Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum
Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum
Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3<br />
och porslin (1,5 respektive 0,5<br />
%). Porslinet omfattade endast<br />
25 fragment (102 gram) varav 13<br />
fragment (75 gram) utgjordes av<br />
kinesiskt porslin från 1700-talets<br />
mitt och tidigare (muntligen Göte<br />
Nilson-Schönborg, <strong>Stockholms</strong><br />
stads<strong>museum</strong>) (fig 37).<br />
Bland järnföremålen utgjorde<br />
spikar den absolut största fyndkategorin.<br />
Andra vanliga föremål<br />
utgjordes av hästskor och hästskosömmar,<br />
knivar, bleck och<br />
beslag samt tenar, vilka i många<br />
fall sannolikt utgör delar av spikar.<br />
Bland ovanligare föremål kan ett<br />
ljuster och en mungiga nämnas,<br />
Fig 38. Vänster: Ljuster av järn från Hus I:1. 1700-1800-tal. Skala 1:2.<br />
FyndId: 2365. SSLM Idng20090775.<br />
båda sannolikt från 1700-talet (fig<br />
Höger: Mungiga av järn. Troligen 1700-tal. Skala 1:1. FyndId: 3449. 38). Kritpipsfragmenten utgjord-<br />
SSLM Idng20090764. Foton: Mattias Ek.<br />
es huvudsakligen av skaftdelar,<br />
varav en, från sannolikt tidigt<br />
1600-tal (Åkerhagen 1999), utmärkte sig genom att den var glaserad. På tomten<br />
påträffades också två fragment av så kallade turkpipor i rödbrännande leror, varav<br />
den ena med ett mansansikte modellerat på piphuvudet (fig 39).<br />
Fig 39. Överst: Del av skaft<br />
från en grönglaserad kritpipa.<br />
Tidigt 1600-tal. FyndId:<br />
1159. SSLM Idng20090776.<br />
Under: Del av piphuvud<br />
i lera med mansansikte.<br />
Tidigt 1800-tal. FyndId:<br />
445. Skala 1:1. SSLM<br />
Idng20090777. Foton Mattias<br />
Ek.<br />
Några andra fynd som är värda att nämna är en förgylld silverring och tre<br />
bronsföremål i form av en ölhane, en gjutform för blykulor och en doppsko<br />
till en värjeskida (fig 40). Ringen är utformad som två händer som håller om ett<br />
hjärta. Motivet förekommer under medeltiden, men är framförallt vanligt under<br />
1500- och 1600-talen (Holmquist 1993:128ff).<br />
Ölhanen påträffades i lämningarna efter Hus III:2 vilken har daterats till 1600talet<br />
och som kan ha tjänat som gästgivarstuga under den period <strong>Kalvshälla</strong> var<br />
gästgiveri. Gjutformen består av två delar, en hane, dvs. med piggar, och en hona<br />
med hål på motsvarande platser. Delarna påträffades på ett par meters avstånd<br />
från varandra i Hus III:1 östra stuga och kan troligen dateras till 1700-talet.<br />
Till 1700-talet kan möjligen också doppskon dateras. Doppskon påträffades i<br />
anslutning till, men strax utanför, stallbyggnadens Hus VIII ingång i norr.<br />
Slutord<br />
Boplatsen RAÄ 19 vid <strong>Kalvshälla</strong> tycks ha etablerats redan under yngre<br />
bronsålder och mycket talar för att den historiskt kända byn genom en<br />
obruten områdeskontinuitet har sina rötter i denna bosättning. Utifrån<br />
populationsberäkningar på de totalundersökta gravfälten intill <strong>bytomt</strong>en i<br />
kombination med undersökta bebyggelselämningar har bosättningen visats ha