Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum

Hus XIV Stuga
Längd: ?
Bredd: ca 4 meter
Yta: ?
Ingående kontext: A556 (spis), A644 (stensyll), A586, A616 (stolphål), A545/A595
(planeringslager)
Fynd: keramik (äldre svartgods, yngre svartgods, stengods, yngre rödgods), glas (planglas,
buteljglas), järnföremål (hammare, mejsel, kniv, spikar m.m.), föremål av kopparlegering
(ten, fragment), kam, bärnstenspärla, kritpipsfragment, brynen, flinta, löpare till
kvarnsten, lerklining, förslaggad lera
Datering: (sen-)medeltid
Funktion: bostad
Huslämningen framkom på bytomtsplatåns norra del och under Hus III:2. Lämningarna bestod av
nordvästra hörnet av en stensyllsgrund, två stolphål och en spis. Den bevarade delen av stensyllen
var ca 1,75 (N-S) x 1 meter (V-Ö) lång och ca 0,5 meter bred och uppbyggd av 0,1 – 0,5 meter
stora stenar. Syllens södra ände anslöt till ett stenskott stolphål (A586) vilket var ca 0,5 meter i
diameter och 0,3 meter djupt. En knapp meter öster om syllens östra ände fanns ytterligare ett
stolphål (A616) av samma karaktär och som antas ha ingått i byggnaden. I stensyllens hörn fanns
rester efter stående brädor. Brädorna var 5 – 10 centimeter breda, 2 centimeter tjocka, och bevarade
till en längd om ca 20 centimeter. Ytterligare rester efter stående plankor påträffades i anslutning
till kanonvärnet öster om syllhörnet. Strax söder om stensyllens södra ände fanns en ca 1,5 x 1
meter (N-S) stor spis/härdpall av skärviga stenar och lera. Spisen markerar troligen byggnadens
sydvästra hörn utifrån vilket byggnadens bredd kan uppskattas till ca 4 meter. Lämningarna antyder
att husets väggar har utgjorts av resvirke. Det enda lager som kunde knytas till lämningarna
utgjordes av ett omrört brandlager (A545/595) på vilket lämningarna var anlagda. Lagret tolkas
som ett planeringslager.
Ytligt i planeringslagret, och i anslutning till byggnadslämningarna, påträffades bl.a. en skärva yngre
svartgods, tre fragment siegburgkeramik och en del av en sammansatt dubbelkam vilka sannolikt
härstammar från byggnadens brukningstid (fig 29; 32). Ytterligare ett par fynd av medeltida
karaktär som möjligen kan härröra från byggnaden utgörs av ett fragment av en bärnstenspärla
(från ett radband?) och en liten smideshammare (fig 32). Med undantag för två skärvor äldre
svartgods som påträffades i spisen är övriga fynds härstamning osäker. Stora delar av materialet
från planeringslagret kan säkerligen tillskrivas en äldre fas (se Hus XV, A577) medan enstaka fynd
(yngre rödgods, plan- och buteljglas, kritpipsfragment) kan härledas till yngre faser (Hus III:1-2).
Troligen kan ett bultlås, en sländtrissa och en skärva äldre rödgods som har registrerats under det
överlagrande Hus III:2 istället föras till Hus XIV (fig 27, 29). Utifrån fyndmaterialet kan huset
troligen dateras till hög- eller senmedeltid.