Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum

Hus VIII Stall/ladugård
Längd: minst 9,5 meter
Bredd: 5 meter
Yta: minst 47 m 2
Ingående kontext: A485 (stensyllsgrund), A485:2-3 (golv).
Fynd: keramik (äldre svartgods, yngre rödgods, stengods, fajans, flintgods), glas (planglas,
buteljglas, hushållskärl), kritpipsfragment, järnföremål (sölja, beslag, ring, spik m.m.),
föremål av kopparlegering (doppsko, knappar, beslag), mynt (1724 - 1719-78),
osammansatt dubbelkam.
Datering: 1600 - 1700-tal
Funktion: stall/ladugård
Byggnadslämningen var belägen i bytomtplatåns nordsluttning och bestod av en minst 9,5 x 5
meter (N-S) stor husgrund med stensyll. Grunden kan ursprungligen har varit något längre då
den södra gaveln saknades. Grundens västra syll var anlagd i ett äldre dike. Grundens östra del var
störd, dels av Hus III:1, som byggdes om i början av 1800-talet och då delvis kom att överlagra
grunden, dels av de militära anläggningsarbetena vid tiden för andra världskriget. I husgrundens
östra del fanns ett ca 2,5 - 3 meter brett stensatt golv (A485:3). Den västra delen kan möjligen ha
varit försedd med ett trägolv.
Ingången fanns i den norra gavelns västra del och markerades av en ca 3 x 1,5 meter stor (N-
S) stensatt yta som sträckte sig in i byggnaden (A485:2). Gaveln tycks ha varit något indragen
i förhållande till byggnadens långsidor. Byggnaden tolkas som ett stall/ladugård där stengolvet
troligen markerar platsen för spiltorna och/eller båsen.
Byggnaden kan utifrån fyndmaterialet dateras till 1700-talet eller tidigare. Fyndmaterialet är
sparsamt och en stor del av detta påträffades vid framrensningen av grunden. De fynd som med
säkerhet kan knytas till byggnaden utgörs av enstaka fragment av glas, yngre rödgods, fajans,
stengods (Westerwald), kritpipsfragment, järnföremål (sölja, nit, spik, hästskosöm) samt två
mynt. Ett av fajansfragmenten är av holländsk tillverkning och kan dateras till 1600-talet. Mynten
påträffades strax innanför byggnadens ingång. Strax utanför ingången påträffades en doppsko
av kopparlegering. Doppskon, som var ornerad och möjligen har suttit på en värjeskida, kan
troligen dateras till 1700-talet (fig 40). I husgrunden framkom också fyra skärvor förhistorisk
keramik (A-gods) och under grunden en osammansatt dubbelkam av Typ 2 (fig 32). Kamtypen
förekommer från senare hälften av 1000-talet fram till 1500-talets början (Andersson 1999:22,
Broberg & Hasselmo 1981:133).
2