Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum

Hus XIII Grophus
Längd: 2,5 meter
Bredd: 2,35 meter
Djup: 0,7 meter
Yta: 5,9 m 2
Ingående kontext: A819 (nedgrävning), A819:1 (spis), A819:2-3 (stolphål), A819:4 (grop), A819:5-
13 (störhål).
Fynd: keramik (äldre svartgods), slipstensfragment, spelpjäs(?) av bränd lera, vävtyngd,
bränd lera. I fyllningen: keramik (äldre svartgods), järnföremål (amulett, brodd m.m.),
glaspärlor, kam, horn-/benföremål, vävtyngd, sländtrissa, slagg, kvarnsten, bryne,
lerklining, bränd lera.
Datering: 800-900-tal
Funktion: ?
Grophuset var beläget i lera söder om bytomtsplatån. Grophuset var närmast kvadratiskt, ca 2,5 x
2,35 meter stort (N-S) och 0,65-0,7 meter djupt. I husets golvnivå, mitt för husets gavlar i väster
och öster fanns två stolphål efter takbärande stolpar, ca 0,3 respektive 0,25 meter i diameter och
0,15 meter djupa. Längs med, men utanför gropens kanter, fanns sju ca 0,08 meter i diameter och
0,05 m djupa gropar vilka tolkas som spår efter takkonstruktionen (A819:7-13). Centralt i huset
fanns en liten grop och två störhål med oklar funktion. I husets nordvästra hörn fanns en ca 1 x
0,8 meter stor och 0,5 meter hög ugn. Ugnen var uppbyggd av halvmeterhöga flata hällar längs
gropens väggar i norr och öster, medan den södra ugnsväggen, som vette inåt huset, var uppbyggd
av större stenar och block i upptill tre skift. Ugnen var öppen mot öster och ugnens överdel var
till större delen täckt av en flat häll. Ugnens bakre del var öppen och kringbyggd av mindre stenar
vilka tolkas som rester efter en rökgång. Grophusets golv utgjordes av lera i två nivåer åtskiljda
av ett asklager med enstaka kolbitar. Asklagret utgör sannolikt spår efter en brand och antyder att
huset, åtminstone i det äldre skedet kan ha haft ett tak av halm, vass eller liknande.
Med undantag för pärlorna från fyllningen var fynden från grophuset inte närmare daterbara än
till yngre järnålder/vikingatid. Pärlorna är av typer som enligt Callmer kan dateras till ca 850 - 950
e. Kr (fig 16).