolka platsens produktions- och
konsumtionsvanor.
Bränt/obränt
I det totala materialet på 4 899 fragment var 2 154 (44 %)
brända med en benvikt på 2 481,7 gram (11,5 %). Det fanns
en varierad andel bränt material i de olika tidsskikten (figur
9). Det var främst det medeltida materialet som stack ut och
Andelen husdjur i Kalvshälla by enligt boskapslängd
från 1599
Andelen husdjur i Kalvshälla by enligt boskapslängd
från 1599
Tamsvin
17%
Tamsvin
17%
Nöt
28%
101
Får och Get
41%
Får och Get
41%
Nöt
28%
Häst
Andelen husdjurl i Kalvshälla 14% by enligt boskapslängd Fig från 6
1623 Häst
Andelen husdjurl i Kalvshälla 14% by enligt boskapslängd från
1623
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Tamsvin
22%
Tamsvin
22%
Nöt
33%
Häst
10%
Får och Get
35%
Får och Get
35%
Nöt
Häst
Jämförelse av anatomisk fördelning hos de olika
33%
10%
husdjuren på Kalvshälla
0,168
0,213
0,131
0,488
0,232 0,2 0,19
0,431
0,125
0,212
0,333
0,159
0,307
0,214
0,048
0,548
Tamsvin Får o Get Nötkreatur Häst
Fördelning av brända och obrända ben grundat på
antal fragment
Vikingatid Medeltid Vik Med Odaterat
Fig 7
Klöv/Hov
Extremiteter
Bål
Kranium
Fig 8
Figur 8. Jämförelse av benens anatomisk
fördelning mellan olika husdjur i Kalvshälla.
Obränt
Bränt
Fig 9
Figur 9: Procentuell fördelning av brända och
obrända ben i Kalvshälla utifrån antal fragment
respektive benvikten.