Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum
Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum
Kalvshälla bytomt Kalvshälla bytomt - Stockholms läns museum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
häradsdomare och riksdagsmän. Under 1710-talet hölls också häradstingen vid<br />
ett flertal tillfällen i <strong>Kalvshälla</strong> då Anders Olsson var häradsdomare (Gustafsson<br />
1957:342ff). Att kalvshällabönderna så ofta betroddes med sådana poster kan<br />
troligen till stor del förklaras av att <strong>Kalvshälla</strong> var en av mycket få gårdar i<br />
Järfälla som brukades av självägande bönder, ett förhållande som sträckte sig<br />
långt tillbaka i tiden. Enligt jordeböckerna från 1530-talet utgjorde endast sju<br />
av Järfällas dåvarande 50 gårdar av skattehemman. Övriga gårdar dominerades<br />
av frälsehemman (26 stycken), men<br />
även kyrkan hade före reformationen<br />
innehaft omfattande egendomar i<br />
trakten, vilket fortfarande avspeglade sig<br />
i jordeböckernas uppgifter (a.a:646).<br />
Kartor<br />
<strong>Kalvshälla</strong> har karterats vid tre tillfällen,<br />
men byn har aldrig skiftats. Den<br />
äldsta kartan utgörs av en geometrisk<br />
avmätning från 1636 (fig 4) som visar<br />
att gårdstomten, som var i det närmaste<br />
rektangulär, hade ett centralt läge på<br />
inägorna. Bebyggelsen redovisas endast<br />
med en hussymbol på tomtens västra<br />
del. Åkermarken fördelades på fyra<br />
gärden vilka brukades i tvåsäde, med ett<br />
årligt utsäde om 17 tunnor. Ängsmarken<br />
var huvudsakligen belägen utmed<br />
Bälstaån i sydväst och var uppdelad i tre<br />
gärden vilka gav en avkastning på 120<br />
lass hö. Väster om inägomarken fanns<br />
Fig 4. Den äldsta kartan över <strong>Kalvshälla</strong> från 1636. (LMS A48- en beteshage. <strong>Kalvshälla</strong> hade också en<br />
18:A10:24)<br />
utjord inom Ålsta bys ägor. Utjorden<br />
var belägen vid södra stranden av<br />
Säbysjön och utgjordes av en liten åkeroch<br />
ängsvret, men åkern odlades inte.<br />
Utjorden var den samma som den ovannämnda<br />
hagen som greve Carl Gustaf Dücker på Säby<br />
köpte från <strong>Kalvshälla</strong> på 1720-talet.<br />
Fig 5. <strong>Kalvshälla</strong>s bebyggelse 1851. Detalj av karta<br />
över Säby gårds ägor. Kartan förvaras i Säbys gårdsarkiv,<br />
Järfälla kommun. Foto: Anna Ulfstrand. SSLM<br />
LD98-0424.<br />
1<br />
Några större förändringar hade inte skett när<br />
<strong>Kalvshälla</strong> återigen karterades nästan hundra år<br />
senare (LMS A48-18:A10:24). Utjorden hade som<br />
tidigare nämnts sålts av och ett ryttartorp hade<br />
etablerats på ägorna. Gårdsbyggelsen redovisades<br />
fortfarande med en hussymbol på tomtens västra<br />
del och på tomtens östra del fanns två små hagar.<br />
Utsädet hade ökat till 22 tunnor per år, medan<br />
ängens avkastning nästan hade halverats till 67<br />
lass hö utan att ängsarealen för den skull hade
Change language